Titel: Millberg
Skrivet av: Jörgen Tollesson skrivet 2003-01-24, 16:03
Mats G. Kjellström!
Kanske har man i tidigare generationer, precis som du gör nu, frågat sig varför han fick gården och varför barnet fick samma namn som greven, och spekulerat om en förklaring. Senare kan deras spekulationer ha blivit sanningar när om och kanske och möjligen har fallit bort ur berättelsen. Vi vet ju alla hur en berättelse kan förändras när den går från mun till mun och från generation till generation.
Det gör ju inte din morfar eller någon annan till lögnare. Att ljuga är att medvetet säga något osant. Din morfar trodde säkert på det han berättade - alltså var han ingen lögnare. Men en berättelse blir ju inte sann bara för att berättaren själv tror att den är sann.
Inom släktforskningen, precis som inom all forskning, är det den som kommer med ett påstående som har bevisbördan, inte den som ifrågasätter påståendet. Man ska lägga fram de fakta och källor som man grundar sina slutsatser på, så att andra har möjlighet att självständigt pröva om argumentationen håller, d.v.s andra ska kunna dra sina egna slutsatser. Om någon då presenterar fakta som motsäger dina påståenden och med rätta säger att muntliga berättelser inom släkten inte är några bevis, så ökar ju inte din trovärdighet om ditt svar blir ett raseriutbrott. Presentera fakta!
Visst är det ett välkänt faktum att prästerna kunde skriva både fel födelsedatum och fel födelseförsamling i husförhörslängderna - det kan styrkas genom att jämföra med andra källor. Vad har du för andra källor än släktberättelsen som styrker att dina uppgifter är de korrekta? (F.ö. säger inte Lotta att det är helt okey att prästerna ändrade födelseförsamlingen. Hon säger att det ofta är pastoratets moderförsamling som står som födelseförsamling i husförhörslängden när personen i själva verket är född i en annexförsamling, och att detta är vanligt när någon har flyttat utanför pastoratet. Det är vanligt också på andra håll än Västergötland, och beror helt enkelt på att prästen i den nya församlingen tolkade flyttattesten så, när den är undertecknad med kyrkoherdens och moderförsamlingens namn.)
Jag har själv en berättelse i min släkt om ett oäkta barn till en adelsman. Det skulle ha funnits en gästgivare i släkten, vars dotter fick barn med denne adelsman som ofta var gäst på gästgivaregården under sina resor. Jag har kommit så långt att jag har funnit en gästgivaredotter som fick ett oäkta barn med okänd fader. Men sedan är det min sak att bevisa att denne adelsman är fadern - och det lär svårligen gå att göra. Vad jag sedan tror hör inte hit - eftersom jag inte har några bevis, så har detta barn ingen far i min antavla.
Kanske är din släktberättelse sann, men det gäller då för dig att bevisa det. Det är släktforskning vi sysslar med, då får vi också använda oss av elementära forkningsmetoder. Det är ju inte bara så att du har en berättelse i släkten som inte går att styrka (som i mitt fall med den okände faderns verkliga identitet) - Lotta har ju dessutom presenterat fakta som motsäger din berättelse. Då är det din sak att finna fakta som stödjer den.
Du säger att du inte måste ha bevis för att Lottas släktingar råkar vara släkt med en viss person. Du får det att låta som om hon blandar sig in din familjs privata angelägenheter. Naturligtvis kunde du fått ha din släkts gamla berättelse i fred utan att någon annan blandat sig i den - om du nu inte hade lagt ut den på internet och sedan länkat till din hemsida från ett diskussionsforum för släktforskning. Då får du faktiskt accepterea att andra blandar sig i diskussionen.
I den ursprungliga texten i ditt inlägg kl. 10.57 hotade du Lotta med advokat för att hon skulle ha kallat dig lögnare. Jag ser att du nu har tagit bort det. Det är bra, för ingen har kallat dig för lögnare. Däremot bör du ändå kontakta en advokat som kan upplysa dig om vad brottsbalken stadgar om förtal och ärekränkning. Det är nämligen straffbart att påstå att någon är absolut hjärnskadad eller själlös.