NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
Skrivet av: Marc Hernelind skrivet 2005-11-06, 14:14
Tack Rune och Kenneth och Roger,hon somna bara in 94 år gammal (det kändes skönt att veta att hon slapp lida,men trots hon var gammal är man aldrig beredd) Nicklas som du skrev var Johan Bure mystiker och det tror jag skadade en hel del av hans ryckte.sen att han skrev ner nogrant Herr peder i skön berättelse som gick ända ner till 900 talet till Tord gjorde,att många trodde det var hans påhittade släktlinje läser man ”Sumlen så ser man att han var själv mycket tveksam till de äldre generationerna han själv ville absolut inte gå längre än Fale Hin unge.
jag kan citera ur Sulmen Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar.Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst med en galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.
Sen Kan man jämföra byg?n HHH i från Skön
9. Laurentius Jacobi (1555-98) hitkom ss. khde redan år 1555och utgaf s. å. en kostgärd. På sin resa från Finland i febr. 1557 tog riksrådet Ture Persson nattherberge hos herr Lars i Skön. I den kostgärd,som utgick till kon. Erik XIV:s kröning 1561, utgaf khden 1 t:a strömming och 3 pund kött och fläsk. Han undertecknar på lands- tinget i Njurunda 3 nov. 1568 prästerskapets i Medelpad trohetsförsäkran till kon. Johan III samt skattar 1571 till Älfsborgs lösen 48 mk för sin till 480 mk värderadelösegendom, som uppgafs vara: silfver 6 lod, koppar 5 pund, tenn 1 pund,kor 40, ungnöt 11, svin 6, hästar 2 och 1 sto om 40 mk. Genom kon.Johans bref 4 okt. 1572 erhöll han årligen 3 pund spanmål till behagelig tid, emedan herr Larens, som det heter i skrifvelsen till fogden Peder Eriksson, ?skall sitta uti en stor gästning och hafva mycken tillsökningoch gästning både vinter och sommar af vårt folk, som genom then landsändan af och till förrese skall, och hafver ett litet prästebol att bestige?.Han bekräftar Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Under hans tid beröfvades Sköns kyrka en gammal vapensköld,som hängde på kyrkoväggen och bar samma vapenmärke, som den ännu bevarade föregifna Bureiska grafstenen, därjämte en gammal svensk bok. ?Henne (boken) sampt medh vapnena togh en benemnd Johan Siggieson, född i Skön, thädan af her Lars och sadhe för kon. Johan at thet var hans släckt och fick thermed adelsgifte, lät sättia samma vapn i kyrkian thär han bodde i Småland vid Kalmar?.? Detta torde hafva skett redan år 1571, samma år som höfvidsman Joh. Siggesson drog med krigsfolket till eller från Norge. Herr Lars måste ha dött i början af 1598.Den 18 apr. kom dn. pastoris relict? hustrus bref till Upsala domkapitel, hvari hon begärde ödmjukeligen få blifva vid gället i detta året, ?oansedt hvem ther kommer, efter hon nw i 42 år ther hafver dragit stor omack?.Socknebönderna önskade å sin sida, att sonen måtte strax tillträda tjänsten.Domkapitlet stannade vid beslutet, att änkan skulle behålla gället till hösten. ?Håller sonnen sigh vääl thessförinnan, så kan thet vääl skee, at han kledher sin faders rom?. Herr Lars hade eget hemman i Walknytt sedan 1582. Son: Petrus, faderns efterträdare. _________ ? Burei Sumlen; jfr L. Bygd?n: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön 337
sen kan man jämföra Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori,som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad.Han adlades av Johan III den 25 Sep 1572 .och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses.landskenkt i viken Torpsförsamling nämnd 1560.
och man kan jämföra vad säger Adelskalendern av Elgenstjierna, Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308 om du har det Nicklas tillgängligt kan du väl citera så det blir rätt speciellt om det nämns om att han tog med vapen skölden för att erhålla frälse...
Ja Nicklas det var rätt intressant att jämföra de olika berättelserna citera gärna Elgenstierna det vore kul att se vad han tar upp. men det tål väl och säga igen jag hade fel i min teori med att Johan Siggesson redan hade frälse eller var Adlad.. nästa vecka är jag bortrest som ni vet så vi hörs senare. mvh Marc