Titel: Ragnvald Jarl
Skrivet av: Ulf Dahlberg skrivet 2015-09-19, 10:15
En kommentar kan vara på sin plats. Ständigt ifrågsätts traderade uppgifter och anses som osäkra. Vad är säkert med skriftliga? Där finns också felaktigheter, men trots allt räknas skrivet som tillförlitligt.
Ett praktexempel på avsiktlig förvanskning är ju Sovjetunionen. När någon hamnade i missnåd så försvann de ur historien, hade aldrig existerat. Därvid var ju det skrivna korrekt, visserligen korrigerat för att stämma med det nya synsättet, men trots allt felaktigt.
Enligt mitt beaktande så är olika typer av källor likvärdiga, problemet är att sålla fram korrekt information ur vad det än må vara. Jag tar reda på alla uppgifter jag får tag på, även från källor som andra ser som otillförlitliga men som visat sig vara trovärdiga som andra med tillförlitligare anseende.
I många sammanhang ses traderade uppgifter som tilförlitliga eftersom informationen överfördes till nästa bevarare ordagrant. Näste fick lära sig utantill föregångarens information och hade att i sin tur förmedla det exakt, därmed undvikande att göra en höna av en fjäder.
Ett exempel på proglematiken med skriftlig material är just vad prästen skrev. Namnformer varierar beroende på vem som skriver och hur den uppfattar. Därför är det ständigt efterlysningar om läshjälp. Dessutom är ortsbeteckningar något som ändrats med tiden. Vad är rätt och vad är fel där? Om dessutom ortsnamnet kommit ur bruk, försvunnit helt och hållet på några år, och ej officiellt ändrats till ett annat. Återige, vilket är rätt, det försvunna eller namnlösa?
Något annat är också dett med traderade ortsnamn kontra skriftliga. Ortsnamnen (även naturnamnen) var ju på dialekt och nedtecknaren kanhända ifrån Stockholm. Då kunde det lätt bli missförstånd varvid det traderade ska anses som mindre trovärdigt än det skriftliga eftersom nedtecknat har högre sanningsvärde än muntligt.
Vad som gäller är att beakta alla källor, hålla alla möjligheter öppna tills det framkommer såpass med bevis att en möjlighet kan anses som mer sannolik. Korrekt kan det aldrig anses för då krävs helt annan bevisföring än vad som går att få fram, i alla fall nu. Hur det ser ut om några år, vad det finns för möjligheter att finna bevis, det är svårt att sia om.
Det är inte så länge sen som DNA var något orealistiskt, nu är det nästan standard för allt.