Titel: Isar, biskop i Strängnäs
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2006-01-08, 17:44
Stefan,
Nu är ju det ”bög” som spökade när du bad sonen skärpa sig ett rätt intressant fall av språkets vandringar genom tid och rum och kommer, om jag inte minns helt fel, ursprungligen från medeltidsfranskans benämning på katharer och andra kättare, nämligen bougres = bulgarer, vilket så småningom kom att beteckna konstiga människor i högsta allmänhet. Resten är sedan, som vanligt, Strindbergs fel.
Ortamnets ”bög” är väl snarare en ”böj” och syftar förmodligen på något i terrängen. Men jag måste erkänna att jag just nu inte minns vare sig den etymologin eller terrängen vid Bög. Återkommer om detta, eftersom det ändå har något att göra med rubriken.
Vad gäller biskopars och andra kyrkliga dignitärers celibatbrott har det ju redan i en annan diskussion pekats på Asker [DS 1717] som efter att han blev biskop idkade köttsligt umgänge med minst fyra kvinnor, av vilka två var gifta.
Det andra exemplet jag direkt kan komma på är också från Småland. Den som menar sig härstamma från linköpingskaniken Lars Vit (n 1410-35), tillika kyrkoherde i Säby (Norra Vedbo hd) strax öster om Gränna, behöver inte nödvändigtvis ha fel. Problemet i det fallet är dock att kvinnan i fråga inte visste vem som var fadern, eftersom hon samtidigt hade en annan man och tog emot den ene mannen och skickade iväg den andre, den ene på morgonen och den andre på kvällen [SD 1426, översatt till svenska i Aili, Ferm & Gustavson, Röster från svensk medeltid (Stockholm 1990)].
När jag precis ska skicka iväg detta detta kommer jag på ytterligare ett exempel. Men eftersom det är från ärkestiftet kanske det är lika bra att låta det vara och återgå till ordningen?