Titel: Öggestorp
Skrivet av: Fredrik Salomonsson skrivet 2013-06-28, 18:15
Är intresserad av släkten i Målen Norrgård. En Per ska ha fått dessa barn: Staffan Kerstin Daniel Sara Jöns
Min ana är Staffan Persson.
Vad heter fadern Per i efternamn och vem var hans fru?
Staffan Persson:
Tveta dombok 1693 Staffan Persson i Målen, mot drängen Per Svensson, angående det han ska med laddad bössa vakat efter honom förliden storsöndag, att skjuta honom ihjäl med hot och undsägelse. Såsom tingsrätten på det svåra klagomål som länsmannen Per Jonsson, jämte Staffan Persson inför rätten fört, varit föranlåten att skicka efter benämnda dräng, med de vittne som påberopade är, nämligen Håkan Danielsson Soldat, Bonden Daniel Persson i Norrgården, och Jöns Persson till tjänst för sin bror Daniel, och såväl Staffan Persson som drängen begär, det bemälda vittne ederligen måste avhörda vara, så blir de till eds admitterade, hurväl kommisarien Löfgren, som svarandens husbonde gör den exception att vittnen inte kan vara habiles än medan klaganden Staffan berättar det soldaten Håkan Danielsson berättat för honom allt det som han i denna saken klagar, och således bör anses som en delator, var efter de andra sagt det samma, dock som samma jäv mot dem inte få giltigt prövas, men mindre på ed avhöras kan, blev bonden Daniel Persson i Norrgården först avhörd, vars berätelse var denna, att förlidna stora bönedag, när han med sitt folk suttit och ätit, sedan de kommit ur kyrkan, har kvinnfolket som Per Svensson besovit kommit gråtandes in i stugan och sagt Per står där ute med en bössa och vill skjuta Staffan, däröver han mycket sig jämrat, men Daniel svarat det ska han inte göra, utan så snart jag ätit, ska jag gå och hindra det, och ser jag får bössan av honom, då han också gått ut och frågat Per vem som ville skjuta, då Per svarat, jag ska släcka min harm innan kvällen, så ska Daniel bett honom akta sig, då svarade han, sedan jag sänt min harm, ska jag inte längre vara än ner på sjön, dock har han omsider övertalat honom att han gick in i boden och lade ifrån sig bössan, då han satt sig ner med händerna under kindbenen, och omsider lagt sig, och kvinnfolket tog då bössan bort, och gömde henne (bössan) i fähuset . Jöns Persson en ung dräng, som på till..gen berättar sig i 4 eller 5 år gått till herrens nattvard, och visste ett gott förstånd vid den förmaning tingsrätten till honom gjorde över eden, avlade den samma och berättade med den förra lika, eftersom han i Stugan tillika med honom hörde kvinnfolket kommit in och sagt med gråt och låt att Per var ute och ville skjuta ihjäl Staffan, i det övriga kommer han alldeles överens, och berättar det soldaten Håkan och hans hustru gått in och varnat Staffan för denne Per, samt att denne Per gått ut ur kyrkan, när folket gått till herrens nattvard. Såsom mot Håkan Danielsson inte vidare jäv var än det hann endast varnat Staffan, betygandes kommisarien Löfgren, det dem imellan inget hat eller träta varit, kan tingsrätten inte finna något sådant jäv mot honom, med mindre han till vittnes ed må admiteras för den skull och han efter avlagd ed vittnar, att när han kom ut ur kyrkan, låg Per på sängen i boden och då han talade med honom, har Per sagt, jag har sådan harm över Staffan som så förföljer mig, att jag tror jag slår en kula igenom honom, då Håkan honom därför varnat, men han ändå några gånger sagt, ja, jag slår visst en kula igenom honom, där på han gått in och varnat Staffan att han måste ta sig till vara, samt också sagt för Daniel och de andra Pers ord, sedan har han gått hem, vilket allt Per tillstår, sant och hänt vara, men förebår det han endast ville skrämma Staffan med bössan utan någon incation att, skada honom, berättandes vad lägersmålet med kvinnfolket vidkommer, det han inte annat uppsåt haft eller har än att vilja äkta henne. Resolutio: Tingsrätten har parternas var mot annan fört tal och gensvar hört, vittnens utsagor inhämtat, och för skäligt beprövat svaranden från kärandens tillmäle, så mycket mer att bevisa, som varken skällsord eller träta, fast mindre något verkligt slagsmål eller annan överdödlighet är förövad vara. Svaranden jämväl den kvinnsperson som han besovit, till äkta taga vill, var mot hela domens tvist, dem samtliga imellan upphäven vara, med allvar som förmaning att de sig på allas sidor var mot annan fredligen, ärligen och väl förhålla, så känt dem är att undvika det straff som Sveriges lag i var sak om sig ...... kan diktera och förskriva
Tveta dombok 1693: Kommisarien Löfgren anmäler, det han arrenderat en kronogård Norrgården i Målen där upp denne Staffan nu bor, och som han Staffan för 4 eller 5 år sedan undfått 9 käppar säd av förra åbon på hemmanet på husröta, och likväl inte bättrat och byggt varken med gärdesgård, hus eller i någon måtta så hävdat som sig bör och han inte heller ska där till vara solvendo och som utfattig alldeles vara hävdar hemmanet så begär kommisarien det några synemän må förordnas, som hemmanet besiktiga, hur vida han så väl för den undfången spannmålen, och sedan efter husesynsförordningen byggt, bedjandes att han som oduglig och oförmögen att benämnda kronogården må där ifrån avsägas. Dessutom ska denna Staffan i förlidna vintras ett år sedan huggit en vedkast av 20 lass ungefär in på kommisariens ägor, och efter som han själv nämner platsen var han huggit, betyga nämndemannen Bengt i Rommelsjö och rättaren Per Davidsson att det är på Mellangårds ägor, ska också dessutom huggit stora magar kartbjörkar ifrån gården till salu. Det övriga tillstår Staffan att han utlovat kaution för bruket, och vill den anskaffa innan midsommar. Till synemän på hävden blev förordnade Nils Persson i Häljaryd, Bengt i Rommelsjö och Nils i Rogberga, den samma i vederbörandens närvaro att förrätta, vilka när de förrättat vill tingsrätten på vidare ansökning sig ... allt det övriga jämväl yttra.