NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-15

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-15
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2002-08-15, 15:27
Hej, Egon. Att diskussionen för tillfället är tyst på Anbytarforum beror nog mest på att det har varit semestertider och att frågan kräver eftertanke; meningen är väl att vi ska försöka komplettera och förbättra. Jag har själv läst igenom utredningen en gång och har sedan skrivit ut den för en närmare genomgång i helgen.
 
Att översätta latinska dateringar till moderna har onekligen fördelar. Från ett sociologiskt perspektiv kan man se vilken tid på året när de flesta dog, gifte sig eller avlade barn inom ett område. I de enskilda fallen kan man till exempel se om det alltid gått minst nio månader från en vigsel till första 'bäbisens' nedkomst, hur lång tid det tog innan en person gifte om sig efter den föregående partnerns död. I en del fall går det att se att man hade en tradition att gifta sig på en viss dag på året under flera generationer i en familj, vilket inte alltid skulle framgå om olika typer av datering använts.
 
Det här är ett par exempel på hur datumen kan ge personhistoriskt intressanta uppgifter och sätta in personerna i en miljö. Dessutom kan man lättare upptäcka fel eller dolda frågetecken. Någon gång har jag faktiskt varit med om att den moderna datumangivelsen i husförhörslängden inte överensstämmer med den latinska i ministerialboken.
 
Datum är viktiga men kan vara rejält missvisande. Jag observerade först när jag arbetade med att registrera personer i en församling i Hälsingland att det var genomgående dopdatum som angavs som födelsedatum för de äldre personerna i husförhörslängderna från 1700-talets mitt. Det var först efter en del jämförelser jag kunde konstatera att datumen åtminstone i vissa fall skrivits in i efterhand av prästen själv utifrån den äldsta födelseboken. Fram till ungefär 1690 registrerades där bara dopdatumet. Att det inte uteslutande handlade om att äldre personer födda fram till 1690 bara mindes sitt dopdatum visas av att inflyttade personer och hela familjer, däremot, ofta bara angavs med åldersuppgift. Detta, i kombination med andra indicier, pekar starkt på att födelsedatumen i vissa fall skrivits dit i efterhand av prästen själv.
 
En sådan här komplettering hade praktiska fördelar. Det gjorde det lättare för prästen att hålla koll på folket då det gällde konfirmationer, skatt- och utskrivningar och uträkningar av de obligatoriska åldersuppgifterna i exempelvis dödboken.
 
I förlängningen innebär det, i det här fallet, att datumen till vissa delar kan vara en efterhandskonstruktion. Prästen kunde komplettera längden med födelsedatum för en person med åldersuppgift han trott sig återfinna i födelseboken. Jag hade tidigare använt födelsedatumet för en person i husförhörslängden som ett rätt kvalificerat belägg för en identifiering med en person i födelseboken, men så enkelt verkar det alltså inte vara. Eftersom det inte ens är säkert att födelsedatumen getts av personerna själva utan är en efterhandskonstruktion blir de svårare att använda.
 
Håkan Skogsjö skrev i sin artikel om dopnamn i Släktforskarnas årsbok att prästen ibland kan ha använt husförhörslängden som en kladdbok, där han först förde in uppgifter och senare uppdaterade födsel-, vigsel- och dödböckerna. I de senare har jag för en viss tid och bygd kunnat slå fast att uppgifterna i inte så få fall är införda i efterhand. Ibland flera månader senare. Det komplicerar bilden när vi träffar på olika datum för en händelse i husförhörslängden och de så kallade ministerialböckerna. Jag har också sett flera exempel på att dödsdatum ges för en person i husförhörslängden för vilken dödsnotis saknas i dödboken.
 
Jag tror därför inte att det finns något enkelt sätt att kvalitetssäkra datum. Däremot skulle kvalitetsutredningen kunna ge förslag till generella principer för en källkritisk bedömning.