NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2006
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2006
Skrivet av: Harri Blomberg skrivet 2003-02-15, 17:53
Sastmola (på finska Merikarvia) hade år 1540 i sina fyra byar 26 gårdar. Egen församling blev man år 1639 och för den byggde man en ny kyrka, som stod färdig år 1667, plats för 300 åhörare. Den hade åtta bänkar för männen och tio för kvinnorna. Egentligen inte så stor, men bonde- och fiskebefolkningen var inte större.
Korskyrkan i Sastmola av idag är en av Finlands största träkyrkor. I kyrkan finns 2400 sittplatser. Den uppfördes år 1899, den fjärde kyrkan på samma plats. Det första kapellet hade byggts redan på 1400-talet, då platsen ännu var en ö. Man följde arkitekt Johan Nordstrands ritningar. Klockstapeln är från år 1814. Altartavlan som är målad av August Ahlstedt och flyttad från den tidigare kyrkan, föreställer Kristi uppståndelse. Från gamla kyrkan härstammar också en Kristusstaty samt fyra av kyrkans takkronor.
Några lokala kändisar är allmogeförfattaren Mathilda Roslin-Kalliola (1837-1923) och väckelsepredikanten Anna Rogel (1751-1784) från Nederbyn, Sastmola. Den senare lockade hundratals, kanske tusentals människor till sin sjukbädd. Hennes levnadsöde har intresserat och intresserar ännu idag forskare i Finland och Sverige.
Sastmola var långt in i tiden en tvåspråkig socken. Namn på byar, ängar, åkrar och skär har till och med en svensk dominans i stora delat av socknen, även om många numera helt har förfinskats eller förvrängts såsom Lankoski (Laankåsk=Långfors). Det finns mycket att säga om denna kommun som angränsar till söder om Kristinestad och svenska Österbotten. Släktförbindelserna över landskapsgränsen till norr har varit mycket omfattande. Knappt någon sydösterbottning saknar band med de nordliga satakundaborna.
I år är det för övrigt 700 år sedan det första dokumentet över den här regionen skrevs. Den ges oss i ett brev på latin från kung Birger Magnusson till hövitsmannen Nils Andersson i Finland. I detta brev, som är skrivet i Stockholm den 1 juni 1303, ger kungen jordägarna Michael av Lappafjärd (Lappfjärd), Andar av Sastamall (Sastmola) och Tobbe av Teuka (Tjöck) rätt att fortfarande utan hinder få till odling begagna skogsmarkerna i Tavastland.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/241/38050.jpg) Bildtext: Svensk folkfest i Kasaböle på 1920-talet. Deltagarna fotograferade framför gamla folkskolan. En ny byggdes senare och står fortfarande kvar i Kasaböle, används som sommarbostad. Inventarierna kan numera beses på Kilens hembygdsgård i Sideby. Lärare Lennart Appelö längst till höger.
Allra längst i norr av Sastmola kommun ligger Kasaböle. Fortfarande kan man hitta svenskspråkiga här. Två tredjedelar av befolkningen i byn var svenskspråkig för lite mer än ett sekel sedan. Svenska skolan i Kasaböle, Sastmola var verksam under åren 1898-1967. Det är intressant att notera att ”Ålandskungen” Julius Sundblom förde protokollet då det svenska skoldistriktet i Sastmola bildades året före, folkskolläraren Mikael Gran från Sideby höll i klubban. Till skolans direktion och garantiförening har bland annat hört August Lindström och hans broder Edvard Lindström-Peltomäki. Den senare skänkte 1908 tomt till skolan. Därtill hörde Viktor Kärr-Mäntymäki, Hugo Bondfolk, Einar Vesterback och systrarna Ida Vesterback och Lempi Bodman (födda Mäntymäki) till ovanstående. Lennart Appelö (1894-1968) ifrån Sideby tjänstgjorde som lärare i 39 år (1920-1959), tillsammans med sin hustru Edith, född Michels?n.
Kasaböle svenska uf (ungdomsförening) bildades år 1931. Året efter inköptes en bostadsbyggnad i byn, som efter ombyggnad fick namnet Stentorp. Verksamheten blev den för ungdomsföreningar vanliga, det vill säga dans, programfester, teater och föreningsutfärder till de närbelägna svenska ungdomsföreningarna på den andra sidan länsgränsen i Sydösterbotten. Nedgången kom med utflyttning av svenska ungdomar, främst emigrationen till Sverige efter Andra världskriget. Verksamheten låg därefter på is och lokalen användes som en telefoncentral några år på fyrtiotalet. Efter att ha förfallit i ytterligare några decennier brann byggnaden ned. Verksamma medlemmar har varit Gustaf Wideskog, Emil Vesterback, Einar Bodman, Lars Virtanen, Emil Westerback, Alvar Mellangård, Anton Peltomäki, Frans Nygård, Viljo Ämttö, Bruno Nygård, Anton Österlund, Valter Luotonen, Aini Vuorio, Hanna Nybacka, Hugo V. Bondfolk, Lisbeth Bondfolk, Einar Vesterback och Nils Virtanen.
Källmaterial: R. Hausen: ”Finlands medeltids urkunder I”, sid. 97. Gunnar Nybond: ”Soldater, torpare och bönder. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten.”, (Vasa 1980), sid. 86. Bertel Nygård: ”Huset mitt i byn. Ungdomsföreningar i Svenska Österbotten.”, (Vasa 1982), sid. 286. Joh. Nyqvist m. fl.: ”Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 1888-1938.”, (Vasa 1938), sid. 348.