Titel: SV: Hybinette
Skrivet av: Jan Johansson skrivet 2024-02-17, 20:58
Hej igen,
Jag har tittat i de nämnda artiklarna av Gunnar Hellström om vinskänkar och källare i Stockholm, men tyvärr inte hittat namnet Ammund Hybinette i någon av dem. Däremot finns information om en vinskänk Anund Larsson Thun (död senast 1708) vars släktnamn påminner lite om ”van Tune”, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Konstigt nog tycks dock namnen Amund och Anund inte vara besläktade med varandra (källa: https://historiska.se/nomina/).
Även om jag misstänker att sannolikheten är liten att det fanns en koppling mellan Ammund Hybinette och Anund Thun gör jag en avskrift av texten, som finns under rubriken Riddarhustorget i Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källar i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden.” i Samfundet Sankt Eriks årsbok (Stockholm 1957), sida 123:
”I Bondeska palatset, som 1730 inköptes till rådhus, låg åtminstone från 1691Erik Nilsson Quistbergs källare Engeln. Quistberg var vinskänk redan 1674 då han ingick sitt första gifte, men var hans källare då var belägen är icke känt. Han avled 22 maj 1712 och efterlevdes av sin andra hustru, Margareta Johansdotter, som fortsatte rörelsen å Engeln till Michaeli tid 1716. Källaren övertogs då av Margareta Jöransdotter, som var änka 1:0 1708 efter vinskänken Anund Larsson Thun och 2:0 1711 efter sekreteraren Knut Böök. Trots detta senare gifte kallas hon i Vinskäkssocietetens avgiftslistor Anund Thuns änka eller madame Thun och har tydligen fått utöva vinskänksnäringen trots att hennes senare gifte var utom yrket. Engeln existerade ännu sommaren 1719, men torde ha upphört samma år.”
Jag har också letat efter släktnamnen Hybinette och Hylten (Ammunds troliga svärfars släktnamn) i registren till Stockholms mtl:er 1711. Tyvärr tycks Hybinette inte finnas (endas släktnamnet Hubert i Norrmalm östra försa). Däremot förekommer släktnamnen Hybner och Hylten ett antal gånger. Nedan finns en sammanställning av mina observationer i mtl:erna (som skrevs under, eller strax efter, pesten).
Gamla Stan södra, hus nr 56 (BA:10/2, sida 119) Bokhållare Pandolph Sigismund Hybner med dotter hyrde av kommissarie Ehrenfelt (troligen banko-kommissarie Anders Ehrenfelt (se adelsvapen.com), gm3 Margaretha Pfeiff (död maj 1709), som var dotter till biskop Pfeiff och Anna Grundel vars halvbror, Jakob Grundel, var måg till ägaren(?) av Forsmark och Berkinge bruk, Georg de Besche*). Pandolph Sigismund låg till sängs pga ålderdom.
*Enligt uppgift i von Schantz genealogier (Riddarhusets arkiv) var Georg de Besche (fc 1641) halvbror till Johan de Besche (fc 1618), som var gm Ingrid Svinfot från Öregrund där ju minst ett par syskon Bevi befann sig omkring 1700.
Ovan nämnda uppgifter leder till ett par frågor: 1) Hade Ammund Hybinette koppling till Forsmark och/eller till Berkinge bruk? 2) Finns något släktskap mellan ”syskonen Bevi i Öregrund” och Ammund Hybinette?
Gamla Stan södra, hus nr 66 (BA:10/2, sida 134) Assessor Lars Hultens änka, Christina Hulten, ägde och bodde i detta hus.
Gamla Stan södra, hus nr 82 (BA:10/2, sida 156) Hus ägt av källarmästare Johan Maklin.
Gamla Stan södra, hus nr 83 (BA:10/2, sida 158) Klensmed mäster Magnus Filter hyrde av vinhandlare Wilhelm Meijer, som även ägde hus nr 84 (se nedan). Hos klensmed Magnus jobbade gesäll Hans Tunberg.
Gamla Stan södra, hus nr 84 (BA:10/2, sida 159) Vinhandlare Wilhelm Meijer ägde och bodde i detta hus utan tjäntefolk.
Gamla Stan södra, hus nr 85 (BA:10/2, sidorna 160 och 161) Kamrer Hindrick Jacob Hildebrand ägde och bodde i detta hus. Hos honom jobbade bla bokhållare Pandolph Sigmond Huber, 70 år gammal (dvs fc 1640)
Norrmalms västra nedre, kvarteret Uttern nr 33 (BA:10/6, sidorna 50 och 51) Borgmästare Anders Hylten ägde (del av?) tomten.
Norrmalms västra nedre, kvarteret Orgelpipan nr 95 (BA:10/6, sida 118) Jacobina Hylten bodde hos sin svåger, kommissarie Daniel Forelius, som ägde gården. (Märta Posse ägde gård nr 96 i samma kvarter, men hon bodde inte där. Om jag minns rätt var Märta släkt, ”på något vis” (fint uttryckt av en släktforskare som har fått fem stjärnor(!) på Anbytarforum ;) ), med de ovan nämnda syskonen Anna och Jakob Grundel.)
Norrmalm östra första, kvarteret Torviggen nr 23 (BA:10/9, sida 21) Bokhållare Petter Galles änka, Sara Galle, ägde och bodde i denna gård. Släktnamnet Galle kan vara stavningsvariant av Galan, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista och sägs där ha vallonskt ursprung. I samma gård bodde även hennes son, slottsbokhållare Petter Galle med sin käresta och ett barn.
Norrmalm östra första, kvarteret Torviggen nr 24 (BA:10/9, sida 22) Borgmästare Andereas Hylteen med hustru och två barn (samt husjungfru Elisabet Emporagria) hyrde av assessor Petter Callings änka. I samma hus hyrde även en Johan, som hade ett yrke som jag tror börjar på gull- (dvs guld-) och ett släktnamn, som tycks mig kunna vara franskt (Pinnart e.dy., Picard?) (se sida 23, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057018_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=3165%2C1200%2C1804%2C829). Även assessor Lars Hyltenhade hyrt bostad i samma hus, men vid uppförandet av aktuell mtl 1711 visste man inte var han befann sig.
Norrmalm östra första, kvarteret Åskslaget (som låg intill ovan nämnda Torviggen) nr 49 (BA:10/9, sida 42) Jöns Norman (19 år, fc 1691) hade hos sig sin systerdotter, Maria Hylten (14 år, fc 1696), och hyrde av plåtslagare mäster Olof Söderman (eller bodde de hos stenhuggare Jonas Öbergs änka, som hyrde av plåtslagaren?).
På den bifogade bilden har jag ringat in de ovan nämnda husen (tomterna) i Gamla Stans södra del på karta från 1729. Husen 82 - 85 låg vid Stora Nygatan, som slutar/börjar vid Riddarhustorget där (vin-)källaren Engeln låg. Källarna vid Stora Nygatan är omnämnda på sidorna 124-127 i Gunnar Hellströms artikel ”om Staden inom broarna” (1957).