Anbytarforum
Personrelaterat => Släktnamn => Kungliga släkter => Ämnet startat av: Andreas Rasmussen skrivet 2014-01-08, 16:59
-
Harald Gille, kung i Norge i början av 1100-talet, kom från de brittiska öarna och påstod sig vara son till den tidigare kungen Magnus Barfot. Han bevisade det genom järnbörd (att gå över glödande järn, om han inte blev brännskadad var han ingen bedragare), och blev senare kung i Norge. I Norsk biografisk leksikon står det att han var son till Magnus Barfot. Vad säger den aktuella forskningen om släktskapet? Anses det bevisat att han var Magnus son?
MVH Andreas
-
Bokmålsspråkiga wikipedia (jag vet, inte den bästa källan) skriver, i artikeln om Magnus Barfot, rubriken Barn i faktarutan om Magnus Barfot, om sonen Harald, att släktskapet är omdiskuterat. Se: http://no.wikipedia.org/wiki/Magnus_Berrf%C3%B8tt
-
Hej!
Jag härstammar i rakt nedstigande led från min förfader Kong Harald IV Magnusson Gille av Norge (1130-1136). Den officiella norska kungalängden kan ses här: http://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27626&sek=26982 Han mördades i Bergen den 14 december 1136. Hur härstammar du från honom?
-
Jag har tyvärr ingen 100% säker härstamning från Harald. Jag härstammar från Johan Filipsson (Aspenäsätten) och NN Filipsdotter (Aspenäsätten) g.m. Karl Tjelvesson (Fånöätten). Endast brodern Birger Filipsson och systern Ingegärd Filipsdotter var säkert son till Cecilia Knutsdotter. Hon var dotter till jarlen Knut Birgersson som i sin tur var son till Birger Brosa och Birgitta Haraldsdotter, Harald Gilles dotter. NN Filipsdotter kan enligt ÄSF vara identisk med den Ingegärd, som säkert var dotter till Cecilia Knutsdotter. En sak som kan tyda på att Johan Filipsson var hennes son är att hans sondotter fick namnet Cecilia (Cecilia Knutsdotter [Aspenäsätten], g.m. Bo Nilsson [Natt och Dag]).
MVH Andreas
-
Min förfader i rakt nedstigande led var är den svenske stormannen, betydande personen i svensk medeltida historia och riddaren (dominus) Johan Filipsson (Aspenäsätten). Det har ofta antagits inom historisk och genealogisk forskning att han var son av en kvinna med namnet Cecilia. Johan Filipsson (Aspenäsätten) var äldste son till Cecilia. Hon levde och var verksam på 1200-talet. Det står i Äldre svenska frälsesläkter I:1 på sid 8 Filipssönernas moder var Birger Brosas son Knut jarls dotter Cecilia. Johan Filipsson (Aspenäsätten) hade mycket riktigt bland annat en syster som var gift med den svenske stormannen Karl Tjälvesson (Fånöätten) [Karl Tjelvason (Fånöätten)].
-
På s. 10 i ÄSF 1:1 står endast Birger och Ingegärd säkert födda i angivet äktenskap; DS, nr 900.
SDHK nr 897 (http://sok.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Birger+Ingeger d&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=tru e&MedeltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true &OvrMedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&TrycktUtgava=true&TrycktReg est=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=Dipl_897&tab=post#tab):
Jarlen Knuts dotter Cecilia utfärdar sitt testamente; till klostret i Fogdö (Vårfruberga), där hon väljer sin gravplats, skänker hon sin son Birgers gård Flastad, för vilken hon ger honom Husaby i Närke, till alla kloster i Tiveden (Tywid) värdet av gården Swnd i Värmland till att delas lika dem emellan, till prästerna i alla kyrkor(-socknar), som hennes gårdar gränsar till,1 ko från varje angränsande gård, till sin dotter Ingegerd gården waldby med alla tillägor utan att hennes arvsrätt i övrigt förminskas och till sin trotjänare Estrid 1/2 markland på en plats, som Cecilias arvingar får välja ut. Slutligen skänker hon åt 5 trälar, som hennes son Birger må välja ut, friheten. Vittnen är sonen Birger, dottern Ingegerd, priorn i Sigtuna, prästerna Håkan och Lars samt utfärdarens hushåll.
Originaltext: Jn nomine patris & filii & spiritus sancti. Amen. Ego Cecilia Kanuti quondam Ducis filia anime mee prouidere desiderans, testamentum meum condo sub hac forma Claustro fodø confero Flastad curiam filii mei Birgheri vbi eciam eligo sepulturam, pro qua rependo ei Husaby in Nerikia possidendam, Jtem curiam Swnd in wermælandia redactam in equipollens precium do omnibus claustris ista parte Tywid equaliter diuidendam, Ecclesiis quibus curie mee adiacent vbicumque, volo quod sacerdotibus earum de qualibet curia detur vna vacca, vbi plures sunt curie plures vacce, Jngerdi filie mee pro eo quod eam inuitam in claustro volui detineri & actenus de bonis nostris nichil est consecuta, do mansionem waldby cum omnibus attinenciis suis, jta vt nichilominus hereditatem plenam cum suis coheredibus sorciatur, Estridi que diu in nostro obsequio exstitit do dimidiam marcam terre in loco, quo ei heredes mei voluerint assignare, Quinque mancipiis reddo libertatem que ad hanc Birgherus filius voluerit nominare, Hec omnia presentibus filio meo . B. & filia Jngerde. priore Sictunensi & socio Domino haquino & laurencio sacerdotibus ac nostra familia ordinavi.
Bild på dokumentet: http://www3.ra.se/sdhk/bild/897.JPG
Detta dokument är Cecilia Knutsdotters testamente, och det som gör att forskare har tvivlat på att Johan Filipsson var hennes dotter är att han inte nämns i detta dokument, vilket sonen Birger och dottern Ingegärd gör.
-
Jag har studerat Cecilias testamente på originalspråket latin. Cecilias äldsta son Johan Filipsson (Aspenäsätten) omnämns mycket riktigt inte i själva texten eller som vittne till testamentet. Varför? Det här beror på att han befann sig i landsflykt i Norge då testamentet utfärdades på 1270-talet. Det här bortser inte att Johan Filipsson (Aspenäsätten) inte var son till Cecilia.