Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Skattelängder => Källor => Mantalslängden - tolkning och innehåll => Ämnet startat av: Anita Hadadi skrivet 2000-09-19, 08:59
-
Hej!
Är det någon som är bra på att läsa och förstå
i mantalslängd.Har hittat en sida där (år1904)
det står högst upp en familj med barn,maken
hemmansägare.Under dom är det flera tomma rader
sedan står det 11st pigor.Många har samma infl.
datum.Nu undrar jag om pigorna har något med fam.
att göra.Kan det vara så att dom jobbade där?
I så fall, var det så att dom hade fler pigor som
jobbade samtidigt?
MVH Anita
-
Kan tyvärr inte svara, men fyller gärna på med ytterligare en fråga. Har någon en aning om när på året en mantalslängd från t ex år 1654 eller 1765 skrevs?
-
Mantalslängden för Björklinge i Norunda härad (C) var för år 1697 undertecknad 28 jan 1697. För 1762 18 nov 1761. Det brukar variera lite grand därikring.
Torbjörn i Björklinge
-
Jag har samma erfarenhet som min namne...
Mantalslängderna upprättades i regel i mitten/slutet av december året innan, alltså december 1653 för 1654 år mtl.
Så är i vart fall läget för de 1600-tals längder jag studerat för ovansiljansområdet i Dalarna.
-
Anita!
Är det verkligen en mantalslängd du har tittat i? Du skriver att pigorna står med sina inflyttningsdatum, men flyttningsdatum brukar inte förekomma i mantalslängder till skillnad från kyrkobokföringens husförhörslängder/församlingsböcker. Precisera gärna din fråga med socken, fullständigt arkivsignum och sidhänvisning.
-
Så här skriver jag i min skrift Mantalslängderna och släktforskaren (Släkthistoriskt Forum 2/1989), sid. 6:
?Mantalsskrivningen har alltid ägt rum runt årsskiftet. Före 1724 började den i januari och pågick fram till mitten av mars. Men sedan bestämde man att den skulle flyttas bakåt i tiden några månader, så att den från och med 1724 förrättades i november och december året innan den gällde. I praktiken påbörjades mantalsskrivningen ofta redan under första hälften av oktober och blev ibland inte klar förrän i början av januari. Den 10 januari var absolut sista datum.?
Detta stämmer alltså med vad Torbjörn Norman skriver ovan. Mer tveksam blir jag dock till Torbjörn Näs uppgift om mantalsskrivning i december 1653 för 1654. Men det kan kanske ha hänt att man ibland var extra tidigt ute...
Skriften Mantalslängderna och släktforskaren kan för övrigt fortfarande köpas från Sveriges Släktforskarförbund. Den rekommenderas. ;-)
-
1653/54 skrev jag bara för att det frågades efter det året. Jag har nu plockat igenom mina avskrifter av mtl för Mora och Orsas socknar och funnit att det är främst på 1630-40 talet som mtl-skrivningen sker i december, men från mitten av 1640-talet var det mestadels första veckan av januari. Tyvärr har jag inte antecknat datumen för alla åren.
Man kan väl säga att vi masar även här var lite före vår tid ;-)
-
Skulle vara intressant att höra vad ni har att säga om nedanstående sammanställning av uppgifter över mtl från Olstorps skattegård i Vireda sn. (Det finns några längder 1644,45, men därefter är det så här glest bland mtl i Visingsborgs grevskap.) De sista raderna anger ett par som bor i s g. Det skrivs S G och finns utskrivet Samma Gård. Vad tror ni konkret menas med S G?
År, källa, titel, förnamn, patronymikon, gård, hemman, natur/antal i mtl
1643 mt Måns Olofsson Olstorp sk&kr
1643 mt hustru Sigrid Sven?björnsd. Olstorp sk&kr,2
1643 mt Börje Olofsson Olstorp sk&kr
1643 mt hustru Anna Persdotter Olstorp sk&kr
1643 mt dotter Kerstin Börjesdotter Olstorp sk&kr,3
1652 Mtl Måns Olstorp 1 sk/kr,2
1652 Mtl Måns Börjesson Olstorp sk/kr,2
1657 Mtl Måns Olstorp 1 sk/kr
1657 Mtl Måns Börjesson Olstorp sk/kr
1657 Mtl hustru Anna Olstorp sk/kr
1657 Mtl kn-hustru Kerstin Olstorp sk/kr
1657 Mtl Jöns Månsson Olstorp s g sk/kr
1657 Mtl hustru Brita Olstorp s g sk/kr6
Jag klarar inte av att hålla tabellformat här. Hoppas ni kan se ändå.
-
Hej Torsten!
Du har rätt,det var inte mantalsl. som jag tittat
på.Jag fick nämligen en kopia från pastorsexp. i
Värmland.Och högst upp på den står det Segerstad
N:a /mant.,jag trodde det betydde mantalsl.Men nu
har jag pratat med dom,det är ur församl.bok som
jag har fått en kopia.Men dom vet inte hur
förhållandet mellan pigor och fam. hör ihop.
Boken är Segerstads förs.bok 1901-1906.AII:a2.
Hoppas du kan hjälpa mig nu.
MVH Anita
-
Torsten, jag glömde säga sidhänv. 198.
Anita
-
Hur mycket betalades i mantalsskatt per person? Har det varierat över åren, och isåfall hur? Jag antar att det vara lika över hela landet.
-
Vad är mantalslängder. Det var någon som sa att det var skattelängder, men vad är det?... Vad finner man i dessa längder?? Var lånar man längderna? Är det någon som vet om dessa finns i Ljungarum Jönköping??
-
Något om mantalslängder kan Du läsa här. I längderna finner Du, beroende på vid vilken tid Du söker, de skatteskyldiga - ibland bara noteringen Sven i Råstorp o hustru, ex vis, men för vissa år på 1600-talet fullständiga namn på både man o hustru. Genom att systematiskt gå igenom längderna år från år kan man emellertid, även i de längder som har lite uppgifter, få en ganska bra bild av vilka som bor på gården - uppgifterna kan i alla fall komplettera andra källor. Mantalslängderna lånar Du från SVAR. Kom ihåg att Du skall leta efter Jönköpings län. Bäst är att söka i SVAR-pärmarna på biblioteket. NAD-databasens uppgifter är obegripliga.
-
Något om mantalslängder kan du också läsa här:
www.nog.nu/folkbok.html (Folkbokföringen genom tiderna)
www.nog.nu/kallor.html (Källor)
-
Hej,
När det gäller mantalslängder, tänk på att de upprättades i tre exemplar. Hur fullständiga uppgifterna är om en person kan skilja mellan exemplaren.
MVH Sven-Ove
-
Läs gärna Håkan Skogsjös utmärkta skrift Mantalslängdera och Släktforskaren. Den finner du omnämnd om du klickar på länken i Olle Elms inlägg ovan.
-
Jag hittade förresten skattelängd i nad på Jönköping. Tack för tipsen.
//Mathias
-
Var lånar man skatte/mantalslängder.
-
Mantalslängder finns i de flesta fall mikrofilmade och kan lånas via länsbibliotek. Enstaka finns också som mikrokort att låna via SVAR. Därutöver finns ett antal icke mikrofilmade skattelängder och särskilt tiondelängder som inte finns annat än i orginal. I några fall kan en del skattelängder finnas i tryck. Särskilt vanlig i tryck är Älvsborgs första lösen 1571.
Hälsningar
Björn Engström
-
Mantalslängder finns på mikrokort hos SVAR. Gå till NAD och sök på Mantalslängder. Gå en bit ner i förteckningen och Du kommer att se beteckningen [color=0000ff]Mantalslängder 1642-1820[/color]. Tryck på den beteckningen där Du ser en röd flagga. Därefter går Du in under det län Du är intresserad av. Dessa mikrokort kan lånas via Ditt bibliotek - precis som vanligt.
Förteckningen hos SVAR är ytterst summarisk. Jag har för mig att den är något bättre i Svarspärmen som Du kan nå på den gamla adressen http://194.198.128.222/katalog/katindex.20011116#
Just nu kommer jag inte ihåg var ingången var i detta - bara att de låg på oväntat ställe ...
Du kan givetvis också ringa SVAR och fråga. Har Du tur stöter Du på en person som är hjälpsam och t o m kollar lite innan Du beställer på vinst och förlust. Fråga gärna vidare här - vilken mantalslängd/skattelängd det är fråga om. Kanske någon vet ...
Vänligen,
Olle Elm
-
Tack Björn och Olle för upplysningar.
Mvh. Sture
-
Idag på lunchen hann jag med ett snabbesök på Sthlms Stadsarkiv för att leta i mantalslängder för Stockholm år 1790. Men det jag fann förbryllade mig.
I registret sökte jag - och fann - några anor i Katarina Södra vol 1 med nummer 162 och 171. Men när jag sedan skulle söka upp dessa på filmen fanns personerna inte under dessa löpnummer. Det ena numret (162 har jag för mig att det var) fanns inte ens - direkt på 161 följde 163. På den andra anan fanns löpnumret men inte personen.
Någon som kan råda mig?
-
Jag är förtvivlad just nu, kan inte låna mantalslängder från SVAR, därför att det bara finns 1 år (1688) för Skaraborgs län. Har inte möjlighet att åka ner till Göteborg.
Vet någon om det är på gång med kopiering.
Mvh Agneta
-
Hej,
Låter bekymmersamt med att endast ett ex (1668) finns filmat för Skaraborgs län. Möjligen kan det vara så att det endast är detta år som konverterats till fische. Om beståndet inte brunnit bör mtl finnas på film. Försök att kontrollera de gamla katalogerna över beståndet som kan finnas på Ditt bibliotek.
Om inte detta går; Ser att Du bor i Enköping. Har Du undersökt beståndet av mtl på Riksarkivet? Där kan finnas ett ex, nämligen det exet som gick till Kammarkollegium i Stockholm. Men det får Du troligen endast läsa om det i n t e är filmat och finns på ex vis rulle.
(En annan väg som jag ibland prövat är att gå igenom roterings och utskrivningsrullan för socknen. Där kan ibland finnas bra uppgifter om invånarna.)
Vilken socken - vilket härad håller Du på med? Frågar då det möjligen är lättare för andra att hjälpa till om de ser detta.
Vänligen,
Olle Elm
-
Kolla om inte gamla länsbiblioteket i Skaraborg har filmer av fler år. I så fall kan du låna dessa som fjärrlån till ditt bibliotek till en ringa kostnad.
Anders
-
Stift- och Landsbiblioteket i Skara har definitivt mantalslängderna på rullfilm. Jag har själv lånat dom för ett antal år sedan.
Mvh//
Lotta
-
Hej Olle, Anders och Lotta!
Tack så mycket för alla tipsen. Nu börjar jag se ett ljus i tunneln :-)
Jag har många problem i Skaraborgs län, men det mest aktuella just nu är släkten Skumpe i socknarna Berg och Frösve (Binnebergs HR)
Hur många med efternamnet Skumpe fanns i socknarna mellan åren 1700-1755? När antecknades de i mantalslängderna och när försvann de?
Jag har en Johan Skumpe och en Petter Skumpe som båda blev fäder året 1730 i Ölstorp i Frösve sn och en Peter Skumpe som blev fader till en dotter år 1739 i Mälldala i Berg sn. Det verkar som gården Ölstorp i Frösve och Sörgården/Melldala i Berg är släktgårdar.
Mvh Agneta
-
Hej!
Om du studerar en släkt med ett visst namn i Skaraborg kan det vara värt att veta att det på Göteborgs Landsarkiv finns häradsvisa register över personer med icke-patronymikon i kyrkoböckerna före år 1800.
Anders
-
Hej!
Jag är intresserad av att få veta om någon kan ge mig svar på följande fråga:
Vilka regler gällde för mantalsskrivning av indelta soldater under indelningsverkets första tid? (Sent 1600-tal och 1700-talets första decennier.)
Jag forskar om en soldatrote i västra Värmland under dåvarande Närke-Värmlands regemente. Jag förmodar att under 1760-talet gällde regeln att soldaten mantalsskrevs på stamroten, oavsett var han verkligen bodde. I mitt fall vet jag, genom kyrkoböcker, att min soldat bodde på en plats i grannsocknen under denna tid. Soldater före honom har bott i soldattorpet så långt jag kan bekräfta med kyrkoböckernas födelselängder, med ett undantag som jag inte kan få bekräftat.
Det vore roligt med ett svar.
Hälsningar Mats Johansson, Kil
-
Indelta soldater var mantalsbefriade och skrevs inte normalt in i mantalslängderna. Ibland kan det vissa år, dock finnas en separat förteckning på soldater.
Hälsningar
Björn Engström