Titel: Kleberg
Skrivet av: Christer Rosenbahr skrivet 2010-01-31, 20:46
Ur boken Göteborgs tomtägare 1737-1807 av Olga Dahl berättades att gelbgjutaren Petter Borgström köpte hus och gård, från 1762, på Spannmålsgatan mellan tunnbindaren mäster Bengt Smedbergs hus å östra och mäster Anders Hagmans gård å västra sidan. Huset låg å tomt nr. 10 och nionde roten, eller inom kvarteret Tenngjutaren, Göteborg. År 1758 skrev gelbgjutargesällen Petter Borgström till magistraten (EIIb:93) om burskap som mästare men myndigheterna avslog hans ansökan. Anledningen var att ingen gelbgjutare skulle finnas i staden sedan den förutvarande gelbgjutaren Johan Georg Brösell begivit sig i Kungl. Maj:ts tjänst. Detta ärende var gördelmakareämbetet inblandat. Myndigheterna menade att det fanns för många olika gesäller som hade liknande arbete som konkurrerade med varandra i staden. Enligt 1761 års dokument (EIIb:100) fanns det i staden en gelbgjutare, en mässingsslagare, en klockgjutare, sex gördelsmakare och tre svärdfejare. Dessa arbetade i mässing och metall. Gördelsmakaren tillverkade små föremål av mässing t.ex. bälten och spännen.
En annan liknade tvistefråga skrevs av gesällen Borgström till magistraten åren 1760 och 1761 (EIIb:100 och 101) och han ifrågasatte gelbgjutargesällen från Vänersborg Petter Bergs rättighet att vilja bli mästare i Göteborg. Gelbgjutargesällen Petter Berg bodde som inneboende hos hökaren Anders Wetterman, enligt taxeringslängden år 1765, å tomt nr. 74 och sjunde roten, eller inom kvarteret Gästgivaren, Göteborg.
Borgström fick burskap som mästare år 1765 men betecknas då som ”sjuk och bräcklig”, och han var den enda som var mästare över gelbgjutarna i staden. Detta betyder också att han hade rättigheter att anställa folk på verkstaden. Och det var här som lärogossen Jonas Klevander dyker upp från ingenstans på hösten år 1766. Gelbgjutargesällen Jonas Klevander insåg på våren 1772 i Göteborg, enligt min teori, att det var allt för svårt att söka burskap som mästare och därför inriktade han på handel istället. Och han fick burskap som hökare på hösten 1775 och bytte därför ändelsen i släktnamnet som förkortades till Kleberg. Vänskapet med familjen Borgström förblev även under hans tid som hökare, enligt fordringar i bouppteckningen år 1798 och sidan 1481 (EIIIa:36).