Anbytarforum
Personrelaterat => Introducerad adel - S => Introducerad adel => Släktnamn => Svinhufvud i Westergötland => Ämnet startat av: Bengt Rur skrivet 2004-06-30, 17:21
-
Då jag var barn hade släkten Svinhufvud af Qvalstad en huvudman vid namn Pehr, Republiken Finlands president perioden 1931-37.
När P.E. Svinhufvud var i Stockholm brukade han passa på att besöka huvudmannen för den befryndade ätten Svinhufvud i Westergötland. Denne hette Axel och drev tobaksaffär på Karlavägen.
Om hur presidenten och tobakshandlaren ibland råkades berättade på sin tid SvD:s familjeredaktör Gunnar Wijkmark (svåger till greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg).
Ett från radions barnprogram känt namn var Barbro Svinhufvud (i Westergötland). Hennes svärmor hette som ogift Karin Lundin (1885-1965).
Hälsning, Bengt
-
Hej Bengt!
Det du skriver är väldigt intressant eftersom mina förfäder och släktingar var mycket goda vänner och kände väl Finlands president Pehr Evind Svinhufvud af Qvalstad.
M.V.H.
Ralf
-
Till herrar Bengt Rur och Ralf Palmgren
God morgon
Jag hoppade bara nyfiket in på sidan om Svinhufvud i Westergötland. Vad jag förstår så måste det ha förelegat tidigare inlägg än de två som man kan läsa idag. Jag får inte någon kläm på vad ni vill annars.
De två damer som nämnes är mig mycket bekanta.
Barbro Svinhufvud var gift med min farbror Torkil.
Karin Svinhufvud f.Lundin var min Farmor.
Med vänlig hälsning
Joachim Svinhufvud
-
Louise Lundin
Hej Louise
Du har varit inne och sökt efter ättlingar till Karin Svinhufvud f.Lundin. Detta har du gjort under Svinhufvud af Qualstad och där blivit ombedd att söka under Svinhufvud i Westergötland.
Ta kontakt med mig under mail Joachim@siwab.se
så skall jag leda dig vidare i ditt sökande.
Hälsningar
Joachim Svinhufvud
Lerberget(Höganäs)
-
Joachim! Diskussionen finns inte samlad på ett enda ställe utan är fördelad på tre, nämligen
a) Svinhufvud, b) Svinhufvud af Qvalstad samt c) Svinhufvud i Westergötland. Hälsning, Bengt
-
Hej Joachim!
Jag har mailat dig. Tack för din hjälpsamhet!
Mvh Louise Lundin
-
Det är känt, att ätten Swinhufvud i Westergötland (adlad 1581, introducerad 1633) är befryndad med såväl gamla ätten Svinhufvud (ej introducerad) som med ätten Svinhufvud af Qvalstad (introducerad).
I adelskalendern uppges att en gren av släkten Svinhufvud i Westergötland från slutet av 1600-talet skrev sig Qvist, sedermera Nordqvist. Denna släktgren saknas i kalendern.
Är släktgrenen Nordqvist alltjämt levande? Om inte, när dog den ut? Har den någonsin utretts?
Hälsning, Bengt
-
Nu har jag inte adelskalendern till hands, men jag vill bestämt minnas, att Qvistska grenen visst finnes redovisad i adelskalendern. Är inte denna gren till och med ättens nuvarande huvudmannagren?
-
Michael! Du har rätt. Jag hade tittat i 1910 års kalender där Bengt Göranssons ättlingar (Qvist, Nordqvist) inte fanns med.
I en färsk kalender lär vi oss att ätten Svinhufvuds i Westergötland nuvarande huvudman är f.d. köpmannen Karl-Gustaf Nordqvist (född 1916) med sin son postiljonen Göte (född 1952) i succession.
Övriga manliga medlemmar av huvudmannagrenen är f.d. sågverksarbetaren Torsten och dennes fyrmänning Per (med okänt yrke, son till en annan sågverksarbetare).
När Riddarhuset på sin tid menade att tobakshandlaren Axel Svinhufvud (född 1888) vore ättens huvudman var man kanske i god tro.
I äldre tid fanns också en id? om att adelskapet gick förlorat för dem som upphörde att leva som ståndspersoner.
När återupptäcktes den egentliga huvudmannagrenen Nordqvist och när togs den in i adelskalendern?
Hälsning, Bengt
-
Hej Bengt!
Det skedde genom riddarhusgenealogen Pontus Möllers upptäckt år 1982, som han publicerade i Riddarhuset i tiden: Modern adelsgenealogisk forskning i Släkthistoriskt forum 1982: 4 s. 3.
Johan
-
Äras den som äras bör! Det är väl så att det är
den norrländska släktforskningens
förgrundsfigur,
2004 års Victor Örnbergpristagare Thord
Bylund
som skall ha credit för att ha återupptäckt den
Qvist/Nordqvistska grenen av ätten Svinhufvud
i
Westergötland, nr 199. I slutet av 1970-talet i
samband med en kartläggning av förre
folkpartiledaren och statsministern Ola
Ullstens
förfäder och farmödrar, upptäckte han att den
Qvistska ättegrenen, som bortlade namnet
Svinhufvud i slutet av 1600-talet, inte alls var
utdöd, men hade bytt namn en gång till, nu till
Nordqvist. och därför tappats bort i
genealogierna. Sedan utredningen även
godkänts
av Riddarhuset utgör den Qvist/Nordqvistska
grenen ätten Svinhufvuds huvudmannagren.
Vid
1981-års släktmöte, då ätten även firade
400-årsjubileum (kopparbergsmannen Daniel
Torkelsson adlades av kung Johan III 1581),
deltog medlemmar från den nya
huvudmannagrenen
för första gången i festligheterna på
Riddarhuset.
Det kan påpekas att ingen nu levande
medlem av
den Qvist/Nordqvistska grenen hittills ansökt
om
att få återta släktnamnet Svinhufvud. Samtliga
medlemmar skriver sig fortfarande Nordqvist.
På 1700-talet gjorde emellertid en medlem av
Qvist-grenen, assessorn i bergskollegium,
ledamoten av Kungl. Svenska
Vetenskapsakademin
och Kungl. Patriotiska Sällskapet m. m. Bengt
Andersson Qvist (1726-1799) ett allvarligt
menat
försök att ”å egne och och samtelige
Ätteläggars
vägnar” få återta det ursprungliga
släktnamnet.
Det framgår av en i Riksarkivet förvarad
skrivelse till Kungl. Maj:t, daterad 1785 7/8,
förnyad 1799 26/2, som mig veterligen inte
uppmärksammats av forskningen. För
Släktföreningen Svinhufvuds i Westergötland
medlemmar är skrivelserna dock bekanta,
eftersom
jag presenterat dem i en kort artikel i
släktföreningens skriftserie [Lundberg, J. ”Två
dokument ur arkivens gömmor” (1995)]. ”Icke
igenom missgjerningar, icke igenom
nedrighet,
utan blott igenom en ärlig fattigdom, under
den
svåra reduktionstiden, har timat, at vår Sköld
blivit nedlagd och vårt namn förbytt. Under
Eders
Kongl. Maij:ts altid så lysande, som
välsignade
Spira, har vår lycka börgat mera uppklarna.
Värdes deföre af Högsta Nåd och Rättvisa,
låta
oss, Eders Kongl. Maij:ts trogne tjänare och
undersåtar, åter få införlivas med den Flock af
Svenske män uti hvilken vi äro ätteborna”,
skriver Bengt Andersson Qvist 1785.
Uppenbarligen
blev ansökan inte behandlad av
myndigheterna, ty
1799 inlämnas, som antytts ovan, en förnyad
anshållan, nu undertecknad av Bengt
Anderssons
befullmäktigade ombud Johan Qvist (rimligtvis
en
släkting, men oklart var han hör hemma i
släktträdet). Inte heller denna gång synes
ärendet ha rönt någon större uppmärksamhet
från
myndigheternas sida. Bengt Qvist, som avled
1799
14/10, erhöll troligen aldrig något besked, inte
heller hans efterlevande nära släktingar efter
vad man kan förstå. Hade Kongl. Maj:t
bevärdigat
sig att behandla saken kanske beslutet blivit
positivt (Bengt Andersson hade i alla fall
utverkat stöd för sin anhållan hos ättens
dåvarande huvudman, löjtnanten Lars Vilhelm
Svinhufvud, som förklarat sig villig att avstå
huvudmannavärdigheten till Bengt Qvist).
Spekulativ slutsats: om 1700-talsbyråkratin
fungerat hade måhända Bengt Andersson
Qvists
kusinbarn Jacob aldrig behövt förvirrat
eftervärlden med sitt namnbyte till Nordqvist;
då
hade kanske de bägge ännu fortlevande
ättegrenarna kunnat återförenas mycket
tidigare
än på 1970-talet, då Thord Bylund gjorde sin
upptäckt - därtill under gemensamt
släktnamn...
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i
Westergötland.
-
Sveriges Ridderskaps och Adelskalender
(SRAK) har i de senaste utgåvorna genomgått
en grafisk och innehållsmässig
ansiktslyftning. Inte minst de omarbetade och
utvidgade ingresserna tilll varje redovisad ätt
är välkomna.I den omarbetade ingressen för
ätten Svinhufvud i Westergötland i 2001 års
kalender finns emellertid faktafel, vilket jag
bland annat påpekat i Riddarhusets tidskrift
Arte & Marte [Meddelande från
släktföreningarna, 2001:2, s. 21]. I 2004 års
utgåva av SRAK (s. 783) har påpekandena
beaktats – dock ej alla. Fortfarande görs
gällande att det är genom skräddaren och
bergsmannen Torkel Anderssons första
hustru som ätten är befryndad med den
mäktiga äldre Svinhuvud-släkten, som
framträder i Kopparbergsbygden på
1400-talet. Varför denna felaktiga upplysning
får kvarstå i ännu en utgåva av kalendern är
obegripligt. Den är ämnad att skapa förvirring
förstår jag av en del brev jag får per e-post.
Elgenstierna anger nämligen i ättartavlorna
(andra vedertagna källor gör det också) att det
är genom sonen Daniel Torkelsson första
hustru, Anna Margareta Jönsdotter, som ätten
har kopplingar till den äldre Svinhuvudsläkten.
Vem ska man lita på, undrar brevskrivarna? I
det här fallet skall man absolut lita på gamle
Elgenstierna - detta ånyo poängterat för att om
möjligt undvika att vissa felaktiga uppgifter
från 2001- och 2004 års SRAK-ingresser
rörande ätten Svinhufvud i Westergötland
sprider sig in i släktforskares och andras
medvetanden och arbeten.
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i
Westergötland
-
I Johan Lundbergs senaste inlägg sägs (i enlighet med Elgenstierna och annan äldre litteratur) att den år 1581 adlade bergsmannen Daniel Torkelssons första hustru hette Anna Margareta Jönsdotter. Detta är emellertid inte korrekt. Daniel Torkelssons första hustru hette rätteligen Anna Jönsdotter (se t ex Rasmus Ludvigssons stora släktbok, Skoklostersamlingen, RA). (Dubbla förnamn förekom för övrigt inte bland infödda svenskar i mitten av 1500-talet, inte ens i samhällets allra högsta skikt. Ett av de tidigaste exemplen på dubbla förnamn bland infödda svenskar torde vara Gustav II Adolf född 1594).
Anna Jönsdotter var dotter till häradshövdingen Jöns Persson i Risholn i hans äktenskap med Margareta Hansdotter en dotter till domaren Hans Jeppesson i Risholn av den äldre Svinhuvudätten. Den i litteraturen förekommande namnformen Anna Margareta är således en sammanblandning/kombination med moderns förnamn.
Se senast Anders Winroth, Svinhufvud-ätternas gemensamma ursprung, i Släkt och hävd 2001:2-3, (Släkt och personhistoriska studier tillägnade Pontus Möller), s 150-155.
-
Tack Torsten, Johan, Micha?l, Joachim och Ralf för era fina inlägg! Efter läsning av dessa har min okunnighet och förvirring efter hand minskat.
Carl Magnus Stenbock skriver i den av honom utgivna Ny svensk adelskalender för år 1910 beträffande släkten Svinhufvud i Westergötland:
Ätten, hvilken 1581 fick förnyelse å gammalt adelskap, härstammar från Dalarne.
Och hur är det med adelsbreven för Jöns Persson på Risholn (1561) och det för Peder Hansson (1574), den senare stamfader för den i Finland levande ätten Svinhufvud af Qvalstad?
Var det månne ofrälse män, som genom kungliga brev hade fått adelskap för sig och sina efterkommande eller rörde det sig endast om bekräftelser på att de tillhörde adeln?
Ett led i kungens intresse av att - så gott det sig göra lät - kunna bestämma vilka som tillhörde adeln? Ja, frågorna är många och alla kan ju inte gärna ventileras inom Anbytarforum.
Hälsning, Bengt
-
Man lär så länge man lever...
Tack, Torsten, för ditt påpekande rörande
Anna
Jönsdotter.
Johan Lundberg
-
Äras den som äras bör. Tack, Johan Lundberg!
Johan
-
Har stött på en Brita Korneliusdotter i Floda socken (W), avliden där 1710. Hon skall vara dotter av Kornelius Jönsson (Svinhufvud i Westergötland), död i Floda 1686. Utan att ännu ha haft möjlighet att konsultera relevant litteratur verkar det som om Britas moder inte är identisk med Kornelius hustru Malin Andersdotter, död i Floda 1682. Stämmer detta och, om så är fallet, är någon känt om Britas möderne? Mvh Martin
-
Hej Martin!
Kornelius var gift två gånger! Den första frun föddes ca 1595-1600. Namn och plats okänd. Gifte sig ca 1619. Fick två barn Kerstin och Brita. Malin Andersdotter *1616 i Stora Tuna (W) gift 1635 i Stora Tuna (W) fick enligt min uppgift 5 barn.
Någon kanske har uppgift om vad första frun hette!
Hälsningar, Ove!
-
Martin!
Den bästa tryckta källan för kunskap om
Cornelius
Jönssons (Svinhufvud i Westergötland)
ättegren
torde vara Walter Edelfelts omfattande
släktutredning i tre delar, ”Cornelius
Svinhufvud
och hans släkt”, publicerad på 1970/80-talen.
Den
tredje delen, utkommen från trycket 1982,
innehåller för övrigt en förteckning över
ättlingar till just Brita Corneliusdotter och
hennes make Erik Mårtensson i Kyrkbyn
(Floda sn).
Enligt Edelfelts ambitiösa utredning - som
dock
tyvärr lider av den stora bristen att den saknar
detaljerade hänvisningar till genomgångna
originalkällor - skall, som Ove Renger
påpekat
ovan, Cornelius ha haft två döttrar (Cherstin
och
Brita) med en kvinna före äktenskapet med
Malin
Andersdotter. Kvinnans identitet kunde
Edelfelt
aldrig fastställa. I stället understryker han:
”Man saknar alla uppgifter om Cornelius
Jönssons
första hustru” [Edelfelt, Cornelius Svinhufvud
och hans släkt, del 2 Finnmarksgrenen, s. 6].
Mig
veterligen är Britas moder fortfarande
oidentifierad.
Ang. Britas dödsår kan det vara värt att
poängtera vad Edelfelt skriver i sin utredning:
”En lucka i begravn.boken för Floda sn, har
gjort
det omöjligt att fastställa året för Britas död.
En kommunionslängd visar dock att hon levde
1709.” [a. a., s. 16].
Mvh
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i
Westergötland
-
Tack så mycket för kompletterande information. Britas ovan nämnda dödsår visade sig vara felaktigt. Däremot har Edelfeldt fel i sin kommentar att det skulle vara omöjligt att fastställa tidpunkten för Britas död. Han har rätt i att det är en lucka i begravningsboken runt denna tidpunkt, men en titt i kyrkoräkenskaperna 1695-1717 under L?k och Testamente til floda k?rkia Ao 1715 [Floda LI:4] visar att hust Br?ta Corneliid i K?rkbyn begravdes 1715 fjärdedag jul (29/12), 90 år gammal.
Johan, jag har kommit in på denna familj via Britas dotter Anna Eriksdotter född 1660 i Kyrkbyn i hennes gifte med soldat Erik Jönsson Hök. De skall ha haft en dotter Anna, född på 1680-talet (mycket kvar att undersöka, har precis kommit in på denna gren).
Skulle vara väldigt tacksam om du har möjlighet att kort återge vad Edelfeldt nämner om denna familj (och främst deras dotter Anna som jag misstänker flyttade vidare till Järna socken).
Mvh Martin
-
Martin!
Det var mycket intressant att Du hittat
begravningsdatum för Brita Corneliusdotter i
kyrkoräkenskaperna.
I övrigt kan jag nämna att Edelfelts biografiska
notiser om Brita Corneliusdotters och hennes
mans
ättlingar i allmänhet är mycket kortfattade.
Om Britas och Eriks dotter Anna Ersdotter har
Edelfelt följande att förtälja [Edelfelt, W.:
Cornelius Svinhufvud och hans släkt, del 3, s.
5]:
f. 1660, d. 1751 6/5. G. 1:o m. Peder Larsson
från Borås, d. 1687 (Paret hade 3 barn och
skall
ha varit bosatta i Syrholn); 2:o 1688 m. Erik
Jonsson Hök fr. Syrholn, f. 1658, d. 1743
18/10
(Paret uppges ha varit bosatta i Syrholn).
Edelfelt räknar upp följande barn till Anna
Ersdotter och Erik Jonsson Hök [a.a., s. 7]:
Anna Ersdotter, f. 1689
Brita Ersdotter, f. 1691
Jon Ersson, f. 1693
Elisabet Ersdotter, f. 1695
Per Ersson Hök, f. 1701, d. 1772 7/10 (G.
1726 m.
Kerstin Ersdotter från Holsåker, f. 1703, d.
1785
26/4, bosatta i Syrholn; 9 barn).
Kerstin Ersdotter, f. 1702
Kerstin Ersdotter, f. 1706 14/1, d. 1768 24/7
(G.
1728 m. Olof Larsson från Hagen, f. 1704, d.
1742, bosatta i Hagen; 5 barn.
När det gäller Anna Ersdotters och Erik
Jonsson
Höks dotter Anna Ersdotter inskränker sig
informationen hos Edelfelt alltså till angivande
av ett födelseår: 1689. Men här har Du
uppenbarligen mer information att bidra med.
Mvh
Johan Lundberg
-
Tack för sammanställningen av uppgifterna om Erik och Annas barn. Vill börja med att korrigera min kommentar om Britas begravningsdatum; det datum som nämns är datumet för testamentpengarna till kyrkan. Vet inte om det nödvändigtvis skedde i samband med själva begravningen.
Vad gäller Anna Eriksdotter född 1689 så vill jag identifiera henne med en Anna Eriksdotter, avliden den 19 maj 1767 i Grånäs, Järna socken. I Järnas personalier anges hon vara född i Syrholn, Järna socken (dock så sent som 1696). Se vidare mitt inlägg under Floda socken den 24 aug 2004 kl. 23.26. (Det finns dock en del frågetecken att räta ut, men det bör nog ske under den diskussionen).
Mvh Martin
-
Låt mig ännu en gång korrigera Britas begravningsdatum. Det framgår tydligt under L?k och Testamente til floda k?rkia Ao 1715 [Floda LI:4] att fiärdedag Jul verkligen var Britas begravningsdatum. Hälsningar Martin
-
Har under en längre tid sökt efter Anna Busk, död 1759 21/12 i Delsbo, från Sundsvall gm Jost Kiörling. Jag har nu kanske hittat en ledtråd
Min fråga, känner någon till:
Greta Busk dotter till rådmannen Anders Busk i Sundsvall och hustru Anna Qvist (av den gren av släkten Svinhufvud i Västergötland, som antog namnet Qvist).
mvh rita
-
Hej!
Jag har på annat ställe här i forumet läst att en del av släkten Svinhufud skulle ha tagit namnet Qvist.
Jag har i min släktforskning i Västergötland hittat en anfader med namnet Jean Quist (observera stavningen) som borde ha fötts i slutet av 1600-talet. Han gifter sig med Britta Stina. De fick dottern Lena Jeansdotter f 1720, Håkansgården, Eggvena.
Jag kommer inte längre där men kan det finnas möjlighet att hitta en Jean Quist om han kommer från släkten Svinhufvud?
Man kan ju alltid drömma...och jag är nybörjare på detta.
-
Hej, kännare av ätten Svinhufvud i Westergötland !
Min förfader på morfars sida, Tomas Göransson Skanssi från Karvia socken i Finland ska troligtvis, enligt flera finska hemsidor, ha varit son till Göran Johansson Svinhufvud. Göran ska i sin tur vara son till Johan Göransson Svinhufvud (Elgenstierna, tab. 5).
Är det någon som har svaret på lösningen ?
Släktforskarhälsningar
Gustav Gustavsson,
Norberg
-
Hej!
Kerstin Danielsdotter Svinhufvud i Västergötland (1568-1655) var gift 1:o med Carl Eriksson i Gammalgården, gift 2;o 1628 med kyrkoherden i Vika pastorat, Västerås stift Nikolaus Svenonius Isogaeus. Finns det kunskaper om efterlevande av dessa?
Mvh Göran
-
Hej, Min mormormors mormor var född Ulfsparre. Min mormor hade ett fotografi på en stilig gammal dam. Vi fick veta av mormor att hon hette Svinhuvd. hur kunde en så stilig dam heta Svinhuvud frågade jag som 10-åring. Är det någon som känner till någon koppling mellan släkterna Svinhkuvud och Ulfsparre?
Mvh Karin
-
Hej,
Jöns Persson på Risholn, domare över Dalarna år 1544-1564 och svärfar till Daniel Torkelsson (Svinhufvud), anges vanligen vara son till bergsmannen Peder Sjurdsson i Främby, Stora Kopparberg.
Jag vill minnas att detta beror på att Jöns, tillsammans med brodern Hans Persson, ägde en av två gårdar i Främby?
Vad som nu fick mig att haja till, var dock uppgiften i registret till Diplomatarium Dalecarlicum att Dalafogden Jöns Persson i Wibberboda den 15 juni 1533 fick ett öppet brev på hälften i gården Risholn (den andra hälften ägdes av Jeppe Hansson, vanligen ansedd som svåger till domaren Jöns Persson).
Om nu Jöns Persson i Risholn åtminstone år 1533 hörde hemma i Wibberboda, Hedemora socken, skulle det då inte ligga närmare till hands att förmoda att han var son till den Peder Svensson i Wibberboda som var fogde på Garpeberget och Dalkarlarnas hövitsman under kriget mot Danmark år 1521?
Rent geografiskt och tidsmässigt (och socialt, eftersom även Peder Svensson innehade ett offentligt ämbete som kanske gick i arv) så skulle det väl stämma fint?
Till yttermera visso hade Peder Svensson en son vid namn Jöns Pedersson (!), som anges ha varit fogde i Vibberboda och som lär nämnas år 1528-1547.
Vore det fullständigt uteslutet att tänka sig, att denne trots allt var identisk med domaren Jöns Persson, som ju senast år 1537 (enligt DD) var bosatt på Risholn?
Med nyfikna hälsningar,
Christian Juliusson
-
Christian,
Det råder inga som helst tveksamheter när det gäller domaren Jöns Perssons i Risholn härkomst.
I ett dombrev från 1545 15/1 bestyrker domaren Jöns Persson att hans avlidne far Peder Sjurdsson i Främby några år tidigare sålt jord i Husby sn. Se t.ex. Bertil Boëthius, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott 1965, s. 39 o. 48.
Du skriver vidare att Jeppe Hansson, vanligen ansedd som svåger till domaren Jöns Persson, men detta är inte något som bara har ansetts utan är välbelagt i och med att arvsskiftesbrevet från 1540 31/10 efter Jöns Perssons svärfar domaren Hans Jeppesson i Risholn finns bevarat där alla arvingarna och arvslotterna räknas upp avskrift i Strödda domböcker och rättegångshandlingar, vol 24, RA.
Det är således helt grundlöst att, som Kröningssvärd gjorde, identifiera den i 1533 års skrivelse nämnde Jöns Persson med en son till Peder Svensson i Vibberboda.
Vad gäller bergsfiskalen C G Krönigssvärds urkundspublikation Diplomatarium Dalecarlicum 1842-1853 så kan den endast användas med yttersta försiktighet. Även om själva urkundsutgåvorna i allmänhet är tillfredsställande i hans diplomatarium, så kan man inte säga det samma om det kronologiska registret i del 3, som du hänvisar till. Där har Kröningssvärd lagt in sina felaktiga identifieringar av personer och platser som förekommer i breven och lika illa eller värre är det med de genealogiska tabellerna som avslutar urkundsverket 1853. Där formligen myllrar det av fantasier, okritiska kombinationer och felaktigheter.
Att använda registret till Kröningssvärd utan att gå tillbaka till själva urkundstexten är således inte tillrådligt. I det här fallet kan man dessutom gå till den tryckta utgåvan av Gustaf I registratur och finna att texten överhuvud taget inte handlar om någon Jöns Persson i Vibberboda. F ö har Kröningssvärd feldaterat skrivelsen i sitt register men inte i själva diplomatariet - skrivelsen utfärdades i själva verket 15/2 1533 inte 15/6.
(http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/384683.jpg)Diplomatarium Dalekarlicum, del 2, nr 502 1844
(http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/384684.jpg)J A Almquist, Konung Gustaf den förstes registratur, del 8, 1532-1533 1883
Meddelandet ändrat av tbd 2013-05-05 14:10
Meddelandet ändrat av tbd 2013-05-05 14:23