Titel: Häglinge AI:10 1864-1868
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2013-02-04, 20:15
Hej Göran!
Det stämmer - Anna har alltså först instämts till tinget för lägersmål då oäkta dottern Bengta föddes, och har väl antagligen samtidigt angivit Per Mårtensson som barnfader. Det framgår inte om Per har erkänt eller dömts mot sin nekande, men båda dessa blir i alla fall dömda för lägersmålet och får betala böter vid häradsrätten. När sedan samma procedur upprepas 1864 har dock den då utpekade barnfadern Jöns Davidsson nekat, och dessutom svurit sig fri från faderskapet genom en värjemålsed. Av den anledningen dömdes bara modern Anna för lägersmål i samband med den oäkta sonen Nils' födelse.
Jag googlade lite om värjemålsed, och detta tycks innebära att Jöns delvis kunnat styrka att han inte begått lägersmål med Anna. Eftersom rättegångsbalken i 1734 års lag stadgade att när en part vid svensk domstol till viss grad styrkt sina uppgifter, sågs det som otillfredsställande att utan vidare ge honom orätt och motparten rätt. Den anklagade kunde då avlägga värjemålsed, att med ed bekräfta sitt nekande till vad den andre uppgivit.
Tydligen ansågs domstolen att Jöns' uppgifter var så pass trovärdiga att han erbjöds avlägga en sådan värjemålsed, vilket han alltså gjorde, och därigenom undkom lagens straff. Värjemålseden var dock tydligen inte detsamma som ett fullständigt frikännande, eftersom den inte utraderade motpartens anklagelser / uppgifter.