NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-26
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-26
Skrivet av: Per-Åke Borssén skrivet 2005-10-20, 15:12
/.../Hur kan vi veta att en enda av dessa personer ansåg sig höra till Bureätten/.../ (Arv). Anders! Vi vet inte! Men är verkligen den frågan relevant?
Begreppet 'Bureätten' är snarast att betraktas som ett arbetsnamn. Liksom t ex Hallkvedsätten, Peter Finvidssons ätt, Likvidsönernas ätt, Rossviksätten, Bengt Bossons ätt eller vad alla olika ättenamn som uppräknas i ÄSF nu kan tillåtas heta.
Hur många av alla personer som ingår i t ex Hallkvedsätten ansåg sig tillhöra Hallkvedsätten? Släkten hade aldrig något släktnamn och har i litteraturen ofta kallats spänne efter sitt vapen. (ÄSF II, s 49) Namnet på ätten kommer av namnet på sätesgården, där bl a. fogden Jöns Larsson (spänne)hade sin bosättning (1411-16.(DMS 1:2, s 237).
Namnet på släkten/släkterna utgående från Anders Olofsson i Bure och hans söner har katalogiserats under arbetsnamnet Bureätten. Kanske 'ätt' är ett alltför förmätet uttryck för de bondesläkter som utgjorde Johan Bureus anfäder. Men med samma logik som vi benämner Hallkvedsätten efter bosättningsorten, kan naturligtvis släkterna med anknytning till orten Bure kallas Buresläkten eller Buresläkterna. Men ätt är för anspråksfullt. Det inger en känsla att tillhöra frälset och som att vara ”finare än en vanlig bonde”, som Anders uttrycker det.
Urban Sikeborg skriver i en fotnot beträffande den så kallade Bureätten, att Det av JB använda begerppet Bureätten inbegriper samtliga personer med härstamning på fäderne eller möderne från sagohjälten Fale hin unge. (Släktforskarnas årsbok 1996, s 245). Denne Fale har emellertid identifierats som frälsemannen Farthiegn unge (1342-1363). Han omtalades även med kortnsamnet Farde. Om denne Farde och hans släkt pågår diskussion i AF under rubriken 'Farde unges släkt'. Farde Unge hade ingen känd anknytning till släkterna i Bure och ej heller till JB:s Bureätt.