NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-09
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-09
Skrivet av: Lennart Almkvist skrivet 2002-10-07, 19:50
Jag har mest erfarenhet av förhållanden senare under 1600-talet, men tror inte de skiljer sig mycket mot tidigare. Det du refererar är något jag ofta sett, två olika notiser är svåra att få ihop och man undrar vad som egentligen gällde. Jag gör ett försök att förklara.
1. Barnbarn kunde bara ärva sin mormor om deras moder var avliden. var hon det gick de in och delade på hennes systerdel av arvet.
2. Om mormoderns bror var barnlös ärvdes han av sina syskon eller deras barn. Var han inte barnlös ärvde hans barn eller deras arvvingar.
3. En gift kvinna liksom gift man köpte en gårdsdel gemensamt. Detta oavsett om man då löste endera partens släktingar eller om om det var köp utanför släkt. Köp kunde också ske före gifte, då egendomen var enskild. Ogift kvinnas köp förmedlades då av hennes förmyndare.
4. Vid ena partens död fick den överlevande sin giftorätt i köpet, mannen 2/3, kvinnan 1/3, om inte gårdsdelen var mannens eller kvinnans enskilda ägendom. Barnen delade på den avlidnes andel (arv, son 2/3, dotter 1/3), den överlevande behöll sin del.
Detta kompliceras av att mannen eller kvinnan kunde infört arvejord i boet som sedan sålts. Detta kunde då räknas av vid fördelningen av parternas andelar, surrogat.
Dessutom kunde köpt men inte ärvd jord säljas (eller testamenteras) hur som helt. Arvvingarna kunde då väcka bördsrättstalan och få överta köpet. I ditt exempel ovan fanns fem systerdelar, 1/5 för syster, 2/5 för brodern. Om en syster löste två, och sedan hade 3/5, kunde brodern fått rätt att börda en andel av köpet.