NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2012
Skrivet av: Leif Gson Nygård skrivet 2012-01-09, 23:47
Ang. Giliustorp:
Jag har studerat protokollet (54 s) som låg till grund för den stora skattläggningen 1696. Dessutom bouppteckningen och arvskiftet efter bruksdirektören och apotekaren Georg Brandt 1714, som jag har fotograferade för 7-8 år sedan. Jag har lagt ut det i mitt webbalbum med direkt åtkomst här, Bou efter bruksdirektören Georg Brandt 1714 (https://skydrive.live.com/?cid=855493D9C7FFDA33&id=855493D9C7FFDA33%213903&sc=photos).
Och jag fann då beskrivningen till Giliustorp under Överkärns 1/4 skattehemman som jag avskrivit:
Öfwertiern ¼ Skattehemman; brukas af landt bonden Pehr Jacobsson för ingen annan afrad, än att han för något mindre doch som andra under bruket i kohlarlöhn har åker till 1½ tunneland och 30 lass äng en behollen bÿggning af 2 stugor och en fohrstuga, 1 bod, 1 gl. stuga, noch 2 bodar, Portlijder, 1 behollit stall med hööhuus, 1 förlorat stall, 2:ne fähuus, dett ena med skulle på, Trösklada med 2 golf, Rÿa, bastuga, kleensmidia och sqwaltqwarn.
På ägorna äro fölljande Torp
GilliusTorp brukas af 2:ne Åboer emot 10 dlr kmt åhrl. lega tillhopa, hwar till är fierdingzland åker, och slog med lass höö.
Torpet Fallet, har 3 f:land åker, och korn att föda 3 koor och en hest med, åboen giör åhrl. utj legor 20 dagswärken på sin kost till Bruket, eller och giöre 20 dl:r k:mt.
Röktorpet eller Johan Perssons, brukas af en kohlare hwars arende berächnas derij, att han något mindre än ordinaret niuter utj kohlaren löhn, har åker till ½ Tunnland och sloog till 16 lass höö.
Erich Långz hare åker till 7 f:land och 13 lass höö till slog, brukas under samma willkohr, som det näst föregående. Källa: Värmlandsarkiv (Landsarkivet i Värmland), Riddarhyttans AB, F II:12; Personhistoria [2]; Bou & arvskifte efter bruksdirektören och apotekaren Georg Brandt 1714.
Vidare framgår av protokollet 1696 (Generalundersökningen som den kallas) att det inte funnits någon rösegång mellan bl a Lindshyttan, Riddarhyttan och Skilån och att alla dessa hemman låg under koppargrufwan:
...Dessa femb så ofwanskrefna hemman och legenheter såsom Schilåhn, Lindshyttan, Holmsiö, Gethyttan och Riddarhÿttan, hafwa ingen Rågång /eller skilldnat/ sikz emellan, liggandes alle under koppargrufwan.. Källa: Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv, Västmanlands län, Skinnskattebergs socken; Skinnskattebergs socken; Protokoll 1696, s 32.
Jag tror därför att prästen har anpassat sig efter detta och utan precisering skrivit Koppargruvan som födelseort för många av bruksarbetarnas barn - däribland Gilius Nilssons - även om de faktiskt bott på omkringliggande ställen. Riddarhyttan var f ö ett 1/4 dels Kronohemman och hyste inga bruksarbetare, bara bruksdirektören själv:
Riddarhÿtte Ett fierdedehls Cronohemman med det derpå belägna Kopparbruk, grufwor, konstgångar, hästwindor, grufwestuga, klensmedia, bärbänk, konstdam, 2:ne Smälthÿttor och deras tillbehöör med roste- och kohlhusen, samt gårhÿttor en wåg Balance och beerbodar, tillika med sielfwa man- och ladugårdar samt bodar och uthuus wid Riddarhÿttan jemte krÿddgårdens beskostnad under hwilket Kopparbruk och till dess fournerade höra. (Bouppteckningen & arvskiftet 1714).
Vid mitten av 1600-talet, när Simon Funck var ägare till Skilå järnverk, försörjde Övertjärn-hemmanet bruket med kol, ved och dagsverken. Så när Gilius slog sig ner där - mantalsuppifter visar att skrevs som gruvdräng vid koppargruvan 1665 - torde Övertjärn ha legat under Funkens bruk vid Skilån. (Det kan också vara så att Gilius direkt efter giftemålet bosatte sig hos svärfadern Jon Arvidsson, som troligtvis bodde i det som senare kom att kallas Gethyttan - Jons änka Margareta Stensdotter avlider dock där 1705 - och först några år därefter nedsätter sig vid det som senare heter Giliustorp - se Lantmäteriet,Lantm.styr.arkiv,Västmanlands län, Sksbgs sn; Haraldsjö nr 1; Geometrisk avmätning 1696). Bruksherrarna hade hela tiden möjlighet att utöka ägoinnehavet när bergsbrukets behov så fordrade, bruksarbetarna och de underliggande bönderna hade bara att rätta sig efter nya förhållanden. Ett torp kunde sedan innehas av flera bruksarbetare, dvs bestå av flera stugor och villkoren kunde skilja åt för olika torpinnehavare, vilket framgår av bouppteckningen. Exempel här för Korphyttan och Riddarhyttan:
På Korphytte ägor:
Sammaledes Gudmun Bengtsson Torp innehafwes af 3 brukz arbetare som haf:r några Åkerlappar och starrslog, hwar af de inalles kunna föda 5 st. koor; af dessa begge Torp gies inga legan utj dessa beskienares lifstijd efter betingen af deras Moder och Swärmoder Ingebor Persdotter, som såldt arfwedehl i Korphÿttehemmanet. ....
Elliest äro på Riddarhytte Cronohemmanetz ägor åskillige torp omkring grufworne belägna, som åbors af Bruksarbetarna på fölliande sätt:
Hÿttkiöraren Erich Perssons Torp har allenast lijten skog kring husen, på en backe, och betahlar derföre i åhrl. legor fÿra dahl:r k:mt.
Lortgrufwe Torpet har allenast åker till 2 Cappland och slog at föda 2 koor med; änkian der på Karin Gudmunsdotter har frij besittning i des lifstijd efter hennes man grufdrängen Erich Jönsson funnit på Mÿrbackfrufwan.
Mÿrtorpet eller Kornkwarns Torp wid Nedre Skiärsiön af intet wärde, hwar på i rötkopor sittia 2:ne Brukzarbetare gratis.
Gethÿtte allenast en Backstugu hwar uti en grufdräng bor utan legor.
* * *
Vad gäller efternamnet för Gilius måste det finnas flera källor, förutom Johan Giliussons dödruna 1753, som pekar på att han heter Henriksson och inte Nilsson för att i alla fall jag skulle ändra namnet. Dessutom kanske andra källor, t ex domboksuppgifter, kunde ge nya upplysningar om Nils körare. Det finns onekligen frågetecken om hans efternamn och huruvida han är vallon. Kanske Gilius hammarsmed är vallon och i fall Nils är gift med henne barnen får vallonskt påbrå, fast genom mödernet?