Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Enskilda släkter => Tryckta skrifter => Källor => Svenska släktkalendern => Ämnet startat av: Johan Sjöberg skrivet 1999-09-09, 11:11
-
Hej!
Jag skulle vilja fråga om det finns någon regel för hur länge en släkt måste ha varit i landet för att kunna införas i SSK. För några år sedan anmälde jag intresse för att få släkten Sjöberg, som inkom till Sverige 1956, införd i SSK. Det var då enbart släktens rikssvenska gren som jag ville ha införd, som alltså utgår från min farfar. Jag medtog i en bifogad sammanställning över släkten alla hans agnatiska ättlingar, även de med andra efternamn än Sjöberg. Jag blev sedan aldrig kontaktad av SSK mer i ärendet, och släkten har inte mig veterligen blivit införd i SSK heller. Då borde jag ju ha fått en räkning...
Är inte detta en form av diskriminering gentemot invandrare (för invandrare är vi alla i någon mån)?
-
Du får säkert ett bra svar från Elisabet, men själv tycker jag att en släkt som börjar 1956 har väldigt litet allmänt intresse, och därmed har den inte att göra i en utgiven släktkalender.
Boken ska ju ha ett värde även utanför den närmaste släktkretsen, inte minst sett ur förlagets synvinkel som därmed ökar den potentiella köparskaran.
-
Hej Johan,
Jo, jag har ditt brev här, men den släktutredning du skickade då behövde kompletteras och utökas på ett flertal ställen, vilket jag skulle ha kontaktat dig om. Om du fortfarande är intresserad av att vara med, så kan du kontakta mig direkt.
Vi diskriminerar ingen, som lämnar riktiga uppgifter, men den som hittar på och vi kommer på det i efterhand, vilket har hänt, får inte vara med. Och så får man ju lov att följa våra anvisningar för uppställning etc.
Att en släkt är ny gör inte så mycket, vi ser på lång sikt att den växer till sig och blir av mer allmänt intresse så småningom.
-
Hej Elisabeth, okay, ni satsar på kommande generationer!
Skämt åsido, vore det inte en idé att trots allt lägga lite större tyngdpunkt på de äldre leden? Ofta behandlas dessa ytterst summariskt, medan vi får veta allt om banktjänstemän på 1920-talet. Bara ett förslag...
-
Hej Anders,
Det beror på Släktkalenderns historia, den startades ju av Gustaf Elgenstierna som en borgerlig Adelskalender, och skulle till sin natur vara en presensmatrikel. Detta har dock mildrats på senare år, så nu får den som vill presentera hela sin släkt, t.ex. kommer Almqvist (från Småland) i kommande årgång att ha med varenda känd agnatisk ättling från 1600-kallt till nutid. Det blir ganska omfattande, men vi tycker det är intressant. Andra är mer kortfattade, och nöjer sig med att fylla på vad som hänt sedan förra gången, om de varit med förut. Och banktjänstemannen från 1920-talet har ju också sin historia, som någon kanske blir glad åt att hitta. Vi har nu haft med 1850 olika släkter i kalendern, och med den nya blir det ett antal till, som jag inte räknat ut ännu. Den beräknas hamna hos de ivrigt väntande under första halvåret 2000, återigen något försenad.
-
Elisabeth,
Som du kanske sett några av oss skriva om under andra rubriker så känns konceptet med YNGRE SLÄKTEN I-LXVIII på slutet av varje artikel ganska otympligt och ologiskt.
Jag har tjôtat och levt om mot namnlagen 1982:670 i diskussionen Efternamn, men har väl ju mer jag tagit till mig av mer nyanserade argument börjat inse att släktforskningen som sådan kommer att överleva det kaos som blivit följden lika väl som man har klarat av det kaos som rådde före 1901.
Därmed är väl mina två enda kvarvarande argument mot de principer nuvarande namnlag bygger på min egen önskan att ha en gällande namnlag att stödja mig på, den dag jag har börjat yngla av mig och vill ge barnen mitt efternamn, och att en publikation som SSK kommer att börja bli väldigt svår att redigera på ett konsekvent sätt i framtiden.
Och när det då gäller SSK är ju frågan om man inte också i det fallet borde anpassa sig efter den verklighet man trots allt lever i.
En artikel om en släkt med ett visst namn i SSK ska ju avse att redovisa hur de namnbärande medlemmarna av denna släkt är släkt med varandra. Och då tror jag ingen dör av att alla som har sitt namn efter sin mor förs in i artikeln i samband med uppgifterna om modern på hennes plats i artikeln. Tvärtom blir det lättare att läsa.
Om nu den strikt agnatiska principen är grunden för allt i SSK borde den ju tillämpas konsekvent, och då ska ju inte två barn till en kvinnlig släktmedlem med olika fäder räknas som en och samma yngre släkt utan som två olika! Detta minns jag att jag läste en kommentar om i någon recension av någon av de senaste årgångarna.
Sedan finns ju uppenbarligen ingen konsekvent regel för yngre släkten-systemet. Nu medtas namnbärande barn till kvinnliga släktmedlemmar, om den släkting som lämnar in uppgifterna vill ha dem med, eller känner till dem, eller bryr sig om dem. 1989, då Pemer var med, fanns också Pemer-ättlingar med i boken på smågrenar inom släkterna Aschan, Indebetou, Kjellberg (och i Trägårdh från Skåne finns Elisabeth Wilhelmina, fru Ihrman, där herr Ihrman var Pemer-ättling).
På den Pemer-ättade kvisten av släkten Indebetou finns en kvinna, som har två barn med namnet, men det visste tydligen inte den som lämnade in släktens uppgifter - eller brydde sig inte om det.
Hon har dem f ö med två olika fäder, och dottern bär faktiskt patronymikon som andranamn, och sin mors släktnamn - rätt kul kombination.
Det finns även i andra avseenden saker, som alltid kommer att bli väldigt olika från utredning till utredning, så länge man inte sätter upp glasklara regler som alla ska rätta sig efter. Numera får man ju ta med alla agnatiska grenar som någonsin funnits om man vill, samtidigt som jag inte själv var riktigt klar över det inför Pemer-artikeln 1989, och städade undan alla som dött utan ättlingar efter sig. I förordet står ingenting om huruvida boken är ett presensverk eller inte. Jag vet inte på rak arm om det har förtydligats i senare årgångar. Finns en enhetlig regel på den punkten nu?
För att visa hur otympligt Yngre släkten-systemet blir i längden kan ju nämnas att de tre yngre Pemer-släkterna i SSK 1989 numera med samma logik (om jag begripit mig på den rätt, men det måste jag väl ha gjort?) är Yngre släkten 2,4 respektive 6. Min syster har hoppat in som nummer 1, ena dottern i tidigare Yngre släkten 1 (Marie) har fått en - dotter, och dottern i tidigare Yngre släkten 2 (Anna-Lena) har fått en son 1993. Om båda min systers barn för namnet Pemer vidare blir storasyster Ebbas barn Yngre släkten 2, medan lillebror William för yngre släkten 1 vidare. Men om en dotter till mig ger sina barn namnet Pemer inträder de som ny Yngre släkten 1... Eller har jag missupfattat systemet?
Håll med om att detta bör förenklas framöver!
-
Hej Anders:
Instämmer i princip med det du säger om yngre släkterna. Men i fallet med släkten Sjöberg så är den namnmässigt på utdöende i Sverige, jag är den ende i min generation med det namnet. Agnatiska ättlingar till min farfar finns det ett antal, men de bär sina mödrars, eller rent av sina styvfäders, efternamn. En kusin till mig som hetat Sjöberg efter sin mor heter numera Lindström efter sin far...
Och tänk om jag skulle emigrera! Då är det slut med Sjöbergarna i Sverige...
-
Eftersom jag varit i USA senaste tiden har jag just nu hittat Anders och Johans inlägg under botaniserande i Anbytarforum, och får återkomma en annan dag med en kommentar till detta.
Men Johan, alldeles utdöda blir ju inte Sjöbergarna, när du drar till Monaco, det finns ju andra sorter!
-
Elisabeth:
De andra Sjöbergarna är inte mina Sjöbergar! Så enkelt är det.
-
Det begriper jag faktiskt, men det var inte vad du skrev.
-
Johan, kan du inte försöka övertala dina kusiner att byta namn till Sjöberg. Du är ju en tämligen verbal person, och du om någon skulle väl kunna lägga fram argumenten på rätt sätt. I så fall skulle ni ju kunna bli flera. Även flera att dela på avgiften för att vara med i Svenska Släktkalendern.
-
Elisabeth: Du får ha överseende med att jag uttryckte mig oklart. Tänk om jag skulle emigrera skrev jag, då är det slut med Sjöbergarna i Sverige, då syfte jag naturligtvis på mina Sjöbergar (det trodde jag var självklart).
CFH: jag har försökt!!!
-
I varje utgåva av SSK finns ett stort register över ingifta. Jag efterlyser ett samlat register över ingifta för alla årgångar, helst förstås på nätet. Det är helt enkelt för omständligt att slå i alla enskilda band.
-
Anders,
Min företrädare som redaktör, Ullagreta Carlsson, gav 1986 ut just ett sådant register som du efterlyser, som täcker alla årgångar från 1912 till 1982.
Tyvärr marknadsfördes inte detta ordentligt och det har sedan gått till papperskvarnarna, så det är svårt att få tag på. Detta gjordes utan dator, så det finns inga filer kvar heller.
Det enda register jag själv har på fil är det för årgång 1995, för det var då jag började göra lay-out själv, dessförinnan genererade tryckeriet registren, och vart de filerna tagit vägen vet ingen.
-
Om någon har tillgång till Ullagretas register, alltid finns väl någon kopia kvar eller hur Elisabeth, så går det ju väldigt lätt att scanna in registret för att sedan lägga in det i t ex File Maker Pro eller annat databasprogram. Att göra enkla hemsidor bör heller inte bli något problem.
Vad säger Du Elisabeth?
Mvh Lena A L
-
Registret är alltså tryckt och finns på större bibliotek, inklusive Förbundets och GF:s (antar jag). Det omfattar ca 60000 personer, och jag tror att det inte är helt enkelt att scanna. Sen är det ju också en upphovsrättslig fråga. Om registret bara omfattas av katalogskyddet så lär det väl vara fritt nu, annars får man förhandla om det. Det har diskuterats också att göra ett nytryck inkl de kalendrar som kommit sedan 1982, men längre än till diskussioner har det inte kommit.
-
Elisabeth: Väntar fortfarade på kommentarer till mitt oktober-inlägg. Fast jag förstår om du är generellt väldigt upptagen...
-
En kanske dum fråga men iallafall...
Släkten Rooth togs enligt mina anteckningar upp i SSK's utgåva 1930. Betyder det att man måste få tag på SSK utgiven 1930 för att släkten skall finnas med eller tas den upp även i senare utgåvor av SSK? Jag läste någonstans att nya släkter tas upp och gammla faller bort detta väckte min fråga.
Tacksam för svar
Robert Siwertz
-
Släkten Rooth var mycket riktigt med i Svenska Släktkalendern 1930, men har sedan inte varit med.
Vilka släkter som är med i varje årgång beror numera (sedan 1962) helt på om vederbörande släkt själv vill vara med.
Berättar övertecknad, redaktör för Svenska Släktkalendern sedan 1987.
-
Tack för ett så snabbt svar!
Jag skall nu ge mig ut på jakt efter årgång 1930 och se om det stämmer överens med anteckningar som jag har hittat från min farmors far.
Med Vänliga Hälsningar
Robert Siwertz
-
En brist med SSK är att det för ingifta inte anges om de tillhör någon introducerad eller ointroducerad svensk eller utländsk adelig ätt. Många gånger kan man gissa sig till det av de ingiftas namn, och finner dem vid en kontroll i endera Sveriges ridderskap och adels kalender, eller Kalender över ointroducerad adels förening.
Ibland står de dock inte att finna där, vilket skulle kunna bero på att de inte tillhör den adliga ätt, vars namn de bär, utan att de exempelvis bär sina mödrars namn (sådant är numera alltför vanligt!).
Ett litet tillägg av sorten /adl. ätten No 562/ eller /se OAK/, se /DAA/, etc, vore väl inte så svårt att göra?
-
Robert! Rooth finns med i SSK 1929, enligt uppgift som jag sett här på Rötter.
Jag kan kolla på KB imorgon.
Vänlig hälsn
-
Robert! Det var möjligen fel det jag skrev alldeles nyss.
Uppgiften om 1929 gavs på Rötter av Olle Elm, men jag ser att i släktregistret står Rooth i SSK 1930.
Har du hunnit kolla? Annars får jag leta efter båda årgångarna.
-
Dag, Äger en fotokopia av artikeln om Rooth. Längst ner på sidan 689, där artikeln börjar, finns en notering: 44. - Sv. Släktkalendern 1929.
I Svenskt släktregister av Per Linder, i Rötter, står: Rooth SSK 1930.
-
Olle, betyder det att Rooth finns med i båda årgångarna?
mvh/Dag
-
Svenska Släktkalendern kom inte ut 1929, och enligt generalregistret så finns släkten Rooth med i årgång 1930, vilket också stämmer. Den finns på s. 688-692 med ett vackert foto av någon som ser ut att heta Lars Rooth (svårläst namnteckning).
-
Vet någon hur tidtabellen ser ut för utgåvan år 2003, dvs sista anmälningsdag, sista manusdag, tryck, etc.
-
Nästa utgåva (2003), som nu är på mycket god väg, ska levereras till tryckeriet senast i november 2003. Information om Svenska släktkalendern, t.ex. vilka släkter som hittills medverkar, finns på nedannämnda webbsida.
Om Du är intresserad av att medverka till att uppdatera eller nyinföra en släkt till kommande eller därefter kommande utgåva, tveka inte att kontakta mig.
En redigeringsmässig nyhet i kommande utgåva är förnamnsöversikter i grafisk form, släktträd om man så vill, som kommer att underlätta läsningen av artiklarna.
Magnus Bäckmark
red. Svenska släktkalendern
http://hem.passagen.se/gronstub/ssk.html
-
En sak som det talats tyst om betr Svenska Släktkalendern är att det länge kostade pengar att få en släkt införd där. Det är kanske därför som t ex släkterna Bonnier och Wallenberg platsat i snart sagt varje årgång.
Släkten Holmgren fick erbjudande att medverka - än en gång - i kalendern någon gång på 70-talet(?), men avböjde, då det skulle kosta släkten flera tusen kr per sida!
Måste man fortfarande vara försedd med tjock plånbok för att få sin släkt införd? Om inte, vilket år avskaffades i så fall betalningstvånget?
-
Det var en intressant åsikt, Nils. Talats tyst om? De aktuella villkoren framgår väl öppet av 'hemsidan' för Släktkalendern och betalningsvillkoren tycks ha varierat över åren. Har du andra uppgifter ? Eller hur menar du att boktrycket mm eljest skulle bekostas? Lever du i annan del av universum? Eller borde detta betalas på allas skattsedel? Eller hur menar du? Om du har en magisk lösning så är jag säker på att alla lyssnar högaktningsfullt och tacksamt. Låt höra!