Titel: Hagert
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-05-31, 10:20
Om släkten Hagert i Finland Svenskt Biografiskt Lexikon
Hagert, släkt, troligen (Brenner 1936) härstammande från kh Henricus Johannis (död 1601) i Ingå (Nyland), som torde ha varit far till kyrkoherde Henricus Henrici (död 1656) i Ingå. Denne innehade liksom fadern gården Haga i Ingå, efter vilken hans söner kyrkoherde Gabriel Henrici Hagerus (död senast 1681) i Ingå och kyrkoherde Abraham Henrici Hagerus (död 1686) i Sjundeå (Nyland) tog sitt släktnamn. Den förre blev far till kyrkoherde Henricus Hagerus (död 1689) i Ingå och kontraktsprosten magister Daniel Hagerus (1666-1712) i Finström (Åland), som deltog i utskottsmötet i Sthlm 1710. Son till Gabriel Hagerus var troligen (Holmberg) även häradshövdingen i Kymmenegårds län och Lappvesi härad Isak Hagert (död 1729, ej 1725).
Isak Hagerts son Gabriel Hagert (1707-74) blev 1734 notarie i Åbo hovrätt och 1741 borgmästare i Borgå. Han har betecknats som »den utmärktaste borgmästare Borgå någonsin ägt» (Hartman). Han ställde sig i spetsen för alla stora ekonomiska företag, som under hans tid igångsattes i staden, och var särskilt verksam vid återuppbyggnadsarbetet efter den stora eldsvådan 1760. Från 1742 var Hagert riksdagsman vid alla frihetstidens riksdagar utom 1765-66 och arbetade där energiskt för sin stads intressen. Han var en av hattpartiets mera bemärkta medlemmar och ledamot av SU 1746-62 och 1769-70.
Ovisst är, hur ovannämnda personer var befryndade med Thure Hagert (1717-71), som blev kanslist vid landskansliet i Åbo 1732, stadsnotarie där 1738, justitierådman där 1741, borgmästare i Nystad 1752, politieborgmästare i Åbo 1760 och justitieborgmästare där 1764. Han var riksdagsman 1755-56, 1760-61 o 1769-70, tillhörde också hattpartiet och satt liksom Gabriel Hagert i SU 1760-61. Son till honom var assessorn i kommerskollegium Gabriel Hagert (1763-1826).