Anbytarforum
Personrelaterat => Släktnamn => Allmänt om adel => Ämnet startat av: Anders Hellster skrivet 2015-04-15, 11:50
-
Många adelsätter har adopterade grenar. Historiskt har många av adelns ofrälse släktingar på det sättet upptagit äldre ätters namn och värdigheter, jämte plats på Riddarhuset. Vilka var egentligen villkoren för detta förfarande? Vem godkände adoptionen - regenten eller Riddarhuset? Skulle det kunna ske idag? Obs. Frågan gäller inte adoption i modern mening, av barn.
-
Det vanliga har väl varit att en styvson adlats och adopterats tillsammans med sin styvfar, eller möjligen adlats och adopterats på sin redan adlige styvfars namn och nummer.
Ett parallellfall är när halvbröder på mödernet, av olika agnatiska släkter, adlats tillsammans, men det är väl då det bara kallas att ättens två olika grenar hade olika ursprung. Eller det har kanske angetts som adlad och adopterad i något sådant fall också?
Ska bli intressant att se om någon har mer kunskap på det här området!
Och om det finns lätt tillgänglig statistik på de adliga ätter som innehåller adopterade grenar?
-
Jag roade mig med att göra en liten lista över de introducerade adelsätter som innehåller adopterade grenar, och resultatet blev som följer (jag har säkerligen missat någon ätt):
Friherrliga ätter:
Bonde nr 20 (adopterad på en äldre utdöd ätts namn och nummer)
Rosenblad nr 323 (adopterad på sin äldre broders friherrliga namn och nummer)
von Schwerin nr 133 (adopterad på sin farfars fars sysslings sonsons friherrliga namn och nummer)
Adliga ätter:
Adopterad på sin styvfaders adl. namn och nummer (10 stycken)
Billingsköld nr 989
Carlheim-Gyllensköld nr 1661
Cederbaum nr 2035
Cedercrantz nr 921
Gripenstedt nr 1226
Cronstedt nr 1104B
Ehrenstrahl nr 865
Palmencrona nr 1559
Ridderstam nr 1923
Stiernblad nr 1370
Adopterad på sin broders adl. namn och nummer (7 stycken)
af Bjerkén nr 1995
af Botin nr 2056
Carlsköld nr 1890B
Lagerbielke nr 1378
Rosensvärd nr 2144
von Wright nr 2077
Åkerhielm nr 987
Adopterad på sin farbroders / morbroders adl. namn och nummer (7 stycken)
Arnell nr 1885
Lagerbring nr 2061B
Lagerheim nr 2118B
Charpentier nr 765
Stiernheim nr 1646
von Stockenström nr 1936
von Unge nr 1465
Adopterad på sin svärfaders adl. namn och nummer (7 stycken)
Cederstråhle nr 1563
Dalman nr 1718
Klöfverfelt nr 407
von Post nr 687
Rosencrantz nr 1967
Rydingsvärd nr 1471
von Seth nr 1505
Adopterad på det adl. namnet och numret utan släktskap (6 stycken)
Adelborg nr 2090
Mannerskantz nr 2082
Psilanderhielm nr 1788
Riddersvärd nr 1220
Seton nr 2139
Tungelfelt nr 115
Adopterad på avlägsna släktingars adl. namn och nummer (5 stycken)
Falkenberg af Bålby nr 105
Montgomery nr 1960B
Piper nr 1899C
Prytz nr 701
von Schaeij nr 1941
Adopterad på sin kusins adl. namn och nummer (3 stycken)
Löfvenskjöld nr 1892
Hallencreutz nr 2016
Hisinger nr 2002
Adopterad på sin moders adl. namn och nummer (2 stycken)
Björnstjerna nr 2017
von Krusenstjerna nr 460
Adopterad på morfaderns adl. namn och nummer (2 stycken)
Bruncrona nr 1798
Rosén von Rosenstein nr 2055C
Adopterad på sin fars kusins adl. namn och nummer (2 stycken)
Berch nr 1774
Edenhielm nr 1842
Adopterad på sin hustrus adl. namn och nummer (1 stycken)
af Trolle nr 2105B
Adopterad på sin hustrus morfaders adl. namn och nummer (1 stycken)
Ehrenstam nr 1682
Adopterad på sin svågers adl. namn och nummer (1 stycken)
Wadenstierna nr 1387
Adopterad på sin fasters makes adl. namn och nummer (1 stycken)
Anckarloo nr 1191
Adopterad på sina sysslingars adl. namn och nummer (1 stycken)
af Petersens nr 2071
Adopterad sin fosterfaders adl. namn och numrer (1 stycken)
af Chapman nr 2088
-
Inte adoption men snudd på: Jakob De Maré adlades år 1704 tillsammans med sin måg, som även var hans kusin, Henrik Scheibe, med namnet Ridderborg nr 1428.
-
Mycket bra översikt! Simmingsköld hör väl hit också? I det fallet ser jag att en resolution om att Markus Simming skulle införas under samma namn och nummer som sin faderns halvbroder togs 1773 medan han introducerades 1778. Frågan är då om adoptionen ska ses som en form av nyadlande till följd av att de adopterade kvalificerat sig på något särskilt sätt. I så fall undrar jag varför inte helt nya ätter skapades. Om inte tycker jag att adoptionerna talar lite mot idén med en ärftlig adel.
-
Snyggt jobb Markus!
Vänligen,
Olle
-
Anders, jag tror att i en del fall skedde dessa adoptioner för att bevara en adlig ätt och ett adligt namn som annars skulle ha dött ut och försvunnit ur historien.
-
Ja, så kan det nog vara ibland men exempel finns på att den gamla ätten fortlevt. När jag nu tittat lite närmare på saken tycker jag mig se att de som adopterades nyadlades. Någon form av meritering bör alltså ha förelegat.
Jag kan förstå att den nyadlade gärna tog ett befintligt adligt namn som redan var känt. Samtidigt måste adoptionen ha inneburit att politiskt inflytande på Riddarhuset avstods till huvudmän av den gamla stammen, förutsatt sådana fanns.
Var kanske adoptionsförfarandet ett sätt att belöna samtidigt som adelsmännens antal i ståndsriksdagen hölls nere?
-
En till:
Fredrik Otto Hassel, adlad och adopterad Lorichs, /.../ Adlad 1802-12-09 och adopterad på sin svågers, landshövdingen Nils Lorichs adlad namn och nummer (2172).
-
Många adelsätter har adopterade grenar. Historiskt har många av adelns ofrälse släktingar på det sättet upptagit äldre ätters namn och värdigheter, jämte plats på Riddarhuset. Vilka var egentligen villkoren för detta förfarande? Vem godkände adoptionen - regenten eller Riddarhuset? Skulle det kunna ske idag? Obs. Frågan gäller inte adoption i modern mening, av barn.
Bumpar en äldre tråd, tillbaka till ursprungsfrågan: "adlad och adopterad"... "introducerad" förekommer här. Det första begreppet tycks förstås som att personen först adlades, därefter inympades på äldre ätt, men det vore intressant att veta mer precist om beslutsgången. Utländsk adel kunde "naturaliseras" och därefter söka introduktion på Riddarhuset: men vad var mer precist processen för naturalisation?