Anbytarforum
Personrelaterat => Släktnamn => Allmänt om medeltiden => Ämnet startat av: Carl Szabad skrivet 1998-12-17, 22:14
-
Källmaterialet för Norrlands medeltid är definitivt tunt. Några landskap är genomgångna och utgivna i tryck, Jämtland och Härjedalen fram till 1530 och Medelpad till 1540.
Själv arbetar jag med en utgåva av Ångermanlands handlingar fram till 1540 där jag misstänker att det inte finns mycket mer att komplettera med. Där man möjligen ännu kan finna hänvisningar till äldre handlingar, eller till och med avskrifter, är i domböcker.
Om någon skulle hitta den allra minsta referens till en handling från den tiden vore jag mycket tacksam att få reda på det.
Carl Szabad
-
En fråga om det som sägs ovan: Vad heter den/de bok/böcker, där Jämtlands medeltida handlingar finns? Vem är utgivare?
-
Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, Östersund 1943-, är enligt Libris utgiven av Jämtlands läns biblioteks diplomatariekommitté. Wisénska bokhandeln står som distributör. Senaste volymen, fram till 1530, verkar ha kommit ut 1995.
mvh
Roger A
-
Diplomatariet säljs av Östersunds landsarkiv, tel 063-10 84 85.
-
Diplomatarium Norvegicum finns på nätet. Det mesta verkar inläst men inte korrläst. Tips ang J o H.
/Thomas
-
Carl
Jag antar att du redan har gått igenom Anders Sigfridsson Rålambs byten? Om inte så finns där en del att hämta. T ex Lagmansting vårfruafton 1508 då hu Lucia Gris i Nordmaling omnämns. Det är bröderna Nils och Olof Andersson i Ytterhiske i Umeå sn (AC) som byter mödernejorden i Lygdeå Nordmaling mot jord som Lucia hade i Österbölet i Umeå.
-
Staffan: Tack för tipset, men de har jag redan upptäckt. De är en fin källa med ett antal medeltida avskrifter.
Kom gärna med fler förslag! Förr eller senare kommer något som jag missat.
Jag nämnde det inte i första inlägget, men jag håller på att samla material även för Norr- och Västerbotten. Det finns ett antal avskrifter i danska Rigsarkivet som berör de områdena och som jag skrivit av.
-
Hej Carl
I dag fick jag från biblioteket en Hembygdsbok Medelpad och Ångermanland läsebok för hem och skola i två delar skriven av Maria Rieck-Müller och Olof Högberg, utgiven 1920. I den står en del om medeltiden och de hänvisar till en del källor. Har du kollat den eller skall jag räkna upp källorna?
-
Ja tack, den har jag inte läst. Olof Högberg är ett känt namn vad gäller den typen av norrlandsforskning och finns dessutom källor angivna kan det bli riktigt intressant.
-
Hej igen Carl
Här kommer de källor författarna hänvisar till:
(vad som är medeltid och inte det vet inte jag, men du kanske ser om du hittar något intressant)
Johan Norlander: Norrländska samlingar;Skriftserien Norrland av Norrlänska studenters folkbildningsförening;
Daniel Åslund: Beskrivning över Västernorrlandslän;
Erik Modin: Gamla Tåsjö;
Hülphers: Beskrivning över Ångermanland och Medelpad;
Janrik Bromé: Striderna om Jämtland och Härjedalen 1669-1679;
Emil Löfgren: Folktro,seder och sägen från Medelpad;
Henrik Cornell: Norrlands kyrkliga konst;
Medelpads fornhems skrifter;
En del äldre årgångar av Vetenskapsakademins handlingar samt avhandlingar av Genberg och Ström m.fl. Åtskilliga handlingar i Riksarkivet Medlpads Fornhemsarkiv samt Nordiska Museets bibliotek. Anteckningar av gamla sägner och sedvänjor i Medelpad och Ångermanland gjorda av Levi Johanson och Ella Olsson.
Ja detta är ett utdrag av de källor som redovisas i förordet.Hoppas du hittar något anvädbart!
MVH Bodil
-
I landsarkivet i Härnösand, i t.ex. Gävleborgs landskontors, landkansli, Hälsinglands domsagas häradsrättsarkiv, Långvinds bruksarkiv och liknande stora arkiv dräller det av (ok snarare : kan man hitta) pergaments- och pappersbrev från 1500-talets andra hälft. Dessa är lika intressanta som de medeltida tycker jag, men de får aldrig får vara med i diplomatarierna.
Dessa brev är främst faste- och dombrev, och är skrivna nästan exakt som de medeltida (fast med mindre abbreviaturer) - Allom them thetta breff se äller höra läsas helsar iak...
Jag tycker att faste- och dombrev efter 1540 även bör på något sätt registras. Gränsen mellan medeltid och förmodern tid är väl särskilt flytande i Norrland.
-
Lars: Jag har tänkt att i framtiden även registrera handlingar av den arten för resten av 1500-talet, men man måste försöka få ett projekt klart innan man börjar med nästa.
-
Carl: Jo visst, självklart.
Ett bra slutår för ett diplomatarium för t.ex. Hälsingland är 1620, eftersom domböckerna finns bevarade någorlunda kontinuerligt från 1618.
Åtminstone kunde man låta ge ut regester för de senare breven.
-
N J Ekdahl kalvskinnsprästen (1799-1870) genomförde 1827-1830 sin norrländska resa, då han samlade in medeltidsbrev och uppgifter om fornlämningar med mera. Åtminstone för Hälsinglands utgör en stor del av det äldre källmaterialet Ekdahls samling.
Ekdahls brev finns idag strödda i Antikvariskt-topografiska arkivet, samt i flera olika samlingar i Riksarkivet, och är svåra att få grepp om. Uppenbarligen var breven samlade i gårdsarkiv från början, men nu är de alltså skingrade på många olika ställen. Vet någon om det finns förteckningar över vilka orter vissa brev kom ifrån? Det naturliga hade varit att från början bevara breven i samlingar beroende på vilken gård de kom ifrån (proviniensprincipen), men det har alltså inte skett.
-
Lars! Efter att i förrgår ha besökt just ATA och Ekdahlska samlingen kan jag meddela att det inte finns något ordentligt register, åtminstone inte känt av arkivpersonalen, annat än det tryckta från 1929. Själva samlingen är något ostrukturerad, men inte direkt gigantisk, den upptar gissningsvis 1½ hyllmeter. Jag gick igenom ca en fjärdedel av materialet under knappt tre timmar.
De medeltida breven ska alla finnas på Riksarkivet som VHAAs deposition, i praktiken inlagda i deras serie för medeltida brev.
-
Carl!
Hur långt fram sträcker sig databasen?
Jag gick igenom de två kartongerna med hälsingebrev för ett par år sedan, och något som slog mig var: Totalt kaos. Breven låg huller om buller, inte datumordnade, utan arkivomslag, totalt blandade.
Det äldsta brev jag kunde hitta var från 1565. Det borde uppenbarligen ha överförts till RA 1913 tillsammans med allt annat äldre material.
-
Lars! Vilken databas?
-
Carl!
Oj, jag läste för snabbt! När du skrev Riksarkivets serier för brev tänkte jag på databasen som Red för Svenskt diplomatarium har lagt upp över alla medeltidsbreven.
Denna databas går ju bra att använda som sökverktyg om man skall rekonstruera var Ekdahls brev ursprungligen fanns.
-
Lars! Diplomatariets databas går till och med 1539 och innehåller 37.500 poster. Den finns numera på CD också.
-
Carl! Attans! Då kan man inte rekonstruera de gårdsarkiv som Ekdahl samlade in, eftersom arkivens handlingar oftast är senare daterade än 1539.
Jag har suttit och bläddrat igenom RA:s lappkataloger och kan meddela att det fram till 1500-talets slut finns en lapp för vart brev, och från omkring 1600 en lapp för varje år och landskap, t.ex. (fingerat) 1604, Jämtland, 7 brev, 1604, Hälsingland, 1 brev o.s.v.
Kan man köpa CD:n? Och i så fall var?
-
Lars!
CD:n säljs för 300 kronor av riksarkivet.
Information om den finns här!
LÄngst ner på sidan finns information om hur du beställer.
Jens
-
Har någon upplysnigar om Oskar Edvin Pihl född i Vena 19 augusti 1882 och hans hustru Hulda Sofia Johansson född i Vena 9 maj 1886.
Jens
-
Hoppsan, hade två fönster öppna och skrev givetvis i fel. Sorry...
-
Hej Jens!
I PLF's databas finns det en del.
Jag svarar under Landskap, Småland, Efterlysningar
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn
-
Hej
Jag har fått intrycket av efter att ha läst det som ovan står antecknat att man sammanställer medeltida handlingar i olika län/landskap och ger ut dessa i bokform. En del län/landskap är inte påbörjade och andra redan klara. Finns det något sådant att tillgå för Kalmar län/Småland som redan är sammanställt?
Hälsningar
Håkan
-
Håkan!
Svar på frågan finns under
Anbytarforum: Landskap: Småland: Allmänt
mvh
Roger AJ
-
Ett par frågor som kanske Carl Szabad eller Kaj Janzon kan besvara? Att de medeltida breven i Svenskt Diplomatarium för i synnerhet övre norrland är försvinnande få är ett trist faktum men kan det finnas outforskade källor? Stockholms stads tänkeböcker har ju exempelvis visat sig vara en värdefull källa för en del norrländska kustsocknar.
Boken nedan har omnämnts i någon tidigare diskussion.
Torstein Jørgensen & Gastone Saletnich: Synder og Pavemakt : botsbrev fra Den norske kirkeprovins og Suderøyene til pavestolen 1438-1531.
Blant de tusenvis av brev fra hele Vest-Europa som innløp til Det Pavelige Botskontor i Roma i senmiddelalderen, finnes også omkring 150 supplikker fra erkebispedømmet Nidaros. Denne brevskatten har ligget bevart i Botskontorets arkiver i de siste 500 år, og utgis for første gang i denne boken. [http://www.mhs.no/article_104.shtml]
Har någon liknande utgivning/sammanställning av breven i Det Påvliga Botskontoret gjorts i Sverige?
Kan det finnas andra okända dokument gömda i Vatikanstatens arkiv som rör Sveriges medeltida historia? Man kan ju till exempel fråga sig om det omdiskuterade klostret i Bureå skulle kunna få sin slutgiltiga dom efter en forskningsinsats i dessa arkiv? Kan kyrkans roll i kolonisationen av norra bottnen få en förklarande belysning?
PS. Carl, är din utgåva av de Ångermanländska medeltida handlingarna klar? DS.
-
Nils! Det finns i alla fall fler medeltida belägg rörande Väster- och Norrbotten än för Ångermanland. Mitt arbete med de nordligaste landskapens diplomatarium är pågående, men jag kan inte ge någon tidpunkt för när det kan vara färdigt. Det ångermanländska materialet är till stor del korrekturläst medan de nordligare provinsernas bara är det till mindre del.
Jag kan inte svara på hur kontakterna med Vatikanarkivet utvecklas, där får någon mer kunnig svara, exempelvis Kaj. Såvitt jag har hört torde motsvarande material finnas även för Sverige. Problemet är bara hur någon svensk ska kunna få tillträde till det materialet. Det är inte direkt 70 års sekretess som gäller där .
-
Nils, Det arbete gällande de svenska supplikerna (ca 440 st) i det sk penitentiariearkivet (botskontoret) som du frågar om pågår. Exakt hur långt det har kommit vet jag inte. Jag återkommer om saken.
-
Vem råder bot på detta?
-
Sara Risberg och Kirsi Salonen är närmast botfärdiga . De har skrivit en allmän beskrivning av arkivet i fråga och dess relevans för Sverige under medeltiden i tidskriften Arkiv, samhälle och forskning 2004:1-2. Artikeln heter Nya fynd i gamla källor - det påvliga penitentiariearkivet
Jag ska höra mig för hur läget är med botemedlen etc och när något kan tänkas utkomma i tryck.
-
Tack för intressanta upplysningar!
När det gäller diplomatariet för de nordligaste landskapen så var det en angenäm nyhet. Här infinner sig en del frågor till Carl.
Är projektet med ett diplomatarium på uppdrag av någon huvudman?
Vilka årtal kommer diplomatariet omfatta?
Verkar det vara en rimlig tanke att vatikanen innehar dokument som rör kyrkobildningarna i norr på trettonhundratalet?
Om så, görs det några framställningar från svenskt forskarhåll att få tillgång till dessa arkiv?
-
Kaj, 440 svenska suppliker låter som om det borde vattnas i munnen på den mest förhärdade medeltidshistoriker? [smile]
Eller var innehållet redan känt?
-
Nils! Det började som en sammanställning i regestform men på förra diplomatarieredaktören Birgitta Fritz förslag övergick jag till att göra en diplomatarisk inskrivning.
Det finns ingen huvudman utöver mitt eget intresse. Av det skälet sker också arbetet enbart på min fritid, vilket gör att det går med högst varierande fart.
Begränsningen i tid är t o m 1540 vilket inte sammanfaller med den gängse beskrivningen av svensk medeltid, men då kommer även de tidigaste individuella skattelängderna med i sammanställningen. Dessutom omfattar utgåvan av Medelpads äldre urkunder perioden fram till det året.
Publiceringen av de nyligen upptäckta supplikerna kommer att ske om ett par år enligt en av artikelförfattarna, Sara Risberg.
-
Några uppgifter från Risberg & Salonen.
”...det stora flertalet av de svenska supplikerna kommer från det övre samhällsskiktet. Bland supplikanterna finner vi medlemmar ur familjer som Tott, Sture och Bielke i Sverige, och Kurki, Tavast och Horn i Finland.” [Salonen & Risberg s 190]
Av de 439 svenska supplikerna är 67 ”De matrimonialibus”, d v s sådana som handlar om äktenskapsdispenser, och 119 faller under rubrikerna ”De defectu natalium” och ”De uberiori” (illegitimitetsdispenser för utomäktenskapligt födda som ville bli präster).
Av de sökande gällande illegitimitetsdispenser för prästyrket var omkring 70 % också barn till präster [a.a. s 190 ff].
Det var de goda nyheterna. På minussidan finns bl a att ingen av supplikerna är från tiden före 1410. Då materialet är relativt sentida och till stor del berör de övre samhällsskikten måste man dessutom vara beredd på att en del av fallen är tidigare kända från andra källor. Det gäller t ex ett par exempel som nämns i artikeln.
-
För den som vill förkovra sig vad gäller förhållandena i det medeltida Norrland har arkeologen Leif Grundberg nyligen disputerat på ämnet under titeln Medeltid i centrum. Hans avhandling finns för nerladdning här. Det kan också nämnas, med tanke på den rea som pågår, att tre utgåvor av Släktforskarnas årsbok ingår som referenslitteratur i avhandlingen.