Titel: Lucas
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2013-12-23, 06:48
Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 DEL II sidan 64-65:
Lucas
Det klart dominerande yrket bland släkten Lucas medlemmar under 1600-talet var räckare. Släkten spreds i hela Mellansverige under andra hälften av seklet. Jämför även släkterna le Chat och Lochette.
Tabell 1
Nicolas Lucas är anställd av Jacob de la Gardie vid Sigulskvarn (senare kallat Svanå bruk), Haraker (U) och 1639 i Högfors bruk, Västerfärnebo (U). Under åren 1640-1642 är han räckare vid Kvarnbacka bruk, Lindesbergs landsförsamling för att 1642-1652 vara i Hillebola och Åkerby bruk i Österlövsta. Vid Ullfors bruk i Tierp finns han 1654-1666. Året efter finns han vid Fiskars bruk i Finland, där han stannar åtminstone till 1672. I Sigulskvarn upptas tre personer i mantalet, av vilka en är hustrun. Hon heter Maria Bix.
Barn: Hector (troligen) född ca 1630, vid Ullfors bruk, Tierp, Uppland 1654-1666, räckare, gift före 1654. Johan (Tabell 2) Clas (Tabell 5) barn begr 1643 (i Österlövsta) barn begr 1652 (i Österlövsta) Lars, Lars Lycka en frantzos som ankom her i landet förleden 4 Septemb: ifrån Ullefårs bruk medh Attest att han sin och sin fadhers giäldh betalt hafver, träder nu fram och tillbiuder sigh willia blifva hammarsmed, dhet blifwer honom efterlåtitt, allena han innan ett halft åhrs förlopp förfärdigar sitt mesterstycke, hammarting vid Antskog bruk, Pojo socken, Finland 26/2 1667. Johanna, död 1691 i Stockholm, gift med mjölnaren Anthoine Budry ca 1660.
---------------
(Antskog bruk presenteras på film (2:33) --- http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=867&TYPE=HTML&LANG=SE --- Antskog är Finlands nästäldsta järnbruk och äldsta brukssamhälle. Jacob Wolle (Wulff) från Åbo anlade järnbruket omkring år 1630 vid sjön Seljänala i åmynningen vid tre forsar. Där byggdes bl.a. en masugn, en hammarsmedja och ett gjuteri. I Antskog tillverkades järn och koppar fram till år 1880. Idag är Antskog ett livskraftigt litet samhälle med många sommargäster. http://www.visitraseborg.com/sv/fakta/bruken/86-antskog Se också utförligare hemsidor på finska http://www.antskog.fi/ --- Holländaren Peter Thorwöste grundade Fiskars bruk sedan han av drottning Kristina fått privilegier att tillverka gjutna och smidda produkter med undantag för kanoner. Samma år fick han också tillstånd att anlägga en masugn och en stångjärnshammare i Fiskars. Redan ett par år tidigare hade Thorwöste övertagit bruket i det närbelägna Antskog.
På 1600-talet blev Pojo socken ett centrum för järnframställning i Finland; år 1640 grundades Antskog bruk, bruket i Billnäs 1641 och sedan Fiskars år 1649. Inte långt därifrån fanns då redan såväl år 1616 grundade Svartå bruk som det år 1646 grundade bruket i Fagervik. Trots att den järnmalm som behövdes för produktionen i Fiskars fraktades från gruvan på Utö i Stockholms skärgård var det lönsamt att grunda järnbruk i Finland. I Pojo socken med omnejd fanns förutom outnyttjad vattenkraft också ansenliga skogsområden. Skogen var viktig för kolningen och sålunda kunde kronan spara på skogarna i Bergslagen. Dessutom fanns det en lämplig hamnplats i Skuru.
Merparten av stångjärnet fraktades som sådant från Fiskars tillbaka till huvudstaden Stockholm och såldes på Järntorget i Gamla stan, men av stångjärnet tillverkade man också spik, tråd, knivar, hackor och järnbeslagna hjul. Produktionen i Fiskars omfattade också gjutgods som grytor och stekpannor.
Den yrkeskunskap som järnframställningen krävde gick inte att uppbåda lokalt, så Thorwöste beviljades redan på 1640-talet tillstånd att värva specialutbildad arbetskraft både från Sverige och utlandet som exempelvis Tyskland och Nederländerna.
På 1700-talet vållade nödåren och stora ofreden stor skada också i Fiskars. I närbelägna Bollstad fanns ett ryskt civil- och militärförvaltningscentrum och 1713 plundrade och förstörde ryssarna bruken i Fiskars och Antskog. Fiskars bruk fick en ny ägare i och med att John Montgomerie övertog det år 1731. Han värvade ytterligare utländsk arbetskraft och på lönelistorna från den här tiden kan man finna namn som exempelvis Clas Pijra(Pira), Michel Gilliam och Jean Dardanell(Dandanell). År 1740 hade Fiskars 115 invånare.
Kontrakt på Fiskars bruk 1649. --- Minst och äldst bland bruken i Pojo är Antskog som enligt uppgift anlades omkring år 1630 vid ån som mynnar ut i sjön Seljänala. Fram till 1880 pågick järn- och kopparproduktionen Källa: http://www.visitsouthpointfinland.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=189%3Araseborg-antskog-bruk&catid=74%3Asevaerdheter-i-vaestra-nyland&Itemid=33&lang=sv
Bruksherrgården i Antskog --- I Raseborg har vi fem bruk - Antskog, Billnäs, Fiskars, Svartå och Åminnefors. Det äldsta är Svartå bruk som grundades redan 1560. Tre bruk uppstod under följande århundrade, Antskog 1630, Billnäs 1641 och Fiskars 1649. Åminnefors anlades så sent som 1875. Källa: http://www.visitraseborg.com/sv/fakta/bruken --- Valloner och vallonsmide på 1700-talet. Se även Invandrarna och lokalsamhället Historiska aspekter på integrationen av invandrare i nordiska lokalsamhällen, 1998 --- Om vallonerna - Finlands vallonättlingar rf
----------------------------------------------
Tabell 2
Johan Lycka, son till Nicolas (tabell 1), döps 20/12 1640 i Lindesberg. Vid 15 års ålder börjar han som kolbärare i Ullfors 1655 och noteras där till 1660. Följande decennium är han inte återfunnen vid Upplandsbruken. Först 1671 dyker han upp vid Leufsta(Lövstabruk i Österlövsta socken) och finns omväxlande vid Åkerby 1676-1677 och 1680-1682, Hillebola 1678 och Leufsta 1679. Från 1691 fram till sin bortgång 1708 är han mer stadigvarande sysselsatt vid Leufsta. Prästen antecknar i dödboken: d 29 Martij Begrofs en gl hammarsmed ifrån Löfsta Bruk Jean Lucka so född är uthi Tijerp fadern Colas Lucka och Modren hust:u Maria hafver hafft 2ne hustrur, med den förra levde han i 36 åhr och aflatt med henne 10 barn, huru många lefwa är owist, med d senare lefwatt i 8 åhr och död på sitt 75 ålders åhr. Såväl födelsetid som födelseort är felaktiga. Ullfors bruk i Tierp anlades 1648-1650. Prästen hade väl hört att Johan arbetat där i unga år. Första hustrun avlider 1697 i Österlövsta. LIa:1 (1592-1709) Bild 111 SVAR: Anno 1697 Kyrckioness inkompst Dlr öre. Jean Lucckas Hustru i L. B:k (tomt). Om uppgiften i dödboken om äktenskapets längd stämmer, har de gift sig omkring 1661. Sannolikt flyttar paret då från Tierp och bosätter sig någon annanstans. (Eller så flyttar han till den socken där den blivande hustrun bodde?) Med andra hustrun ingår han äktenskap 1701. LIa:1 (1592-1709) Bild 118 SVAR: A:o 1701 Brudfolck och derass Föräringar. Jean Luccka Ibd = i Löfsta Bruk (tomt). Hon torde efterleva sin make.
Barn i 1. giftet: Jakob, (tabell 3) Clas, burskap som skoflickare i Stockholm 13/1 1703 (Register över borgare 1689-1750 på SSA) barn född 1671 i Leufsta Bruk barn född 1676 i Åkerby Bruk barn född 1679 i Leufsta Bruk Laurentz (tabell 4)
---
Tabell 3
Jacob Lycka, troligen son till Johan (tabell 2), figurerar i ett mål i Lövsta häradsrätt 16-17/6 1681: Bleff hammarsmeden Jacob Lycka vidh Åkerby, för hvilken Herman Höijer swaradhe, pålagdt inom 14 dagars tidh, bethala til Karin Erichsdotter i Österänge, rästerande 16: daler kmt: på en koo, bekiändh, och ständig skuldh.
---
Tabell 4
Laurentz Lycka, son till Johan (tabell 2), döps i januari 1682 vid Åkerby bruk. Han gifter sig med Catharina Larsdotter 11/2 1706 i Österlövsta och blir båtsman vid Löten i Österlövsta med namnet Skärm.
Barn: Johan döpt 1/3 1707, död 28/7 1707 Johan döpt 24/6 1709, död 19/9 1709 Maria döpt 16/10 1715, död 24/11 1717
---
Tabell 5
Clas Lycka, son till Nicolas (tabell 1), är född ca 1645. Han gifter sig 1667 med Maria Michelsdotter Martelleur och är då i Ullfors, Uppland. Han medföljer sin svärfar till Fiskars bruk i Finland 1666(det ska väl stå 1667!?, se nedan!) och stannar två år, vilket framgår av hammartingsprotokollen.
Claes Lycka hammarsmeden upsäger sin tienst att willia förresa til Swärige, dett blef honom bewilliat allena at han betaler sin giäldh och afbidar 1/2 åhr efter hammarsmedz ordningen (hammarting vid Svartå 22/2 1669). På hösten 1669 anländer han till Lummelunda bruk på Gotland, där han blir kvar till sin bortgång 1690. Clas Clason Lycho, en berömligh hammarsmedh, war födher 1645 den 8 Febru:i uthi Löffstadh sochn och Hilbora bruch. (dvs. Hillebola bruk, Österlövsta socken, Uppland). Hans fadher N. Clas Lycho hammarsmedh Modheren Maria Bix. Anno 1667 kom han medh sin fadher till Fiskjar bruch i Finlandh, gifte dher sigh medh Maria Marteleur, haffver samman uthi 23 åhr afflat 10 barn, 4 söner och 6 döttrar. 1 son och 2 döttrar nu döda, kom hijt 1669 om hösten medh Bruchsförwaltaren herr Wilhelm Facht, hade goda Tienst... på een redeligh och konstige arbette. War en Mächta beskeligh man. Wart siuk dhen 5 April dhen 13 dit 1690 anammade herrens nattwardh och om natten klockan 11 afsomnade han. Åldern 45 åhr 2 Månadher 2 wekor. Wart medh gordh proces begraffwen andra Påskedagh dhen 21 April uthi Ostergravns Jordh, lika på kyrchegårdhen snedt mott Kyrchiodörrn. Redan på Brukslängden 1683 anges han vara gammal och förlamad. Änkan beger sig 3/5 1691 e sina barn till fastlandet.
Barn: Maria född ca 1669, död 30/4 1735 i Lummelunda, gift med Clas (troligen Lorentzson) Mineur. Niclas(tabell 6) Kathrina född ca 1672, gift med Hillebrand Christianson Möller 4/1 1691 i Lummelunda. Lorens (tabell 7) Lisabet utflyttad från Lummelunda 26/9 1690, inflyttad, åter utflyttad med modern 3/5 1691.
---
Tabell 6 Niclas Classon Lycka, (troligen) son till Clas (tabell 5), gifter sig 6/3 1699 i Sundborn med Anna Ericksdotter från Blixbo. Niclas blir mästersmed.
Barn: Niclas född 17/1 1700, troligen död 1701. Maria, född 29/1 1701, gift med Erik Johansson 23/10 1737 i Sundborn. Catharina, född 19/1 1704 Claes, (1706-1743) Elisabeth, född 13/8 1710
---
Tabell 7 Lorens Lycka, son till Clas (tabell 5), gifter sig med Gertrud Johansdotter Lind 25/7 1704 i Roslagskulla. Laurentz slutar sina dagar i Roslagskulla 10/4 1739 som klingsmedsmästare vid Vira bruk. När änkan avlider 6/10 1749 uppges hon vara född 28/9 1675 i Vira och ha haft 10 barn i sitt äktenskap.
Barn: Maria, född 14/3 1705. Johan, född 28/9 1706. Clas, (1708-1739) Catharina, född 24/3 1710, död 25/12 1770. Laurentz, född 8/1 1712. Lourentz, (1714-1773) Johan, (1717-1776) Christina, född 6/1 1720, död 4/9 1793, gift med Hans Kiellberg 9/11 1740 i Roslagskulla. Jakob, (1722-)
-----
Tabell 8
Clas Lycka finns 1642 i Kvarnbacka enligt mantal tillsammans med Nicolaus Lucas (tabell 1). Första tanken är att det rör sig om en dubbelskrivning. Men på ett kvitto daterat 4/8 1662 och undertecknat av Klas Lycka och Daniel Biaiar talas om dessa hammarsmedher vidh Skipsta bruk (samlingen Bergverk volym 47) (Skeppsta bruk, Gåsinge socken, Gnesta kommun, Södermanland). I samma handling finns också ett brev skrivet i Gripsholm i oktober 1662, vari sägs att hammarsmederna Klaas Lycka och Daniel Baiar ha av egen vilja följt Pål Arendt. Vid denna tid är Nicolaus Lucas fast knuten till Ullfors bruk i norra Uppland, varför det bör vara två skilda individer även i Kvarnbacka 1642. Under åren 1673-1675 befinner han sig i Leufsta bruk, 1678-1679 i Skebo bruk och från 1682 vid Söderfors. Omkring 1685 flyttar ha till Iggesunds bruk i Njutånger. Han är räckare.
---
Tabell 9
Johan Lycka är troligen son till Clas (tabell 8). Det finns tills vidare ingen annan tänkbar kandidat till faderskapet, eftersom Nicolas (tabell 1) redan har en son Johan till vuxen ålder. Johan gifter sig 1660 i Älvkarleby och blir var vid bruket till 1672. Året efter arbetar han vid Axmars bruk. Han är hammarsmed. Enligt Västerfärnebo mantalslängd 1678 finns i socknen en Johan Lyckia, räckiare på Högfors, som torde vara samma person. En brasklapp måste lämnas. Man kan inte helt utesluta möjligheten, att denne Johan är identisk med Johan (tabell 2). Förutsättningen är dock att det barn, som föds 1671 i Österlövsta har Clas (tabell 8) till far och inte Johan (tabell 2) och att prästen således har skrivit fel i födelseboken.
Barn: barn dött 1662 i Älvkarleby.
-----
Tabell 10
Mikael Lycka skrivs in 25/4 1699 vid Skomakarämbetet i Stockholm för att gå i lära tre år hos skomakaren Clas Hagen (SSA).