NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2004
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2004
Skrivet av: Peder Andersson Kalix-Nyborg BD skrivet 2004-07-08, 00:05
Hej, alla Elingius ättlingar, med flera intresserade!
Lägger ut i detta forum ”Elingius ättlingar”, det jag sammanställt under årens lopp. Och hoppas att det kan bidra till fortsatt forskning kring släkten Elingius anor, och utbredning. Och med syfte att samla allt som kan utgöra historien kring denna släkt. Utgår från Christian Eriksson Elingius (1713-1759) i listad antavle form. Skall lägga ut fortsättningsvis uppgifter på Kyrkoherden i Överkalix Nicolaus Joh. Fellenius (1644-1709) under nr.6, samt hans anor. Kommer också att skriva om de eventuella medeltida anorna. Dessa uppgifter rör rådmannen och borgaren i Nyköpings stad, Nils / Jönsson / Borgares (se nr.74) (f. omk. 1545) hustrus (1:a ev 2:a hu, trol 2:a), Brita / Birgitta / Bengtsdotter (se nr.75) (f. omk. 1549) anor.
Hoppas på bidrag till detta forum…..Tidevarv komma. Tidevarv försvinna. Släkten följa släktens gång………Väl mött släktingar!!
1. CHRISTIAN ERIKSSON ELINGIUS, föddes 1713 i (Killingsuando ?) Jukkasjärvi socken (BD) som son till inhyseshjonet Erik Elingius (se nr.2) (f. 1685, d. 1759) därstädes, och hans hustru Margeta Fellenia (se nr.3) (f. 1687, d. 1760 8/3). Död 1759 i Vornovuoma, Gällivare (BD). Nybyggare, Vornovuoma.
Gift 1750 21/3 (i Överkalix ?) med
CHERSTIN NILSDOTTER, föddes 1722 (dp 25/3) i Grelsbyn, Överkalix socken (BD) som dotter till bonden och nämndemannen på Grelsbyn nr.9 ”Klara”, Nils Larsson (f. 1699 30/3, d. 1780 30/6) därstädes och hans hustru Anna Pehrsdotter (f. 1699 19/11, d. 1773 21/1). Död 1776 11/7. Cherstin Nilsdotter kom sedermera att gifta om sig 1768 10/3 i Överkalix med bonden och nämndemannen på Bränna nr.1, Överkalix, Elias Pehrsson f. 1704 i Narken, Överkalix, d. 1770 26/4 (Bröstsjuka) i Bränna. Han var son till bonden på Narken, Pehr Ifvarsson (f. 1669, d. 1737) och hans hustru Brita Eliasdotter (f. 1665, d. 1739 22/4). Elias Pehrsson var tidigare gift 1724 med Rachel Pärsdotter f. 1680 i Bränna, Överkalix, d. 1766 i Bränna. Hon var dotter till bonden, nämndemannen och klockaren på Bränna nr.1, Pehr Ersson (f. 1660, d. 1729) och hans hustru NN. Elias Pehrssons dotter i första äktenskapet med Rachel Pärsdotter, Brita Eliasdotter f. 1725, d. 1791 23/1 (vattusot) kom att gifta sig 1742 med mågen Jöns Jönsson f. 1716, fr Grelsbyn nr.10, d. 1777 20/9 (Lungsot). Jöns Jönsson blir svärfaderns efterträdare på hemmanet. Jöns Jönsson och hans hustru Brita Eliasdotters son, Elias Jönsson f. 1756 13/2, d. 1836 2/12, blir faderns efterträdare på hemmanet. Elias Jönsson kom sedermera att bli häradsdomare.
Barn: 1.) Margareta Christiansdotter Elingia f. 1752. Död 1825 5/4 i Gammelgården, Nederkalix. Gift 1776 22/9 i Nederkalix med Johan Johansson Waksam / Stråke f. 1758 23/3 i Vännes, Överkalix. Död 1815 9/10 i Gammelgården, Nederkalix. Soldat, Yttermorjärv nr.62 Waksam, Nederkalix; sedermera soldat, Gammelgården nr.45 Stråke, Nederkalix. Han var son till soldaten på Vännes nr.9 Lilja / Segerplatz, Överkalix, Johan Johansson Lilja / Segerplatz f. 1729, d. 1799 22/5 o.h.h. Marta Olofsdotter f. 1725, d. 1782. I hfl 1770-1805, fol.60 under ”Soldat N:o 62” Waksam i ”Yttermordjerf”, han, ”Sold. Joh. Johss. Waksam” tillsammans med ”Hust. Margreta Christ. dr”, och dess barn. Han och hustrun synes ha inflyttat till församlingen år 1777, och han utflyttad t f år 1788. Familjen hade här en folianthänvisning ”188”. Det visar sig att han nu är förflyttad till Gammelgården, och dess rote ”N:o 45 Soldater”. Han nu därför som, ”Johan Johansson Stråke”, fr fol. 60. Han nu inflyttad tillbaka till församlingen, och Gammelgården år 1790. Troligen var han borta dessa två år i tjänstgjöring vid Calix kompani. I hfl 1805-16 dito, han fortfarande såsom ”Johan Johansson Stråke”, men nu med anteckningen ”Död 1815 9/10”, härstädes.
2.) Anna Elingia f. 1752/54. Död 1833 2/1 (”slag”). Gift 1784 18/4. Fr Gällivare s 557 till s 213 (Gällivare A Ljung Fam reg).
3.) Karin Elingia f. 1754/55. Död 1770 28/6 hetsig feber i Bränna, Överkalix (BD). Styvdotter på Bränna nr 1, Överkalix, hos nämndemannen Elias Pehrsson därstädes.
4.) Eric Christiansson Elingius / Aktsam f. 1759 1/8, d. 1790 (ej återfunnen i db i Nederkalix, trol stupad i kriget), han utfl fr Överkalix, och infl 1781 (enl hfl) t Nederkalix (Nederkalix AI:2 62408 7/7). Han där ss ”Drängen Eric Christiansson Öf.Calix”, född ”1759”, m ant ”ad f. 189”, hos kyrkoherden på Kyrkobordet (hfl 1770-1805, fol.601), Olof Örnberg (f. 1724, d. 1804) och hans hustru pastorskan Margareta Warg (f. 1738), g. 1784 11/5 i Nederkalix ...”Dr. Eric Christiansson Elingius ifr. Öfr. Calix och Pig. Anna Larsdr vid Kyrkan.” (Nederkalix C:3 62419 1/9) m. Anna Larsdotter / Elenia f. 1763 7/7, dp 10/7 s.å. ss ...”Lars Pehrssons och húst. Anna Larsdotters dotter ...Anna”, hennes dopvittnen var: ...”Tolfm Lars Andersson och dess hústrú i Innanbäcken, Nils Larsson och dess húst. ibid. Sold. Flygare och húst. Anna Ericsdr ibid.” (Nederkalix C:3 62419 2/9) i Innanbäcken, Nederkalix, hon dotter till Fjerdingskarlen, torparen på Kyrkobordet nr 10, Nederkalix, Lars Pehrsson * (se not 1, nedan) f. 1727, d. 1799 9/2 o.h.h. Anna Larsdotter f. 1727 8/12, d. 1794 24/1. Han nu under soldater med familj (hfl, fol.189) i Gammelgården, Nederkalix, och soldatroten nr 46 Aktsam ss ”Eric Christiansson Agtsam”. Han t f utfl ur förs, men synes ha återkommit, och noteras avliden här år 1790, men står ej att återfinna i dödboken. Han dog troligtvis i fält under kriget. Hon, ”Sold. Enk. Anna LarsDr”, omg. 1809 4/12 i Nederkalix ...”Afsked. Sold. Nils Pehrsson Söör ifr. Gl. gården, och Enkan Anna Larsdr Elenia ifr. Kyrkostaden” (C:3 62419 1/9) m. soldaten på Gammelgården nr? , Nederkalix, Nils Pehrsson Sör f. 1746 (1751 ?/5 enl åld.uppg. fr db). De nu under ”Gammelgården Diverse” (AI:4A 62411 4/7, hfl 1817-28, fol.162), han ss ”Afsk. Nils Psn Sör”, med ant ”död 1822 10/3”.
Deras barn: 1.) Christian Ericsson Höök f. 1784 19/12, dp 20/12 s.å. ss ...”Sold. Eric Aktsams och H. Anna Lars drs Son ...Christian”, hans dopvittnen var: ...”Olof Jacobsson i Gammelgården och dess hustru, Dr. Pehr Larsson och Pig. Christina Lars dr vid Kyrkan.” (Nederkalix C:3 62419 4/9) i Gammelgården, Nederkalix, utfl t f ur förs ”1800”, utfl igen 1805 ”27/9 til Lule”, men ”återkom 15/3”, år 1807 t ”Gl. gården – Inhyses Folk”, hos styvfadern soldaten Nils Pehrsson Sör och modern ”Sold.Enk.” Anna Larsdotter, g. 1809 27/12 i Nederkalix ...”WargeringsKarlen Christian Eriksson Höök ifr. Gl. gården och Bondedrn Madalena Abrahamsdr ifr. Ytterbyn.” (C:3 62419 1/9) m. Magdalena Abrahamsdotter f. 1772, här m ant, ”Obs. bland Soldater i Ytterbyn Rotan Riman”. I hfl 1817-28, fol. 395 (Nederkalix AI4B 62412 3/6) under ”Ytterbyn Soldater”, han nu därför ss ”Sold. Christ E Riman” och hans ”H. Maglena Abrahams Dr”, med sina tre barn. Deras barn: 1.) Johan Eric f. 1810; 2.) Anna Greta f. 1812; 3.) Nils Petter f. 1816 21/11; 4.) Anna Stina Ericsdotter f. 1786.
* 1.) Soldat på Innanbäcken nr 73 Unge / Påvakt, sedermera fjerdingskarlen, torparen på Kyrkobordet nr 10, Nederkalix, Lars Pehrsson f. 1727, g.1762 26/9 i Nederkalix ...”Soldaten Lars Pehrsson Unge med Pigan Anna Larsdotter ifrån Bondersbýn.”, C:3 62419 1/9), d. 1799 9/2, bg 17/2 ss ...”Förre FjerdingsKarlen Lars Pehrsson, 72 (år) Håll och Stygn” (Nederkalix C:3 62419) o.h.h. Anna Larsdotter f. 1727 8/12 i Bondersbyn, Nederkalix, d. 1794 24/1, bg 9/2 såsom ...”Fjerd Karlen Lars Pehrssons Hústrú, Anna Lars dr, 66 (år) 1 ½ (mån) Tärande Feber” (Nederkalix C:3 62419 8/9). Anna Larsdotter f. 1727 8/12, var dotter till soldaten på Bondersbyn nr 57 Frimodig, Lars Andersson Frimodig f. omk 1697, d. 1742 12/3 i Kubbis socken, Finland o.h.h. Kirstin Pärsdotter. Soldater Överkalix, http://hpdn/soldater/sold_öklx.htm, renskrifter av generalmönsterrullor Västerbottens reg. Neder Calix Socken, Calix kompani, rote 48 Unge Innanbäck(en); Lars Persson blev antagen som soldat i Innanbäcken på roten nr 48 Unge den 19 mars år 1762. 1762: Inställt av roten gemensamt, 26 år och ogift Wästerbottning. 1763: Kallas nu Påvakt, 27 år 1 tj.-år, gift Wb nu, och casseras som ”liten och swag”, och därför avgått från roten den 1 mars 1763. Deras barn: Anna Larsdotter f. 1763 7/7 i Innanbäcken, se ovan, Christina Larsdotter f. 1764 30/10, dp 31/10 s.å. på Kyrkobordet, Nederkalix, g. 1795 m. Fouriren i Gammelgården, sedermera Lilla Lappträsk, Nederkalix, Nils Peter Gahm f. 1765 27/10, dp s.d. i Gammelgården, Nederkalix (Deras barn: Nils Fredric f. 1796, Lars Gustaf f. 1797, d. 1797, Carl Peter f. 1798, Johan Jacob f. 1799, Anna Stina f. 1801), Nils Peter Gahm son t fouriren i Gammelgården, Nils Gahm f. 1734, d. 1790 o.h.h. Kierstin Jönsdotter f. 1742, Pehr Larsson f. 1766 5/3 på Kyrkobordet, Nederkalix, fjerdingskarl och nybyggare, Granträsk, Nederkalix, sederm fjärdingsman, Näsbyn, Nederkalix, g. 1804 10/6 i Nederkalix ”Per Larsson och Carin Sellström på Kyrckbacken” (Nederkalix C:3 62419 1/9) m. Catharina Sellström f. 1761 4/9, dp 6/9 s.å. i Siknäs, Nederkalix, hon dotter t bonden och nämndemannen på Siknäs nr 1, 7/24 mtl, Jacob Jacobsson f. 1692 ¾, d. 1779 19/12 och hans andra hu Brita Andersdotter f. 1719, Karin Larsdotter f. 1769 4/7, dp s.d. på Kyrkobordet, Nederkalix.
2. ERIK ELINGIUS, föddes 1685 i Luleå lfs (BD) som son till skolmästaren (1673) i Luleå stad; komministern (1679) i Luleå lfs; sist kyrkoherden (1691-1717) i Jukkasjärvi, Christian Elingius (se nr.4) (f. 1651, d. 1717) och hans hustru Sophia (Wannaea ?) (se nr.5). Död 1759 ?/4 (mördad) i Vuordnojerf, Gällivare (BD). Inhyseshjon, Kyrkobordet, Jukkasjärvi (BD). Han återfinns under ett par på ett hemman i Nederluleå socken. Såsom ”Erik Elingius” står han noterad för Storsand nr 2 (1732-39, pag. 2), där han verkar uppehålla sig åren 1732-1735. Hemmanet antecknas som ”öde” här. På hemmanet finns även Nils Andersson född 1709, från Harads nr 1 (fr pag. 3; han här ss ”son Nils And: i Storsand” till Anders Ersson) och hans hustru Lisbet Nilsdotter född 1709. Det kan nämnas att från denne Nils Andersson, antar hans ättlingar på nämnda hemman släktnamnet Sandling, med förgreningar även till Kalix bygden. Han är sedermera upptagen som nybyggare i Vuordnojerf nr 28 i Gällivare socken. Troligen är det den ”G:la Mannen (Fad: Christian Elingius; Sophia) Eric Elingius” som nämns i Torneå stads död och- begravningsbok, som avliden den 19 januari 1768 i ”åld:svaghet”, och begravd 24 samma år, i en ålder av 83 år, således född 1685. * (se not 1, nedan)
Gift 1713 22/3 med
3. MARGETA FELLENIA, föddes 1687 (i Luleå landsförsamling ?) som dotter till skolmästaren (1679-87) och stads komministern (1688-90) i Luleå stad; slutligen kyrkoherden (1699-1709) i Överkalix, Nicolaus Joh. Fellenius (se nr.6) (f. 1644 13/3, d. 1709 13/3) och hans hustru Carin NN (se nr.7). Död 1760 8/3 (”ålderdom”; enl. A Ljung fam. reg. s. 557) i Vuordnojerf, Gällivare (BD).
Barn: 1.) Christian Eriksson Elingius f. 1713 i (Killingsuando ?), Jukkasjärvi. (se nr.1, ovan)
2.) Catharina Ersdotter Elingia f. 1720. Död 1806 11/12 (”ålderdom”, enl. A. Ljung fam. reg. s. 408) i Kyrkobyn, Gällivare (BD). Hon ”Enck: Catharina Elingia f. 1720, d. 1806” i Wassara, Gällivare (hfl. 1776-1822), g. 1755 31/3 m. Olof Hedberg f. 1722 i Heden, Överkalix (BD). Länsman, Kyrkobyn, Gällivare. Han son till bonden på Heden nr.1, Överkalix, Olof Anundsson (f. 1688, g 1712, d. 1723 26/5) o.h.h. Karin Larsdotter.
Deras barn: 1.) Greta Hedberg f. 1756, g. 1779, till Jokkmokk; 2.) Dödfött barn f. 1757; 3.) Olof Hedberg f. 1758, till Stockholm 1775; 4.) Gabriel Hedberg f. 1759, d. 1781 ?/4 (”Blodstörtning”, enl. A. Ljung fam. reg. s. 408); 5.) Erich Hedberg f. 1761 5/10, d. 1831 25/5. Liqvidationscommisarie, Kyrkobyn, Gällivare (BD), g. m. Elsa Susanna Björkman f. 1744 10/8. Hon var dotter till pastorn i Vasara (=Kyrkobyn), Gällivare, Johan Björkman (f. 1715, uti bonden Per Kores gård i Woikala, d. 1788 9/8 (bg dec 72 år 9 m 5 d) o.h.h. Catharina Tornberg (f. 1709, d. 1778 26/8); 6.) Chatarina Hedberg f. 1763 22/10, till Torneå 1779; 7.) Sophia Hedberg f. 1767 10/1, d. 1806 14/5 (”barnsbörd”, enl. A. Ljung fam. reg. s. 408, till s 263), g. 1792 9/4.
3.) Nils Ersson Elingius, g. 1746 19/5 med Brita Olsdotter Hemmiläinen, fr Lainio. Deras barn: 1.) Erich f. 1748 14/10 och 2.) Ingri f. 1751 1/1 (A. Ljung fam. reg. s. 38 Jukkasjärvi).
4. CHRISTIAN ELINGIUS, föddes 1651 i Torneå stad, Finland (SF) som son till Torneå stads första skolmästare sedermera mat. lektor i Härnösand Georg Nic. Elingius (se nr.8) (f. omk. 1625, d. 1677 6/11) och hans hustru Susanna Steuch (se nr.9) (f. omk. 1629), brorsdotter till superintendenten Petrus Steuchius.
Han står inskriven i Härnösands studentmatrikel 1667 såsom ”Christiernus Gorgij [Elingius]”, och blev kollega i skolans 1:a klass (Bucht s 14), och i dess 2:a klass såsom ”Christ. Elingius” 1668 (Bucht s 15). En ”Christianus Elingius” är noterad som ”Studiosi” 1673 vid nämnda skola (Bucht s 16). * (se not 1, nedan)
Christian Elingius blev student i Åbo 1670, där han utgav en disputation (De Suiogothis, praes. P. Bång. Aboae 1673) under professor Bångs presidium 3 maj 1673. Han blev samma år (1673) skolmästare i Luleå stad och år 1679 komminister i Luleå landsförsamling. Han utnämndes vidare till pastor i Jukkasjärvi 1691. Han synes ha avlidit år 1717. Han lär enligt vad som uppges ej haft ett i alla avseenden gott rykte om sig. Då han träffade sin kapellan Sirma, som bodde i Enontekis, råkade de oftast i slagsmål, varvid Elingius vanligen lär ha dragit det kortare strået. * (se not 2, nedan) Under sin studenttid i Åbo gifte (1670-73) han sig med änkan efter en förmögen borgare där i staden. Vid sin hemkomst till Härnösand höll han sitt giftemål hemligt, till dess man fann brev från hustrun i hans fickor. Detta gifte förtröt storligen hans föräldrar. Hustruns namn är glömt (UB, N.) Till nådårspräst förordnades, på prosten H. Forbius´ förslag, finske kapellanen Henrik Wegelius i Ilmola (Hdpr. 12/10 1717).
Gift med
5.) SOPHIA / (WANNAEA?), möjlig dotter till kyrkoherden i Orivesi, Finland (SF) Johan Wannaeus (d. 1678). Han hade nämligen en dotter som hette Sofia. Kurtén berättar, att hon är nämnd i mantalslängderna 1668-1673. Kurtén anser ändå, att ”Sofia levde 1688, men var troligen död 1691, då sonen Johan, kapellan i Orivesi, inlöste sin syster Helenas andel i Suomasema (ryttarhemman)”... Men hade Kurtén rätt ? * (se not 3, nedan) Sofia uppträdde som vittne (domböcker, Torneå lappmarks tingslag 1699, 1704, 06, 09 och 1710) vid flera tillfällen under åren 1699-1710. Oftast uppges hennes förnamn som Sofia, 1704 Sofia Johanna- och en gång 1706 som Susanna. Hennes efternamn uppges i samma källor som Wannaea eller Wannaeus, och vid ett tillfälle Unovia. Hon levde fortfarande 1721 då hon uppträdde som dopvittne i Jukkasjärvi (Jukkasjärvi C:1), och då nämndes hon som ”enkie Pastorskan Sophia Wannaea”. En annan okänd källa uppger hon som död år 1717. Om källan (Gunnar Gidlöf) minns rätt- så skulle ett av målen, berört maken, kyrkoherden Christian Elingius- vidare att han skulle ha förrättat en jordfästning i berusat tillstånd. Men detta är icke kontrollerat med urkunden. Av domböckerna framgår att makarna hade förutom barnen Christian, Erik, Nils och Susanna, även en okänd son Ansgar. * (se not 4, nedan) Enligt Bygdén hade han (Christian Elingius) med sin hustru 6 söner och 1 dotter.
Barn: 1.) Nils Elingius f. 1682 i Luleå lfs. (BD). Död 1738 27/8, 56 år gl. (Bygdén). Borgare; Handlande, Piteå stad (BD), tjänare hos rådmannen i Piteå stad Erik Simonsson, g. 1708 3/3 m. Malin Eriksdotter Wikman f. 1688, d. 1761, dotter till borgaren (erhöll burskap i Piteå stad år 1685) i Piteå stad Erik Svensson Wikman, fr Yttervik nr.2, Skellefteå lfs. (AC) och hans hustru Anna (Fluur el Fellenia). Nils erhöll burskap efter svärfadern några år senare (Gidlöf; Lindfors, Constantinus, internet, Rötter-Anbytarforum).
2.) Erik Elingius f. 1685 i Luleå lfs. (BD). (se nr.2, ovan)
3.) Christian Elingius, förare vid Västerbottens reg., när han 28 maj 1710 kommenderades till Nymünde (Gidlöf). Kan vara den ”son” som Bygdén uppger som ”sergeant i Luleå, ogift”., borgare, Torneå stad, g. m. Margareta Henriksdotter Chore, fr Torneå stad, hon dotter till (Utterström; Dombok Torneå vol 2, 16 mars 1704; Västernorrlands län vol 19 s 498, 1702) rådmannen och tullnären (mtl 1680) därstädes Henrik Hansson Chore, d. 1686 (bg 13/12 enl kyrkoräk i Torneå) o.h.h. Gertrud Andersdotter, dotter till tullnären, birkarlen och lappfogden- sist Torneå stads förste borgmästare (1659-64) Anders Torfastsson och hans andra hustru N. Nilsdotter, hon i sin tur dotter till lappfogden och rådmannen i Torneå Nils Oravainen. * (se not 5, nedan)
4.) Susanna Elingia, gift med komministern i Kemiträsk, Finland (SF), Esaias Esaiasson Fellman f. 1675, d. 1736. Han var son till kapellanen i Kemiträsk, Finland (SF), Esaias Fellman (f. 1620, d. 1697) och hans hustru Anna Hansdotter (f. omk 1637, d. 1703), hon vidare dotter till borgaren i Uleåborg Hans Larsson (d. omk 1645) och hans hustru Anna NN.
* 1.) Bucht, Gösta, HÄRNÖSANDS GYMNASIEMATRIKEL 1650-1800, Härnösand 1926, Aktiebolaget Victor Åström, s 14; Anno 1667 in maijo Rectoris officium suscepit Christiernus Bozaeus, deposuitque Anno seqventi 1668 die 8 Maj. Discipuli tunc temporis fuere seqventes; s 15, Anni. M.D.C.L.X.VIII. Mitior octava Majus dum luce micasset, Ardua Rectoris fuerat commissa Potestas JACOBO EURENIO, satis et quae plena laboris: ANNI praeterea revolubilis atque sequentis, Junius undecimum dum vibrat ab Axe calorem, Musarum Pubis moderamen sponte reliquit. Interea nostris vigilabant nempe Camoenis, Index adpositus quos continet atque recenset; s 16 (för läsåren 1669-1673 saknas matrikel); MICAEL STRÖM Eloq. Lect. Rectoris munus suscepit Anno M.DC.LXXIII die 4 Junij. deposuit vero die 3 Juni sequenti anno, sub cujus Rectoratu fuerunt discipuli in Gymnasio sequentes.
** 2.) Härnösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedom om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Av Leonard Bygdén, del II, s 46-47, Uppsala 1923. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB; Om denne kapellan (1676-1719) i Enontekis Olof Matthiae Sirma berättar Bygdén:- att han är född i mitten av 1600-talet (Itkonen 1940:337, Tornedalens historia II Från 1600-talet till 1809) i Kemi lappmark av lapska föräldrar. Av landshövding Johan Gran blev han rekommenderad hos superintendenten Petrus Steuchius såsom ägande lämpliga naturgåvor för utbildning till präst i lappmarken (enl benäget meddelande av professor K. B. Wiklund). Han kom att inskrivas som student i Uppsala 1 februari 1672, där han prästvigdes 1675 och förordnades 1676 till kapellan i Enontekis och Rounala. År 1688 begärde han, att en lappskola bör upprättas i Torneå lappmark och hans lappska översättning av Gezelii katekes tryckas. Tillika anhöll han, att Rounala kyrka icke bör nerrivas, utan hellre konserveras till gudstjänstens upprätthållande (Is. Fellman, Handl. o. uppsatser ang. Finska lappmarken, 2. Hfors 1910, s. 178. Sirmas lappska katekes blev ej tryckt). Han hade då varit kapellan 12 år vid Enontekis och Rounala kapell. Vid en prostvisitation klagades, att kapellan Sirma vid en storhelg farit bort och predikat i Rounala, vilket jämte andra oegentligheter åsamkade honom konsistoriets varning. I Grapes Herdaminne omtalas, att Sirma skall ha varit en barsker man, som under predikan gått ner från predikstolen och luggat ouppmärksamma åhörare, samt att han och hans pastor i Jukkasjärvi Elingius, när de råkats, drabbat ihop i handgemäng. Att detta icke alldeles är gripet ur luften synes framgå av den omständigheten, att Olof Sirma på tinget i februari 1681 inför rätten tillstod och vederkände sin svaghet av dryckesmål, och uppföres ss. ”pliktande för 4 oquädinsord samt pust och håårdrag” tillsammans 18 mark silvermynt (samma arbete, 2 s. 446). Det var Sirma, som under studenttiden meddelade Scheffer den lappska sång, denne avtryckt i sin Lapponica och som sedermera återgivits av Franzén i hans välbekanta ”Spring, min snälla ren”. Orginalet bevaras i Kungliga biblioteket i Stockholm. Sirma var ej så sadelfast i svenska språket (E. N. Setälä, Lappische Lieder aus d. XVII:ten Jahrh. Hfors 1889). Han avled 1719, och var gift med Catharina Ersdotter, fr Uleåborg, d. 1730. De hade en dotter Brita, gift med komministern i Nedertorneå, Henrik Tornberg.
*** 3.) Kurtén, Love. Genos nr 3, 1970, s 61-68 Kring Orivesissläkten Wanaeus, Internet- förmedlad via inlägg i Rötter-Anbytarforum ang. släkten Elingius, av Heikki Jokipii, Helsingfors.
**** 4.) Gidlöf, Gunnar. Internet- Rötter-Anbytarforum, inlägg ang. släkten Elingius.
***** 5.) Bengt Utterström, Lektor, Västerås, Genos nr.3 1978 s. 62-79. Torneåsläkten Chore till början av 1700-talet; Genos nr.2, 1980. Släkten Chore i Torneå. Några kompletteringar till Bengt Utterströms artikel i Genos nr.3, 1978; Rådmannen och tullnären Henrik Hansson Chore i Torneå stad kan möjligtvis ha varit länsman också. Han skall också ha varit enl. Mäntylä den 3:e förmögnaste i staden 1682 (s. 175). Henriks fader var Hans Chore, d. senast 1656, då han kallas ”Sal.”- kan möjligen ha varit länsman också. Modern var Anna Carlsdotter, som sedermera kom att gifta om sig med Henrik Mårtensson (Dombok Västerbottens län vol. 4, s. 170 och 180, 1693).
8. GEORG (NICOLAI/CHRIST.?) ELINGIUS, föddes omk. 1625 i Södermanland. Hans ursprung är okänt. Död 1677 6/11 på Kyrkobordet, Härnösand (Y).
Magister (1643) i Åbo, Finland (SF); Skolmästare (rektor; 1651-1655) i Torneå stad, Finland (SF); Mat. lektor (1655), och rektor (1658, 65 och 1670) vid Härnösands gymnasium.* (se not 1, nedan)
Norberg berättar några teckningar ur livet inom och utom gymnasiet i Härnösand; Det saknas dock icke undantag, sådana som förstått att ådraga sig en föga afundsvärd uppmärksamhet af samtid och eftervärld. Framför allt under 1600-talet synes en viss småaktig trätgirighet och sjuklig känslighet för egna företräden göra sig gällande. Det gäller flertalet och i synnerhet lektor Johannes Vibonius, som tycks ha haft en häftig och obetänksam natur, hvilken ledde honom ut i mångahanda äfventyr. Han hade svårt att hålla sämja med sina kolleger vid gymnasiet, och äfven utanför stående blefvo föremål för hans öfversvallande kraft, blefvo till och med handgripligen tillrättavisade. Domkapitlets protokoll, som dock äro ofullständiga just i denna tid, innehålla mer än en profbit på slika uppträden. Vid ett tillfälle klagar lektor Elingius öfver ”de fleere håniske ord”, som han måst mottaga af Vibonius. Själfva superintendenten måste träda emellan och uttryckte sin sorg öfver hvad som förekommit, och ”wille häller hafva thet förmodat aff plumpachtigt och grofft sälskap, än aff dheem dagligha lefverne”. Ett par år senare var Vibonius åter anklagad inför konsistorium – denna gång af lektor Nenzelius.
Norberg uppger att han även disputerade i Åbo med ”Disput. 1. De Chorographia Sveciae, Gothiae et Subjectarum Provinciarum, 2. De mansvetudine.
Gift 1652 10/6 i Jakob (G. N. Elingius och Susanna Stöck; okänd källhänvisning) med
9. SUSANNA STEUCH, föddes omk. 1629, möjligtvis i Åbo, Finland (SF), där fadern Christian Steuchius (se nr.18) (f. omk. 1595) var provinsialskrivare. (Bylund, Tord, Härnösand)
Barn: 1.) Christian Elingius f. 1651 i Torneå stad, Finland (SF). (se nr.4, ovan)
2.) Anna Elingia f. 1656 i Härnösand (Y). Död 1741 8/9 i Nässom, Bjärtrå (Y). Gift 1:a omk. 1680 med Lektorn i Härnösand (Y), Israel Henriksson Dynaesius, f. 16xx i Dynäs, Gudmundrå (Y). Död 1689 25/4 i Härnösand (Y). Student i Åbo 1665. Magister 1677. Apologist vid trivialskolan i Härnösand. Mat. lekt. 1677. Rektor 1679 och 1686. * (se not 2, nedan). Gift 2:a 1692 14/1 i Gudmundrå (Y) med Komministern (nr.5, 1695-1740) i Bjärtrå (Y), Petrus Göransson Kiörning f. omk. 1660 i Kjörning, Nordingrå. Död 1740 12/7 på kyrkobordet, Bjärtrå (Y).
Barn från 1:a äkt: 1.) Christian Israelsson Dynaesius f. 1680 i Härnösand (Y). Död 1753 12/7 i Dynäs, Gudmundrå (Y). Kronobåtsman i Dynäs, Gudmundrå (Y). Gift med Karin Persdotter, från Limsta, Gudmundrå (Y).
Barn från 2:a äkt: 1.) Olof Kiörning f. 1693 8/3. Död 1751 9/7. Kyrkoherde i Kerrstorp (Skåne); 2.) Israel f. 1695 (dp. 5/4 s.å.), d. som barn; 3.) Georg Kiörning f. 1697. Inspektor vid Strömbergs bruk i Uppland; 4.) Israel f. 1699 (dp. 4/4 s.å.) i Gudmundrå (Y); och Anna Kiörning f. 1701. Död 1756 18/1 i Nässom, Bjärtrå (Y). Gift med Komministeradjunkten i Bjärtrå (Y), Nils Nordin, d. 1753 3/8 i Nässom, Bjärtrå (Y). De levde under mindre lyckliga äktenskapliga förhållanden. Han sökte komministraturen efter svärfadern, men hans studier voro så svaga, att konsistoriet ej kunde godtaga honom; det latinska skrivprovet vågade han sig icke på. (Hsands stifts herdaminnen)
3.) Susanna Elingia f. omk 1660 i Härnösand (Y). Död våren 1728 i Burträsk. Gift 1:a med 2:e komministern (nr.11, 1687-97) i Skellefteå lfs (AC), Johannes Abrahami / Åstadius / Thunström f. omk. 1660 i Åstad, Tuna socken, Medelpads län av bondeföräldrar. Johannes inskrevs i Uppsala studentmatrikel under namnet Åstadius den 27 november 1675. Han blev kollega i Härnösands skolas 1:a klass 1683 * (se not 3, nedan), i dess 2:a klass 1685, och sökte samma år kapellansbefattningen här och erhöll i resepenningar 10 dlr av kyrkans medel, då han avlade sitt prov. Johannes Tunström synes ha tillträtt tjänsten 1687 och avlidit 1697. * (se not 4, nedan). Gift 2:a med Efterträdaren, 2:e komministern (nr.12, 1699-1702) i Skellefteå lfs (AC), Olaus Höglin, bondson från Högom, Selångers socken, Medelpads län. Olaus blev student i Uppsala 20 oktober 1679 och prästvigdes i Härnösand 29 juli 1693. Han blev tillförordnad komminister i Sveg samma år, och tillträdde som 2:e komminister i Skellefteå 1699. Prosten Buscherus anmäler i ett brev, daterat 13 december 1702, att hans komminister Höglin avlidit och föreslår till efterträdare Petrus Sigvardi Sundberg. Änkan Susanna Elingia, som under sin änketid uppbar spannmål av prästerskapet i Burträsk, dog våren 1728 (Hdpr. 16/10 1728). * (se not 5, nedan)
Barn från 1:a äkt: 1.) Susanna Thunström f. 1687 i Skellefteå lfs. Död 1777 i Skellefteå lfs. Gift med bonden och sedermera sergeanten på Tjärn nr.4, Skellefteå lfs, Johan Nilsson Tjärnberg f. 1689 i Tjärn, Skellefteå lfs. Död 1741 i Tjärn. Han var son till bonden på Tjärn nr.4, Nils Nilsson (f. 1674, d. 1750) o.h.h. Margeta Hansdotter (f. 1674, d. 1754). Johan Nilsson Tjärnberg kom att bli soldat i Tjärn på roten nr.33 Bergskråva, där han nämns 1710-1711. Han noteras som corpral 1711. Johan Nilsson befordras till rustmästare Tjernberg i Juli 1712, sedermera sergeant. Han efterträds på roten av Nils Olofsson Degerman (f. 1692, d. 1740), som var son till bonden (1687-1710) och länsmannen Olof Larsson Degerman på Tjärn nr.5, som var soldat på roten 1713-1714. I 1714 års mantalslängd nämns som bosatt på Kyrkobordet bl a rustmästaren Johan Tjärnberg (Lundström s. 755). Familjen kom att flytta till Gammelbyn i Burträsk socken och bodde innan som inhyses i Nolbyn i Lövångers socken. * (se not 6, nedan) Johan Nilsson Tjärnberg o.h.h. Susanna Thunström blev föräldrar till föraren Michael Johansson Bergstedt f.1700/13, i Unbyn, Nederluleå och kyrkobordet och Mårtsön (Ytterbyn), Nederkalix (BD). Se vidare om honom i Anbytarforum: Norrbotten, Socknar: Nederkalix; där jag presenterar en personakt om honom och hans svåger bonden och smeden på Unbyn nr.7, Nederluleå, Jöns Carlsson Granström f. 1738/41; 2.) Mariet (Märta) Thunström, d. 1772 på Kyrkobordet, Skellefteå lfs. Gift med korpralen Jonas Nilsson Berg / Berger. Jonas Nilsson Berg och Mariet skildes 1720 (Hdpr. 3/9 1720, enl. Bygdén). Jon Berg, som även var sockenskrivare med namnet Berger. Furiren och sockenskrivaren Jonas Berger blev 1711 (Lundström s. 758) dömd för stöld av 20 alnar lärft av länsmannen Olof Larsson Degerman på Sunnanå. Jonas Berger hade hösten 1710 varit i Härnösand där hans syster Anna bodde. Deras barn: 1.) Johan f. 1710; 2.) Britta Jonsdotter f. 1712, d. 1772, g. 1734 m. soldaten på roten nr.5 Tjörbåga 1725-42, Skellefteå lfs., Lars Johansson f. 1711, d. 1742, förflyttad till roten nr.95 Utter, här han var ss. korpral mars-oktober 1742 (dog i kriget i Finland), tunnbindare 1735. Lars Johansson var son till bonden (1702-28) på Burvik nr 1 Norrviken, Johan Persson (f. 1674, d. 1736) o.h.h. Karin Hansdotter (f. 1679, d. 1758). Britta Jonsdotter omgift (Lundström s. 916) med skomakaren Per Bengtsson på Kyrkobordet, Skellefteå lfs. Lars Johansson och Britta Jonsdotters barn: 1.) Johan Larsson Västermark f. 1734, d. 1809, skomakare (1756-1809), smed (1756 enl. Lundström s. 743), Brännan (på gränsen intill Stämningsgården), sockenskrivare, Stämningsgården, Kyrkobordet, Skellefteå lfs., g. 1755 m. Anna Persdotter f. 1730, fr Myckle nr.7, d. 1812. Deras barn (Lundström s. 743): 1.) Britta Lisa Westermark f. 1755, d. 1840; 2.) Lars Westermark f. 1756, hade 1805 (Lundström s. 745) en gård längst ner i Brännabacken på norra sidan av vägen, vid nuvarande korsningen Brännanvägen och Kronbodsgatan; 3.) Anna Greta Katarina Westermark f. 1757; 4.) Katarina Westermark f. 1759, d. 1808; 5.) Maria f. 1761; 6.) Marta Helena f. 1764 och 7.) Maria f. 1767). Johan Westermark omgift 1775 m. NN. På platsen fanns en gård 1764. Gården låg vid Klintforsån strax väster om Brännanskolan. * (se not 7, nedan)
Mariet Thunström fick u.ä. sonen Christoffer Johan f. 1722, med fänriken vid Åbo läns infanteriregemente Zackarias Ek f. 1688, fr Ingermanland. Märta Thunström var bosatt på Kyrkobordet 1753-72 (Lundström s. 710, 753, 758, 832, 858).
3.) Helena Thunström, bosatt i Gammelbyn, Burträsk socken (Lundström).
4.) Maria Elingia f. omk. 1660. Död 1736 21/10 i Burträsk. Gift 1:a med 2:e komministern (nr.11, 1690-1703) i Umeå lfs, Olaus Hoffnerus, född i Hoffne, Attmar. Död 1703 i Umeå lfs. Han var son till komministern (nr.2, 1654-58) i Attmar (Tuna), Jonas Olai Kenaesius (f. i Knäsjö, Häggdånger, d. 1658 i Attmar) o.h.h. Magdalena Stigzelia. (Bygdén, Leonald. Härnösands stfts herdaminnen)
Gift 2:a 1704 6/12 med 2:e komministern (nr.12, 1705-22) i Umeå lfs (AC); sedermera kyrkoherden (nr.10, 1722-36) i Skellefteå lfs (AC), Anders Hernodius f. 1682 i Härnösand (Y), d. 1736 14/4 i Burträsk, Skellefteå lfs (AC). Han var son till kyrkoherden (nr.9, 1709-22) i Burträsk, Lars Andersson Hernodius (f. 1658 11/3, d. 1729 29/4) o.h.h. häradsskrivaredottern, Anna Hilleman (d. före 1729). (Bygdén, Leonald. Härnösands stfts herdaminnen)
Barn från 2:a äkt: 1.) Lars Hernodius Lundström. Död efter 1737. Soldat. Han skötte sig dåligt till föräldrarnas sorg, tjänade ss. soldat vid kungliga Upplands infanteri och Rasbo kompani för Lunda roten nr.117, ärvde ett hemman å 1 tunnland skatt i Burträsk och Gammelbyn, det han sålde till sergeanten Johan Tiernberg år 1737 för 450 dlr kmt. (Bygdén, Leonald. Härnösands stfts herdaminnen)
* 1.) Norberg, Otto. Härnösands Kungl. Gymnasium. Bidrag till svenska skolans historia, 1896, FJÄRDE KAPITLET. Lärarne. 1. Lektorer, s 72; Israel Henr. Dynaesius, Ang. F. i Gudmundrå. Stud. i Åbo 1665. Mag. 1677. Apologist vid trivialskolan i Hernösand. Mat. lekt. 1677. Rektor 1679, 86. Död 1689. – Gift med Maria Elingia, dotter till f. lektorn Elingius.
** 2.) Norberg, Otto. Härnösands Kungl. Gymnasium. Bidrag till svenska skolans historia. TREDJE KAPITLET. Några teckningar ur lifvet inom och utom gymnasium, 1896 s.48-49; FJÄRDE KAPITLET. Lärarne. 1. Lektorer, s 68; Georgius Christ. Elingius, Suderm. Mag. i Åbo 1643. Disput. 1. De Chorographia Sveciae, Gothiae et Subjectarum Provinciarum, 2. De mansvetudine. Skolmästare i Torneå 1651. Mat. lekt. 1655. Rektor 1658, 65 och 70. Död den 6 nov. 1677. – Gift med superintendenten Petrus Steuchii brorsdotter Susanna, Tornedalens historia II. Från 1600-talet till 1809. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommité, Jyväskylä, Finland 1993. Torneå pedagogi, s 306; Skolans förste skolmästare (rektor) var magister Georg Nic Elingius, som år 1655 efterträddes av Hans Sandman (1655-1663). Skolan hade från början endast en lärare, som tillika var rektor. Skolan fick kämpa med staden för att få del av djäknepengarna, som borgerskapet gärna ville lägga beslag på. Rektor Hans Halsius (1663-1681) vann en strid med borgmästaren Anders Torfastsson om skolans rätt till djäknepengarna tack vare konsistoriets stöd (Perälä 1916:4ff; Tenerz 1960:163f)
*** 3.) Bucht, Gösta, HÄRNÖSANDS GYMNASIEMATRIKEL 1650-1800, Härnösand 1926, Aktiebolaget Victor Åström, s. 24; Olaus Swanberg GR: L. LECTOR ANNO MDCLXXXII. 1 junii Rector Gymnasii Hernosandesis creatus est, eoque munere d. 19 junii MDCLXXXIII abijt. intra illud tempus discipuli in Gymnasio fuere seqventes, omnämns här bland ”Studiosi” en ”Joh. Thunström”, men icke upptagen av Bucht för år 1685, som Bygdén uppger i herdaminnena.
**** 4.) Härnösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedom om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Av Leonard Bygdén, del III, s. 324-25, Uppsala 1925. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB.
***** 5.) Härnösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedom om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Av Leonard Bygdén, del III, s. 325, Uppsala 1925. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB; företrädarens änka Susanna Elingia, som under sin tid uppbar spannmål av prästerskapet i Burträsk, d. våren 1728 (Hdpr. 16/10 1728).
****** 6.) Ulf Lundström, Skellefteå Socken 1650-1790, KULTURENS FRONTLINJER, skrifter från forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR 24. En redogörelse för bönder, hantverkare och soldater i en nordsvensk bygd på basis av Knut Lundbergs material, Umeå 2001 s. 754; företrädarens änka Susanna Elingia (-1728), s. 832 Roten nr.5 Tjörbåga, även fadern till Lars Johansson, Johan (Jon) Persson f. 1674, d. 1740 var soldat här på roten. Han var soldat på roten 1712-18, Johan Persson var bonde på Burvik nr.1, och blev profoss vid staben och kallade sig Bur. Även en broder, Per Johansson f. 1702, d. 1771 var soldat här. Han var soldat här på roten 1720-25. Han kom sedermera att bli bonde (1728-58) på Burvik nr.1; s. 710, en annan broder, Hans Burstrand f. 1706, d. 1782, blev borgare i Piteå stad.
******* 7.) Ulf Lundström, Skellefteå Socken 1650-1790, KULTURENS FRONTLINJER, skrifter från forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR 24. En redogörelse för bönder, hantverkare och soldater i en nordsvensk bygd på basis av Knut Lundbergs material, Umeå 2001, s. 858; Roten nr.33 Bergskråva ändrade 1750 namn till Tjärnström. I roten ingick hemmanen Tjärn nr.4 och 5; Denne Nils Olofsson Degerman f. 1692, d. 1740, som efterträdde Johan Nilsson Tjärnberg på roten, blev länsman i Luleå socken och slutade på roten den 12 februari 1714. Nils Olofsson gick 1708 i Piteå skola. Han blev postmästare i Luleå 1719. 1723 blev han kronofogde över Norunda och Örbyhus härader i Uppland samt inköpte egendomen Altomta. Nils Olofsson Degerman var gift med Anna Britta Majman, kronofogdedotter fr. Piteå. Deras barn: Lars f. 1716, Per f. 1718, Olof f. 1721 och Magnus Degerman f. 1724, d. 1798, kyrkoherde i Åsele.
18. CHRISTIAN STEUCHIUS / Christiernus Erici Stöök, föddes omkring år 1595 i Speteby, Lerbo socken, Södermanlands län som son till hövitsman (kapten) vid Södermanlands regemente; Och sedermera ladugårds- och häradsfogden i Oppunda härad (nämnd 1598-1645), Erik Pedersson Steuchius / Stök (se nr.36) (f. omk. 1573, d. efter 1645) och hans hustru Maria Nilsdotter (se nr.37) (f. omk. 1577, d. efter 1605). Han blev inskriven såsom ”Christiernus Erici Stöök” i februari 1627 vid Uppsala universitet. * (se not 1, nedan) Han kom sedermera att bli provinsialskrivare (Bylund, Thord) i Åbo stad, Finland (SF). Gift med NN.
Barn: 1.) Susanna Steuch f. omk. 1629 i Åbo stad, Finland (SF). (se nr.9, ovan)
* 1.) Lagerholm J. Södermanland – Närkes Nation. Biografiska och genealogiska anteckningar om i Uppsala studerande Södermanlänningar och Närkingar 1595-1900. Förlag: Lagerholm J., Sunnansjö. Brobergs Tryckeri, Stockholm 1933; nr.173. Christiernus Erici Stöök, Söd., inskr. i feb., son av häradsfogden i Oppunda hd Erik Pedersson S. Borgare i Åbo ? Broder 108.
36. ERIK PEDERSSON / STEUCHIUS / STÖK, föddes omkring 1573 i Lerbo socken, Södermanlands län som son till kyrkoherden i Björkvik, Uppland, Petrus Erici Steuchius (f. omk. 1547) ooch hans hustru Brita N. Erik Pedersson Stök var ladugårds- häradsfogde vid Oppunda härad. För övrigt var han hövitsman (kapten) vid Södermanland regemente. Han kämpade såsom sådan för en fänika knektar under Hertig Carl vid Stångebro och i Livland, där han blev skadad i högra armen.
Säterier. Speteby, 1 mt. skatte i Oppunda hd, Lerbo sn, köptes före 1608 av fogden Erik Pedersson Stök, som fick fasta 1618 9/1 och livstidsfrihet på räntan. Attest om sökt bekräftelse gavs 1633 21/8 och konfirmation 1645 5/12. Sonen, provinsialskrivaren Christian Stök fick likaledes livstidsfrihet 1648 30/8 men 1651 2/11 (s.244) Norrköpings besluts villkor. Hans änka kvarsatt ännu 1665, men förläningen revocerades året därpå. Den överlämnades sedan men endast under livstidsfrihet 1666 25/5 (s. 278) till den nämnde skrivarens broder, superintendenten Petrus Steuchius (d. 1683), som samtidigt fick säteriprivilegium (Anbytarforum, 2004.05.05, Berit Tjernberg) * (se not 1, nedan)
Gift med
37. MARIA / MATILDA / NILSDOTTER, föddes omkring 1577 i Nyköpings stad, Södermanlands län som dotter till rådmannen och borgaren Nils / Jönsson / Borgare (se nr.74) (f. omk. 1545) därstädes, och hans hustru (1:a ev 2:a hustru) Brita / Birgitta / Bengtsdotter (se nr.75) (f. omk. 1549). Hon dog efter år 1605.
Barn: 1.) Christian Steuchius f. omk. 1595 i Speteby, Lerbo socken, Södermanlands län. Häradsskrivare, Åbo stad, Finland (SF). (se nr.18, ovan)
2.) Petrus Steuchius / Petrus Erici Stöök f. 1605 8/5 i Speteby, Lerbo socken, Södermanlands län, d. 1683 16/12 i Säbrå socken, Ångermanlands län. Mag., Superintendent (1647-83), Härnösand stift, g. 1:a ggn. 1635 21/9 m. Brita Ilsbodina, dotter till prosten i Jäder Matthias Ilsbodinus, g. 2:a ggn. 1655 m. Elisabeth Johansdotter Bruggman, änka efter guldsmeden Sven Trast. År 1615 sändes Petrus Erici Stök/Steuchius till Nyköpings skola och anförtroddes i morfaderns Nils Borgares vård. Vid 15 år intogs han i Strängnäs katedralskola, fullbordade här sina skolstudier och inskrevs som student i Uppsala 18 augusti 1624. Blev efter raskt bedrivna teologiska och filosofiska studier prästvigd i Strängnäs av biskop L. Paulinus 14 oktober 1629, men återvände till Uppsala för att avlägga återstående prov för filosofiska graden samt promoverades till fil. magister 1632. Följande år utnämnd till lektor i fysik vid Strängnäs gymnasium, men då tjänsten ej skulle tillträdas förrän år 1635, begav han sig på en resa till Tyskland för att vid universiteten i Rostock och Wittenberg fullkomna sin lärda bildning. Tillträdde 3 september 1635 sitt lektorat med ett introduktionstal ”De dignitate physices” och beklädde löpande året 1637 rektoratet vid gymnasiet. År 1638 befordrad till teologie lektor och prebende-pastor i Fogdö och Helgarö församlingar och till kontraktsprost 1639. Vid prästmötet i Strängnäs 1644 praesiderade han för synodalavhandlingen ”De peccato in genere et specie”. Disputationsakten hedrades av drottning Christinas egen närvaro, och det är mer än troligt, att den framstående lärdom och skicklighet, Steuchius vid detta tillfälle ådagalade, gav drottningen anledning att jultiden samma år utnämna honom till sin hovpredikant. Han fick dock härmed, genom ett senare medgivande, förena sin förra kyrkoherdebefattning i Fogdön. Såsom hovpredikant gjorde han sig synnerligen omtyckt, och då frågan om superintendenturen över Härnösands nya stift kom före i riksrådet, föreslog drottningen själv honom såsom lämplig till denna tjänst, varpå han erhöll fullmakt 3 juni 1647 och enligt särskild skrivelse skulle tillträda 14 september samma år. I fullmakten (Avskrift hos Günther, UB. W. 913) föreskrevs, att han skulle ha sitt prästebord och säte i Härnösand och ha Säbrå gäll till annex samt därtill 712 daler silvermynt till årligt underhåll av landsens ordinarie räntor.
* 1.) Almquist, Joh. Ax.: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, Andra delen, Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel, Band 2: Säterier.