Anbytarforum
Personrelaterat => Introducerad adel - S => Introducerad adel => Släktnamn => Stiernfelt => Ämnet startat av: Göran Ulväng skrivet 2004-03-30, 09:40
-
Jag söker information om en adelsman Stiernfelt, som levde kring 1700-talets mitt, men som inte återfinns i Elgenstiernas verk. Jag har valt att placera frågan här, då han bär samma efternamn som den introducerade släkten Stiernfelt, enligt Elgenstierna adlad 1629 och utdöd redan 1642.
I jordebok och mantalslängd står han som delägare till en gård i Husby, Gryta socken, Hagunda härad, Uppland mellan åren 1737 och 1752. Gården, på 3 mantal, hade fram till c:a 1720 innehaft säterifrihet för familjen Böllja/Nisbeth, drogs sedan in till Kronan, men skattköptes 1727 av kronbefallningsmannen Fredric Bruun vars familj sedan ägde och bebodde den fram till 1700-talets mitt. Ovannämnde Stiernfelt dyker upp som ägare av själva huvudgården mellan åren 1737 och 1752. I både mantals- och bevillningslängd (E 1c) tituleras han kapten (sedan även såsom pensionär), och av bevillningslängden framgår att han är adelsman, för han är upptagen i förteckningarna över de adelsmän som äger jord i häradet. Husförshörslängden ger tyvärr ingen information om hans härkomst, annat än att var ensamstående.
Om någon stött på denne adelsman får ni gärna komma med inlägg.
Hälsningar
Göran
-
Det rör sig troligen om Johan Conrad Sternfelt.
Jag reagerade på tre detaljer som stämmer: efternamnet, titeln och tidsperioden. Andra detaljer är fel: adelskap, civilstånd och bostadsort.
Min 7f var (via en utomäktenskaplig son i Jämtland) enligt släkttradition och ännu ofullständig forskning denne J.C. Sternfelt, född i Riga 1684, död i Rasbo i Uppland 1756. Grundlig utforskning av mannen har gjorts av Jonas Ridderberg, och publicerats av sonen (5-männing till mig) Tryggve Ridderberg 1998.
Enligt 1700-talets sed förekommer många yviga stavningsvarianter av efternamnet, säkert även Stiernfeldt.
Han beviljades 1735 avsked från artilleriet med kaptens rang och blev pensionär.
Han var ej adlig men gifte sig 1732 med Christina von Scheffer från Rasbokil.
De bosätter sig i Västerberga i Rasbo i Uppland 1735. År 1752 köper de för 3000 daler 'Påsthemmandet Bärga' i samma socken och flyttar dit. I von Posts släktkrönikor uppges att han skulle ha adlats, men det är tydligen fel.
Husby eller Gryta nämns ej i Ridderbergs skrift. Det ligger ju på andra sidan Uppsala från Rasbo sett, så det är kanske alltför långt bort för att tro att det skulle finnas ett samband.
Hälsningar
Bo-Arne
-
Hej Bo-Arne!
Att det är samme man skulle jag hålla för mycket troligt, då även Christina von Scheffer har kopplingar till Husby. Hon försökte nämligen skattköpa säteriet i Husby år 1727, ett köp som dock aldrig gick igenom. Istället köptes gården av kronobefallningsmannen Bruun. Möjligen är de båda släkt på något sätt. Att de ägde gård långt ifrån Rasbo är kanske inte så underligt, eftersom ägandet i släkter av det här slaget kunde vara spritt. Var de verkligen bodde, på Husby, Västerberga eller Berga, är väl inte alldeles lätt att fastställa, kanske på alla tre ställena. Av mantalslängden och bevillningslängd framgår i alla fall att han var bosatt på Husby åren kring 1750. Gården i Husby hade i alla fall ett någorlunda ståndsmässigt hus som Sternfelt erlade förnsterskatt för.
Tack vare dig har jag fått klarhet i frågan.
Hälsningar
Göran
PS. Då han inte var adlig, och inte heller tillhörig en släkt Stiernfelt, bör denna diskussion kanske flyttas. Förslagsvis till Släkter:S: Sternberg. DS:
-
Ang. den adliga ätten Stiernfelt vill jag ta fram en liten detalj ur Elgenstierna:
Peder Mattsson Stiernfelt f.1568 död 1639 var gift två gånger. I det andra giftet med Anna Pedersdtr Skuthe med vilken han fick 14 barn. I en likpredikan efter Peder Mattsson Stiernfelt som jag luskat fram kan man läsa följande: Dom var gifta i 35 år och fick 14 barn, av vilka 2 söner och 7 döttrar är i livet...
Eftersom Elgenstierna uppgifvit att endast en son i andra äktenskapet levde efter hans död, måste det vara en son som tappats bort! Enligt Elgenstierna var 4 söner död ung före fadern. Någon av dessa måste ha varit i livet. Kanske en ledtråd till någon som forskar på släkten.
-
Det finns en Maria Ersdotter Sternfelt
född c.a 1790
i Jämtland (Ås)
Samband?
goran@clarin.se
-
Även Brita Johansdotter Sternfelt (1753-1817)
i Jämtland
Samband?
goran@clarin.se
-
I boken "Karl XII:s officerare" författad av Adam Lewenhaupt så anges han heta Johan Conrad von Sternfelt, och som trolig bror till kapten Claes von Sternfelt, 1678 - 1710, samt till fänrik Carl Henrik von Sternfelt (? - 1710), dessa söner till assessor Caspar Anton von Sternfelt samt Catharina Elisabeth von Ceumern.
-
Det är en felaktig koppling till den adliga ätten von Sternfelt. Majoren Johan Conrad von Sternfelt var 1710 i tjänst i Riga.
Samtidigt var den akuelle Johan Conrad Sternfelt (som då inte var militär utan civilanställd stabsbetjänt till artilleriofficeren von Post) krigsfånge i Moskva. Han rymde samma år och tog sig till Stockholm där han ansökte om anställning vid artilleriet och blev Constapel där i augusti 1710.
-
Det är en felaktig koppling till den adliga ätten von Sternfelt. Majoren Johan Conrad von Sternfelt var 1710 i tjänst i Riga.
Samtidigt var den akuelle Johan Conrad Sternfelt (som då inte var militär utan civilanställd stabsbetjänt till artilleriofficeren von Post) krigsfånge i Moskva. Han rymde samma år och tog sig till Stockholm där han ansökte om anställning vid artilleriet och blev Constapel där i augusti 1710.
Intressant. Finns det en sammanfattning av hans liv online någonstans?
-
Nej, inga online-källor.Tryggve Ridderberg (1921-2015) gjorde 1998 en sammanställning av den forskning hans fader utfört i samarbete med Länsarkivet i Östersund och på Krigsarkivet. Han privatpublicerade den under rubriken 'Johan Conrad Sternfelt, En karolinerkrigare från Riga, 1684-1756'. Underrubrik 'Personhistorisk skildring av en anfader i 7:e generationen'.Den kom aldrig ut för allmän försäljning men finns förmodligen att låna på bibliotek.
-
"Förteckning på de Öfwer Officerare som emot StyckJunkare löhnen komma att hafwa Commando på nedannämnde skantzar, samt Under Officerare och Const:, som dijt med forderligaste synas afgå böra:
Fredricsskantz
Lieutenant som StyckJunkare: Anders Utter
Sergeant som Constapel: Johan Hieronius
Frössö skantz
Under Lieutenant som StyckJunkare: Conrad Stiernfelt
Sergeant som Constabel: Mårten Hägg
Hierpe skantz
Lieutenant som StyckeJunkare: Hans Christoffer Pålhammar
Dufve skantz
Capitain som StyckJunkare: Nills Palm
Långe skantz
Under Lieutenant som StyckJunkare: Johan Didric Paap
Constapel som lähre Constapel: Jöran Leiman
Stockholm d. 9 Febr: 1722
Carl Cronstedt"
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065999_00049 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065999_00049)
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/85 (1721)