Titel: SV: Dandanell / Dandanelle
Skrivet av: Kjell Lindblom skrivet 2020-06-12, 19:43
Även den kortfattade Tabell 3 för Johan Dandanel (samma sida) kan kompletteras. Hans tragiska självmord ger anledning till ett omfattande ärende på Noraskoga ting.
Johan Dandanel, son till Johan (tab 2), blir handelsman i Nora stad och ingår äktenskap vid sekelskiftet. Johan Dandanels hustru dör 15/5 1723 i staden i en uppgiven ålder av 89 år, vilket troligen ska vara 49 år. Varken i kyrkligt, kameralt eller juridiskt material nämns hennes namn. Äktenskapet förefaller vara barnlöst. Johan avlider pingstdagen 1725 i sviterna av ett självmordsförsök och berättas vara född omkring 1670. Domboken för Nora stads rådhusrätt berättar 20/5 1725 (Advokatfiskalen Örebro län EXId:1152 Bild 15410): "S:D: höllt Magestraten efterfölljande Ransakning om Borgaren Johan Dandanell, hwilken för en tijd sedan burit händer på sitt egit Lijf, i det han söder om Staden på en ängh aldeles afskurit sig sin hemlighet eller manlige Lem, hwarefter han på sidstl:ne Pingesdag med döden afgådt, Stadz Gevalldigeren Lars Andersson föredrog å Embetes wägnar, huruledes det läre wara allom bekant, att denna Borgaren Johan Dandanell sidstl:ne annan dag Påsk under högmässan burit händer på sig sielf och warit i det skadel. Upsåth stadd, det han welat afhända sig lijfwet, på det sätt, att han först med en Knijf respat sig i hallsen och sedan derpå aldeles afskurit sig sin hemlighet eller Manlige tingh, som skiedt söder om Staden på Engen, hwarpå han sedan gådt hem till Staden och blifwit af en passion dermedelst, sängliggiande allt till först Pingesdag, då han med döden afgådt, och således hwad ber:de Dandanells begrafning angår, underställer denna Stadz Gevalldiger den Lofl. Magestratens godfinnande, att derom pröfwa, hwad Lag förmåhr. Hwarpå blefwo omrörde Dandanells tvänne Bröder Anders och Adam Dandaneller inkallade såsom dess närmaste anhöriga, och tillsporde, om de här wid någon ting hade att påminna, då de sig i detta måhl eij wijdare utlåta kunde, än tillstodo sålunda wara passerat, som StadzGevalldigern häröfwer andragit, underställandes de äfwen wäl den lofl. Magistratens ompröfwande, huru med begrafningen förehållas skall. Wijdare blef ber:de Dandanells trolofwade fästemö Jungfru Susanna Norath (för hwilka begge redan war utlyst ock Bröllopzterminen til sidstl:ne 4:de dag Påsk utsatt) inkallad och förmant, tillijka med de öfriga hans anhöriga, att härå giöra så trowärdig berättelse, att den framdeles med Eed (om så påfordras) bestyrkias kan. Berättade Jungfru Norath: att hon under trolofningstijden eij så ständigt warit hos Dandanell, dock under stundom besökt honom utj dess huus och med honom omgåts, då hon säger honom altijd hafwa sig skickel: och wäl förehållit, Icke dess mindre, tillstår ber:de Jungfru, att, sedan Dandanell wed förledet wintterting, blef tilldömd att betahla till Borgaren Petter Norström 15 ½ skp Jern, har han wist sig tämmelig förunderlig i sitt sinne, och warit ängslig, så wäl öfwer detta, som och, att flera fordrat Jern af honom, aldenstund han förmenat sig ingen wara något skylldig, berättar och Jungfrun, att hon annan dag Påsk om morgonen kommit till Dandanell kl. 5 då han legat på sin säng, och wänl:t hälsat, samt utlåtit sig willja gå i guds huus, men wändt sig derpå åth wäggen att giöra först sin morgon böön som och skiedde, säges äfwenwäl, att han war i ottesången, män har intet förnummitz komma hem tillbaka, för än något före än folket kommo uhr högmässan, då Jungfrun stod hemma för honom och tillfrågade: hwarest han warit, hwarpå han swarat: utj kyrkian, och emellan åttesången och högmässan gådt till Leyells gård, sampt sedan besedt dess Båth wed Siön, under hwilket tahl, Jungfrun säger sig hafwa befunnit honom wara mycket ängzlig och bedröfwad, då han ock omsijder för henne bekiänt det han sielf giordt sig skada på sin kropp …" (ytterligare 15 sidor utredning). "Resolutio Ehuruwäl afl:ne Borgaren Johan Dandanell, i anledning af de i Ransakningen andragna Skähl och omständigheter, sampt Wederbörandes sanfärdiga intygande, befunnitz efter eget tillstående, warit i det skadel. ock okristel. upsåth stadd, att han medelst åkommen hufwudyhra och swagmodighet, för någon skulld af Tackjern, som åtskilliga welat honom påbörda, och han skall hafwa försålt, hwarföre han i sitt samwete tillstådt sig till ingen dehl wara skylldig eller böra graveras, welat sielf afhända sig lifwet, och till den ändan, utgådt ifrån ottesången andra dagen Påsk och neder till herregårdz ängen wed staden, hwarest han först respat sig i hallsen med en knijf, och sedan derpå aldeles afskurit sig dess hemlighet eller manlige Lem, hwaraf döden … förnämbligast blefwen förordsakad, i anledning af hållen besigtning ock wederbörande fältskiärares deröfwer ingifna attest och således efter upsåtet , synes det hafwa giordt sig förtient till det Straff, som det 4:de Cap: högm: B: E: E: innehåller; dock lijkwäl, som denna Dandanell, sedt den nåden af gud, att han, sedan en slijk på sig föröfwad hiskel. gierning, ägdt tijd och råderum, att så besinna detta sitt stora brott ock syndiga förehafwande, det med ånger ock tårar hiertel. beklaga, bedia gud, om en nådig förlåtelse, samt efter åstundadt gudel. beredelse, eij allenast blifwa besökt med herrens h: nattward, utan ock samma rätt Christen ock wäl beredd menniskia gudel. afsomna ifrån denna werlden, pröfwar Rådstugu Rätten för skäligt, i anledning af domare Reglernes 26 § sampt hans Kongl. Maijtz Bref till h. Åbo hofRätt af d. 11 November 1695 att denna Dandanells döda Lekamen må af sina anhöriga eller annat ehrligit folk handteras ock sedan utan Process och Ceremonier i tysthet afsijdes på Kyrkiogården nedsättjas."