NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2010-03-08, 23:32
Michael, Någon Lyder Swinshwow med ättlingar i Norge har aldrig existerat. Det är den under första halvan av 1300-talet belagde frälsemannen Lyder Svinakula som spökar i bl.a. Karl Erik Forsslunds kuriösa men i släktforskningssammanhang helt oanvändbara genealogi över dalasläkterna Stjärna och Svinhuvud publicerad på 1920-talet i hans berömda flerbandsverk Med Dalälven från källorna till havet. Men Svinakula har inget alls att göra med Svinhuvudssläktens år 1386 vid Kopparberget belagde stamfader Jöns Svinhuvud (kallad Swinshwow). Någon norsk koppling är inte heller känd, vare sig för dalasläkten Svinhuvud eller för den i Småland besuttna släkten Svinakula, se vidare Hans Gillingstams artikel Svinhuvud och Svinakula i Personhistorisk Tidskrift 1966, s. 3-7.
Inte heller har det funnist något danskt riksråd Niels Olufsen Stierna. Visserligen fanns en dansk riksdrots och riksmarsk Niels Olufsen, som efter kung Kristofers trontillträde 1320 flydde från Danmark, dock inte till Norge utan till Mecklenburg. Men han förde inte någon stjärna i vapnet utan tillhörde troligen den danska ätten Bild (om honom, se Dansk Biografisk Leksikon). Det finns inget som kan sammankoppla denne danske ädling med den vid Kopparberget i Dalarna från slutet av 1400-talet belagda bergsmanssläkten, från vilken den på 1600-talet adlade svenska ätten Stiernhielm härstammar. I en genealogi av Vasakungarnas genealog Rasmus Ludvigsson från slutet av 1500-talet sägs dock dalasläkten, som förde en stjärna i vapnet, ha inkommit från Danmark, men mer än så går inte att säga om denna bergsmanssläkts ursprung. Elisabet Hemström har däremot i Fahlu Släktforskarblad 2000:4, s. 5-8, beskrivit hur mytologin vuxit fram och byggts på bit för bit under 1700- och 1800-talet på ett för tiden typiskt vis i syfte att förädla och framhäva ursprunget för den adliga ätten Stiernhielm.
Det finns en hel del god forskning publicerad under senare år om såväl Svinhuvudsläkten som Stjärnasläkten, som bör konsulteras av den som är intresserad av dessa senmedeltida dalasläkter.
Den färskaste sammanfattningen av forskningsläget vad gäller Svinhuvudsläktens äldsta led finns publicerad i en artikel av T Berglund, E Hemström, L Olofsson och A Winroth, Om släkten Svinhuvuds ursprung - samt om en misstänkt förfalskning i ett medeltidsbrev från 1386 i Släktforskarnas årsbok 2008, s. 9-28. Boken kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund, se bokhandeln.
Om Stjärnasläkten kan jag rekommendera min artikel Spetsrutor och 6-stjärna - om Jöran Olsson och en gravhäll i Vika kyrka i Svenska Heraldiska Föreningens tidskrift Vapenbilden nr 54, 2002 (s. 86-90).
Se även artikeln om Georg Stiernhielm i det senast utgivna häftet av Svenskt biografiskt lexikon, häfte 163 (Riksarkivet 2009), s. 431ff, som i artikelns inledning berör Stiernhielms fädernesläkts äldre led.
Framhållas bör också Bertil Boëthius framställning om Stjärnasläkten, som på det stora hela är korrekt i hans klassiker Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott (1965), särskilt s. 48-53 och släkttavlan s. 578-580 (med reservation för flera felaktigheter i släkttavlan rörande Svinhuvudsläkten i samma bok).
I det nyligen av Sveriges Släktforskarförbund (genom Carl Szabad) utgivna (2008) Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna finns också rättelser och kompletteringar om dessa två släkter under ätterna Ikornsköld (supplementband 1, s. 481-482) och Stiernhielm (supplementband 2, s. 925-926), som på fädernelinjen utgår från Svinhuvud- resp. Stjärnasläkten.
Se också de äldsta generationerna i Stefan Jernbergs antavla Anor från Orsa, nr 238, i Svenska Antavlor 1997:6, s. 267-281, utg. av Sveriges Släktforskarförbund.