NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-24
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-24
Skrivet av: Gunnar Stolpe skrivet 2001-04-23, 21:29
Svar till Monica Fogelqvist
Fick du någonsin svar på frågan om Stina Ersdotter från Grundsjön i Nordmark? Jag fick se den nyligen bland de äldre frågorna. Stina Ersdotters make Magnus Persson i Djuprämmen var mycket riktigt född i N. Råda men inte i Granberget utan i Traneberg. Föräldrar: Per Eriksson och Annika Persdotter. Detta kan man se i Östmans familjetabeller för Gustav Adolf s.166. Ett problem är att vi också har en Per Eriksson under Sättra s.153. Sättern eller Sättra var en torpplats belägen bara en km från Traneberg. De två Per Erikssönernas sammanlagda barnskara var: 17460327 Jonas, Tranebergshyttan, moder Elsa Håkansdotter 17480227 Annika, död 1748, Tranebergshyttan, moder Elsa Persdotter 17490323 Annika, död 1749, Sättra vid Traneberg, moder Elsa Håkansdotter 17500915 Magnus, Traneberg, moder Annika Persdotter 17530612 Nils, Sättern, moder Elsa Eriksdotter Det ser ut att kunna röra sig om två familjer: 1. Per Ersson i Sättern vid Traneberg var uppsättare vid Tranebergshyttan och gift med Elsa Håkansdotter. Han finns i mtl för Sättern bl.a. 1747 och 1755. Till denne Per Ersson hörde sannolikt barnen födda 1746, 1748, 1749 och 1753, vilkas moder hette Elsa Håkansdotter, ibland antecknad som Persdotter eller Eriksdotter. 2. Den Per Ersson som var far till Magnus Persson hade varit hyttsmed vid Stjälpshyttan och därifrån inflyttat till Rämmen, där han anlade en smedja vid Djuprämmen troligen vid älven nedanför Tisjön (bör väl vara Kisjön; allt detta enligt släkttradition återgiven i Slaggstänk 1954:2 s.25). Dessförinnan fanns han uppenbarligen vid Traneberg, där sonen Magnus föddes 1750. Att Magnus Persson i Djuprämmen var född 1750 15/9 i N. Råda framgår av Rämmens hfl 1817-21 s.78. Frågan är nu om det var en eller två Per Erssöner? Om det var en enda familj måste namnet på Magnus moder ha blivit helt förvanskat och dessutom har då Per Ersson bytt yrke från uppsättare till smed. En genomgång av skattelängderna kan kanske ge besked. Ett prov på Magnus Perssons smideskonst går ännu att se. Han skänkte nämligen det stora låset till yttre dörren i Rämmens kyrka enligt sockenstämmoprotokoll 1787 och hade säkerligen tillverkat det själv. Den ovannämnda tidskriften Slaggstänk var personaltidning för Lesjöfors AB och bör kunna hittas i Lesjöfors bibliotek eller i Lesjöfors Museum.