Anbytarforum

Personrelaterat => Släktnamn => Allmänt om adel => Ämnet startat av: Bernt Bergkvist (Swetrot) skrivet 2004-07-19, 22:05

Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Bernt Bergkvist (Swetrot) skrivet 2004-07-19, 22:05
Hej!
 
Är det någon som kan säga ungefär hur stor adeln tillhörande det svenska riddarhuset är idag? Hur många friherrar, baroner och grevar finns det idag?
 
Jag förstår att man säkert kan räkna på en massa olika sätt, men någon kanske kan göra sig besväret och reda ut det hela lite?
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Ralf Palmgren skrivet 2004-07-19, 23:13
Hej, Bernt!
 
Sveriges Adelskalender 2004 innehåller personuppgifter om ungefär 26 000 personer. Sammanlagt existerar i liv i denna dag 49 grevliga, 137 friherrliga och 519 adliga ätter. Hit har även räknats sådana personer och släkter som inte längre lever i Sverige utan utomlands men som ändå är introducerade på Riddarhuset i Stockholm.
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Bernt Bergkvist (Swetrot) skrivet 2004-07-20, 18:49
Hej Ralf!
 
Tack för dina upplysningar, nu klarnade det något.
 
Bernt Bergkvist
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Cecilia Löwen skrivet 2008-01-24, 20:14
Är alla som tillhör en introducerad adelssläkt i princip greve,grevinna,friherre eller friherrinna?Låter väldigt generöst definierat.
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Ingela Martenius skrivet 2008-01-25, 03:16
Nej, var har Du fått det ifrån?
 
Om Du läser Ralf Palmgrens inlägg ovan ser Du att det 2004 fanns 49 grevliga, 137 friherrliga och 519 adliga ätter (introducerade på Riddarhuset, det finns ju en hel del fler ätter som inte introducerats).
 
Medlemmarna av de 519 adliga ätterna har inga titlar alls; det är alltså den stora majoriteten.
 
I grevliga och friherrliga ätter vars anfader upphöjts till denna värdighet innan 1809 bär alla medlemmar i släkten denna titel; upphöjda efter 1809 så bär enbart huvudmannen titeln.
 
Ingela
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Benny Borgstrand skrivet 2008-01-25, 20:01
Håller med dig Ingela.
Kan inte se något fel i Ralfs inlägg.
 
Mvh / Benny
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Göran Löfstedt skrivet 2008-01-25, 23:18
Hej.
Vad jag kan förstå så skall en friherre titulers baron men en friherrinna tituleras friherrinna, inte baronessa. (Detta gäller i Sverige.)
Kan någon förklara detta?
 
Friherren Povel Ramel var inte baron, men skulle alltså i finare sammanhang tilltalas baron Povel Ramel!
 
Mvh Göran
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Göran Löfstedt skrivet 2008-01-25, 23:40
Hej igen.
 
Det finns ju också kommendörsätter, vad är det för något. Där har jag sett att man kan vara friherre.
 
Jag har tyckt mig se att grevar bara får tituleras så när de är äldsta levande ättling efter tidigare greve. Men däremot tycks det på spinnsidan inte finnas någon sådan regel, systrar kan samtidigt kallas för grevinna.
 
Mvh Göran
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Ingela Martenius skrivet 2008-01-26, 03:29
Göran,
 
Vem som tituleras hur:
Om Du läser mitt inlägg ser Du att det är skillnad på ätter upphöjda före och efter 1809. Om det gäller en ätt före 1809 har samtliga rätt att kallas greve/friherre, en ätt efter 1809 så är det bara den äldste sonen som ärver titeln. (Det finns några undantag från denna regel, t.ex. upphöjdes släkten af Wetterstedt 1806 till friherrlig värdighet men redan då begränsades rätten till titeln till den äldste sonen.)
Ogifta kvinnor av grevlig/friherrlig ätt (även de från innan 1809) skall titlueras fröken. Om de (från innan 1809) gifter sig adligt (men inte med någon som har rätt till en högre titel) kan de kalla sig grevinna/friherrinna - även om maken alltså inte är betitlad adel. Änkor behåller titeln, liksom oftast frånskilda.
Däremot kan det vara skillnad på vilka som verkligen använder titeln; jag har haft flera kollegor från högadeln och de kom aldrig på tanken att använda sina titlar fast de hade rätt till det.
 
Kommendörsätter:
Ingår bland de adliga ätterna (dvs. inte bland grevliga/friherrliga ätter) och omfattar de ätter som utgår från en kommendör av Svärds- eller Nordstjärneordnarna.
I omgångar har adeln varit indelad i olika klasser, och en indelning var att till första klassen räknades grevar och friherrar, till andra klassen levande eller avlidna riksråd och/eller kommendörer av Svärds- eller Nordstjärneordnarna och deras ättlingar och tredje klassen var den obetitlade adeln. Klassindelningen av adeln avskaffades definitivt 1810.
En friherre kan naturligtvis bland sna förfäder räkna någon som blivit kommendör, men kan inte räknas till kommendörsätterna utan tillhör en friherrlig ätt.
 
Baron/friherre:
Titeln är friherre, men i tilltal är det brukligt med baron (titlarna är jämbördiga); i skrift, t.ex. när man adresserar ett brev, är det dock friherre. En friherrinna kallas dock aldrig baronessa.
Varför det är så här har jag dock ingen aning om; det är väl bara en av dessa små etikettsregler som visar om man tillhör gänget (dvs. behärskar koden) eller inte.
 
Ingela
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Ulf Sawert skrivet 2008-01-26, 07:24
Hej! Glöm heller inte bort titeln Riddare! Det var bara ett fåtal av kungens närmaste män som dubbades till riddare - detta var alltså en särskild titel vid sidan om adelskapet.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2008-01-26, 13:43
Ulf,
 
Titeln riddare har i Sverige allt sedan 1700-talet varit en titel som tillkommer dem som tilldelats riddartecknat av någon av de kungliga riddarordnarna, t.ex. Kungliga Nordstjärneorden (som sedan 1975 endast utdelas till utländska medborgare). Detta har inget alls med dubbning eller adel att göra eftersom dessa ordnar tilldelas förtjänta personer oavsett ståndstillhörighet.
 
Att vissa frälsemän under medeltid och äldre vasatid kunde upphöjas till riddare är en helt annan historia, som inte heller har något att göra med de ärftliga adelstitlar som diskuterats här ovan och som tillkommit efter Gustav Vasas regeringstid, då ett adelsstånd grundat på börd och inte på den enskildes förmåga att göra rusttjänst skapades och senare konstituerades på 1600-talet genom tillkomsten av riddarhuset.
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Ulf Sawert skrivet 2008-01-27, 13:10
Hej Torsten! Men vad säger du Torsten...kan man inte se medeltidens dubbade riddare som den tidens grevar? Brukade inte riksråden (kungens råd) dubbas till riddare? I engelskan kallades de knight.
 
Vad tror du Torsten...dubbades man också när man adlades? Kunde en ofrälse dubbas till riddare? Om så skedde...blev han adlig då? Jag menar nu medeltiden.
 
Hur gick en dubbning till? Ett slag (av ett svärd) på ena axeln, ett slag på den andra...och ett slag igen på den första axeln? Eller...två slag på den ena axeln och sedan ett slag på den andra? Eller...ett slag på den ena axeln och sedan två slag på den andra? Var det samma ritual då man adlades efter Erik XIV nya system?
 
Vänligen
 
Ulf Sawert
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Ulf Sawert skrivet 2008-01-28, 07:33
Vidare kallades dessa riddare för: Herrar och bar förgyllda sporrar och en riddarkedja. Man kan nog kalla dessa riddare för den tidens högadel och svennarna för den tidens lågadel.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Allan Hansson skrivet 2008-01-28, 16:11
Torsten, en titt i Nordisk Familjebok, andra upplagan, ger anledning att något korrigera ditt inlägg om riddare:
 
Riddarklassen var en af de tre af delningar, i hvilka adeln vid riksdag indelades genom 1626 års riddarhusordning (se d. o.) och hvilka egde hvar sin röst. Riddarklassen, som var den andra i ordningen, bestod af sådana ätter, hvilkas förfäder beklädt riksrådsvärdigheten. Den var alltid mycket fåtalig. Vid Gustaf II Adolfs död bestod den af 23 ätter och minskades sedan därigenom, att dess medlemmar genom erhållande af greflig eller friherrlig värdighet uppflyttades i den första klassen. En tämligen stor tillökning fick riddarklassen vid 1664 års riksdag, då de nyvunna provinsernas adel introducerades, hvarvid de släkter, som kunde bevisa sin härkomst från danska riksråd,oaktadt häftigt motstånd från svenska adelns sida, fingo sina platser i riddarklassen. Under 1600-talets riksdagar räknade den vanligen blott omkr. ett tiotal medlemmar. Vid 1719 års riksdag upphäfdes klassindelningen, då omröstning per capita infördes, men den återställdes af Gustaf III 1778. Riddarklassen, som då räknade endast 16 ätter, förstärktes med de 300 äldsta ätterna ur den tredje klassen samt med alla kommendörer af svärds- och nordstjärneordnarna och deras manliga afkomlingar (de s. k. kommendörsätterna). Klassindelningen försvann för alltid 1809.  
 
Av detta kan man dra slutsatsen att svenska riddarna under 1500- och 1600-talet var riksråd eller ättlingar till riksråd (vilka själva inte behövde ha varit riddare, och att de tillhörde adelsståndet. Vidare ser vi även att den som var kommendör av t.ex. Nordstjärneorden (efter)1778 blev riddare och fick tillträde till riksdagen i riddarklassen i adelsståndet.
 
Noteras kan också den hårda klasskampen i adelståndet 1664.
 
De medeltida riddarna tillhörde lågadeln. Det var de som gjorde själva grovarbetet - riddaren var den som red. Mot slutet av medeltiden suddades dock gränserna mot högadeln ut, enligt Dick Harrissons artikel om riddarväsen  i Nationalencyklopedin.
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2008-01-28, 17:10
Allan,
Den riddarklass som riddarhusordningen omtalar är jag väl medveten om - men medlemmarna av denna klass titulerades veterligen inte riddare. Det var därför jag valde att utelämna detta i ovanstående stickspårsdiskussion om adelstitlar inom den levande svenska adeln. För fullständigheten skull - och för att undvika ytterligare missförstånd i frågan - var det bra att du tog upp och klargjorde begreppet.  
 
Ulf,
Vi bör nog för ordningens och sökbarhetens skull inte fördjupa detta stickspår om medeltida riddare och riddardubbningar m. m. under denna diskussion som ju handlar om hur många personer som tillhör den svenska adeln idag.
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Ulf Sawert skrivet 2008-01-28, 21:09
Hej. Nejdu Allan Hansson...jag delar inte din uppfattning att riddarna skulle ha tillhört lågadeln på medeltiden. Det var ofta speciellt utvalda män som fick denna ärotitel och många tillhörde kungens närmsta krets (dvs. tillhörde riksrådet). Det var bara kungen själv som kunde dubba någon till riddare. Du menar nog det mera allmänna begreppet riddare - alltså en krigskämpe till häst - och inte de som hade dubbats av kungen.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert
Titel: Hur många människor tillhör adeln idag?
Skrivet av: Jan Österberg skrivet 2010-11-21, 12:42
Hej Sawert  
 
Jag håller med dig eftersom det fanns 2 nivåer på medeltiden nämligen riddare och väpnare. Däremot så har jag inte läst  
Harrissons artikel i NE. Men detta är den definition som jag samlat på mig från ett dussin olika källor dock äldre än NE. Väpnaren skall inte förväxlas med med svenen som var riddarens dräng.