Titel: Husman, vad gör en sådan?
Skrivet av: Björn Engström skrivet 2004-11-21, 17:52
Husman i Hälsingland med omnejd är ett mellanting mellan bonde, dräng, torpare och dagsverksarbetare på gårdar. Ofta ägde han djur och byggnader eller del av dem och oftast även jord. Han var oftast en mindre delägare i gården. Kan användas som ingifta män till hustrun i hennes andra gifte. Barnen och hustrun var de stora ägarna och husmannen ägde endast giftorätten från hustrun. Många gånger var det en släkting (farbror eller syskon till mannen eller hustrun) till familjen som ägde en mindre del av gården. Han kunde vara gift eller ogift. I stort sett kan anta att det var ett sätt att låta flera bo kvar på gården än som egentligen var tillåtet ur jorddelningsrätten. Begreppet var vanligt bland den svedjefinska befolkningen i alla områden som svedjefinnar bodde. Som tidvis var i stort behov extra folk. Begreppet förekommer även på svenskbygderna på 1500- och 1600-talen. Det förekom särskilt i Dalarna, Hälsingland och Gästrikland, med särskild betoning på Hälsingland. Ofta blev husmansgårdar genom nyodling egna gårdar och ibland kallades de fortfarande husmän trots att de egentligen inte var det. Själva husmansbegreppet är lite diffust och kan variera oerhört. Det finns ingen riktig gräns mellan husman, torpare, bonde och dräng. Husmannen kunde också själv ha egna drängar. Husmannen kunde vara alltihop samtidigt. Mycket tyder också på att husmannen eller någon av hans söner eller drängar kunde överta soldatskyldigheten från gårdsägaren åtminstone under det äldre indelningsverket.
Husmän i Hälsingland är inte riktigt det samma som i Skåne, Danmark och Norge. Det fanns ju ingen adel inblandad i detta begrepp här.
Det är väl som vanligt. Det finns regler och lagar för Sverige och andra regler för Dalarna (och i detta fall även Hälsingland)