Titel: Göteborgs församlingar
Skrivet av: Bengt Rur skrivet 2004-06-24, 13:19
Marita! I det gamla Sverige var det endast Riga och Stockholm som skulle kunna räknas som storstäder med flera, ej särskilt destinerade och territoriella församlingar.
Anledningarna till att man även i äldre tid ibland inrättade fler församlingar inom samma stad var förekomsten av komplikationer. Det blev nationella församlingar (tyska, finska, franska m.fl.), bruk samt militära församlingar, slottsförsamlingar, fängelser, barnhus, hospital m.fl.
Göteborg hade inte någon särställning. För stadens svenska invånare räckte det länge med Gustavi.
Kyrkoplikten nonchalerades och upphörde sedan. Sambandet mellan pastoral kapacitet och befolkningens storlek blev på detta sätt mindre accentuerat.
De senare inrättade församlingarn kom likväl mestadels till på grund av befolkningstillväxten under 1800-talet. I runda slängar gick Göteborg från ca 13000 invånare år 1800 till ca 131000 hundra år senare. På pricken en tiodubbling.
Nya församlingar inrättades under 1800- och 1900-talen.
Bäst att hålla sig till Gustavi eller till någon gammal specialförsamling som exempelvis Kristine tyska församling.
Kristine användes en tid av två i vederbörlig ordning inrättade försmlingar, var och en med egen kyrkoherde. Med tiden försvenskades församlingslivet och man upphörde att regelbundet hålla gudstjänst på tyska.
Så strunta i Annedal, Haga, Masthugget, Gamlestaden, Karl Johan, Örgryte, Nya varvet och bruksförsamlingen Klippan med flera!