Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Husförhörslängder / Församlingsböcker => Kyrkböcker => Källor => Husförhörslängder => Ämnet startat av: Björn Järhult skrivet 2002-05-01, 19:37
-
Kan man dra någon slutsats av varför husförhöret hölls just där? Hade min Elias något förtroendeuppdrag, eller på vilka kriterier valde man plats för husförhöret? Som det verkar är det en ansenlig mängd människor som skall samlas i hans hem.
Tack för hjälpen i alla fall.
//Björn
-
De första sidorna i senare husförhörslängder brukar husförhörsvärdar, skriftvärdar eller liknande antecknas by för by eller rote. Det är inte självklart att det var hos dessa som husförhören hölls. I vissa byar byts husförhörsgårdarna oftare än byföreståndare. Men han var ansvarig för husförhören. Troligen var han den som ansvarade för byn, han var byföreståndare eller byålderman och höll även i byalaget.
I äldre tider finns dessa uppgifter i andra kyrkohandlingar t.ex: bilagor till husförslängder (H:I), protokoll vid husförhör eller pålysningsböcker (P:II).
-
Hej
I husförhörslängden för min mm ff så står det följande på anmärkningar: Rymd 3/5 1855 !?
Någon som kan hjälpa mig att luska ut vad som menas ? Kan tillägga att i nästa husförhör fanns inga konstigheter, han har inte flyttat eller så och 1857 föds en son.
Hoppas på hjälp
Marita Kvist
-
Tjänstedrängar/-pigor arbetade på ett slags kontrakt, avvek de från arbetet ansågs det som en rymning och drängen skulle för detta straffas av både världslig som kyrklig lag förstås.
Ibland gäller detta också äktenskapet - ena partnern försvann utan att ta ut flyttningsattest hos prästen. Det kunde också föranleda anmärkningen rymd.
MVH Kenneth L. Mangskog
-
Tack Kenneth för ditt svar, nu undrar jag hur jag ska kunna kolla upp vart han tog vägen under denna period.
Mvh Marita
-
Rymningen behövde inte vara rent geografisk - det var själva avvikandet från tjänsten/äktenskapet som var en rymning. Personen i fråga kan förstås ha arbetat tillfälligt någon annanstans utan flyttningsattest - då registrerades ingen flyttning.
Mvh Kenneth
-
'Z.P'. framför ett kvinnonamn är i själva verket Q.P., kvinnsperson. Det gamla Q-et ser ut nästan som dagens Z.
Heikki Särkkä
-
Och alla fall där jag sett benämningen 'kvinnsperson' på en kvinnsperson så har det varit en som har gått till sängs med en man utan att vara gift med denne. Jag är inte säker, men jag har för mig att det är de fall där det också har resulterat i ett havandeskap.
-
I en husförhörslängd (GID 1961.15.38700; AI:8, Upphärad, Älvsborgs län,s.106 rad 27,28) finns anteckningen 8/7 under F i ett föhör 1864. Vad betyder dessa numren? Var det förhör om kristendomskunskap? På andra platser har jag sett bokstavs beteckningar istället. Vad är skillnaden?
mvh
Ernst
-
Ernst,
det är oftast fråga om datum de bevistat förhör, eller om i kolumnen bredvid, tagit nattvarden.
-
Tack, Lena!
-
I ett husförhör runt 1842 hittar jag att min släkting är utan språk. Vad betyder detta? Är hon döv/stum, blyg, dålig på att prata?
-
Jag har vid ett par tillfällen fått gå baklänges i husförhörsboken eftersom det var två olika födelsedatum på mina anfäder. Noteringen i husförhörsboken har inte stämt med födelseboken alla gånger. Visst har jag förståelse att även präster kan föra in fel antecknigar.
Till Elisabet Sundberg
Det är första gången som jag stötte på det där uttrycket också och kan vara ordblindhet också, finns det någon motsvarande notering i en annan utgåva av husförhörsboken i denna församling?
Stefan
-
Försöker spåra en person som jag tror är min mormors far genom några år av husförhör. Träffar då på den kryptiska anteckningen Fol. 150/a 85 i kolumnen för utflyttning. Antar att 85 syftar på året 1885 då denna administrativa åtgärd gjordes. En liknande anteckning finns för en tre år äldre syster, men då står det istället 82.
Anteckningen har tillkommit efter att syskonen fyllt 15 år. De är båda oäkta barn till en piga, så jag antar också att omständigheterna i övrigt var ganska knapra och kan ha betydelse.
-
kenneth !
Folie lika med sida dvs sid 150.
Birgitta
-
Ska man vara noga är det formen folio som betyder blad i en bok (i folioformat). Folie används t ex i sammansättning med aluminium. Båda orden finns i Svenska Akademins Ordlista, SAOL. http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx
-
Hej Kristina
När det står folio/page i Hfl:a har jag tolkat det som sida.
Mvh
Ann-Britt L Eriksson
-
Helt rätt!
Fast det står nog pag, som är en förkortning av pagina. Page är det engelska ordet, med samma ursprung.
-
Hej,
En liten undran.
Jag har hittat min morfar; Johan David Lindell, född 2/6 1889 i Halmstad.
Försöker hitta var de bor. Det står Page i husförhörslängderna no: 876. Hur hittar jag det?
Tack på förhand
Monica
-
De finns på sidan 876. Page betyder sida (jämför engelskans page).
-
Hej Kristina,
Tack,nu förstod jag sammanhanget och hittade min morfars föräldrar. Nu är det bara att spotta i nävarna och göra nästa djupdykning! :c)
-
I de husförhörslängder jag tittat i (Råneå) så finns bara ett årtal angivet när någon flyttar till eller från inom boken/socknen. Finns det ngt sätt att få reda på exakt vilket datum denna flytt sker?
-
Flyttlängder (B-volym) och ev. kungörelseböcker (sannolikt ej scannad eller mikrofilmad)om flyttning sker till annan församling. Enstaka församling har fört flyttlängder även vid flyttningar inom församlingen.
Kommunionlängderna brukar vara förd så att personen tar nattvard på nya bostadsorten. Ev. kan kommunionlängder finnas som inte är mikrofilmad eller scannad. Även nattvardskladdar kan finnas bevarade. Det är dock inte säkert att det registeras i den nya byn.
-
Hej,
Först, Om detta hamnat på 'fel' plats i forumet, ber jag så mycket om ursäkt.
Har en fråga till er som forskar i Västra Sallerup (Eslöv) Skåne Län.
I Husförhörslängderna har 'Antecknaren' skrivit 'Koder' för hänvisningar till andra kyrböcker ( antar jag ).
Är det någon som kan förklara för mig vad dessa kan tänkas betyda ?
exempel:
( Bilden tagen från GID:1418.19.52500 )
(https://forum.rotter.se/discus/messages/3539/321562.jpg)
-
Utan att ha kollat sidan vill jag våga mig på en gissning
Jag väljer första raden
p. = pagina = sida
111 = sidnummer i volymen
E = vet ej
92 = årtalet.
Vänligen,
Olle Elm
-
Jag gissar, att Västra Sallerup på 1890-talet var en så folkrik församling, att det behövdes flera band för husförhörslängden. Då kan bokstäverna beteckna bandet (E=Eslöf, S=Sallerup osv.). Så är det i varje fall i Uppsala domkyrkoförsamling.
-
Tack för svaren.
Det är lite vad jag själv är inne på. Längderna är uppdelade på flera böcker.
Jag tror att det kan vara så att:
E = Eslöf
K = Köpinge ( Eslövs köping )
S = Sallerup
men jag kan ine hitta referenser till:
m =
L =
Tittar man på vad Bildföretagen ( AD & Genline ) presenterar så kan man hitta Sallerup, Köpinge och Eslöf, men de övriga kan jag inte referera till.
Det känns som om det saknas någon bok från denna församling. ;-)
-
Min gissning är att m = medflyttad till nästa längd.
R som också finns står för Remmarlöv och L är nog ganska säkert Särskilda förteckningen (Lösdrivande?). Det högsta sidnummer jag ser vid en hastig överblick av längderna är p 37, vilket ju inte är osannolikt om det är just särskilda förteckningen.
-
Hur pålitliga är födelseår?
Jag har en ana, Sara Britta Gråberg, vars födelsetid är osäker. Hon sägs vid sin död 1774 vara 71 år dvs född 1703. Det står också 1703 i några hfl. Men i hfl Frykerud (S) 1751-59 sid 1 är hennes födelse angiven till 10 juni 1705. Där också exakta födelsedatum angivna för hela familjen.
Vilket skall man tro på? 1703 eller 1705. Exakheten i den senare angivelsen gör att man gärna tror på den.
Nu är det tyvärr så att i födelselängden för 1705 i Långserud där hennes familj bodde vid denna tid finns hon inte med. 1703 däremot finns en dotter Stina Britta men hon dog tre år senare.(far Johan Gråberg mor Margareta v Gegerfelt)
Det har framförts några teorier: 1) hon var dotter till Johan Gråbergs bror Jonas som dog 1709 i Längbro (T) men blivit omhändertagen av Johans familj)),2) hon var oäkta dotter till Johan 3)det föddes tvillingar 1703 men bara den ena är registrerad.
Födelsetidpunkten 10 juni 1705 förefaller mig mest trolig.
Hans K
-
Hej!
Hittar inga hfl för Gärdhem, Västra Tunhem, Väne Åsaka m fl församlingar i den kretsen före 1813. Är det någon som vet, finns det inga hfl före 1813 där, eller var hittar man dem?
Tacksam för svar
-
På Nationella arkivdatabasen NAD hittar du hur arkivbestånden ser ut för respektive kyrkoarkiv. Enligt 1686 års kyrkolag skulle församlingen föra (och då även bevara) ministerialböcker, dvs födelse-, vigsel- och dödböcker. Däremot behövde inte husförhörslängder sparas, så därför börjar de serierna ofta långt senare.
-
Ortsnamn i husförhörslängd?
Jag är nybörjare på att läsa sådana här längder och vore tacksam för hjälp.
Jag har hittat en längd från 1799 (Undenäs). Där står överst vid gårdsnamnet den som ansvarar för gården (antar jag)
Sedan kommer en lista med personer. Till höger för varje rad finns ett årtal. Jag antar att det betyder födelseår. Sedan står det olika ortsnamn, t.ex. Måsen, Vågen. Vad betyder dessa? Är det där personerna fötts?
Sedan, varför står personerna under just den gården? Arbetar de där? Är de torpare som har dagarbeten där? Eller kommer de bara till gården för husförhör?
-
Vad betyder numret som står under rubriken Anteckningar om frejd m.m. i Husförhörslängden Karlstads Stadsförsamling AIIa:19 sid 2624.
Det gäller min farmor Asta Maria Larsson född 24 mars 1908. Det står nummer 2080 men också 312 som är överstruket.
Tacksam fär hjälp!
-
Jag har inte kollat, men kan det vara sidnumret i föregående resp efterföljande husförhörslängd?
-
Det kan betyda att hon bott först i fastighet nummer 312 och sedan flyttat till nummer 2080. Jag har sett detta system användas i andra städer vid denna tid. Församlingsböckerna i vissa städer är ju indelade efter namn, inte efter bostad.
-
Tack både till Elin och Per,
Tror att Per har rätt, då information om sidnummer står 2 kolumner bort.
Ska kolla fastighetslängden och se om det står nått där.
Tänkte mer att det fanns någon hemlig kyrbok över saker dom gjort
-
Hej
Någon som kan hjälpa mig att hitta var Lindholm ligger i för församling.
Det gäller Dreng Jöns Nilsson född 1793 13/8 i Hyby, som gifte sig i Anderslöv AI:3/100 (Stäfvesiö)!!!, med Kerstin Pärsdotter född 1808 15/8 i Grönby..
Kerstin flyttade till Sörby, och födde oäkta sonen Ola 1831, Anderslöv AI:3/133.... Jag tror att det är Jöns som är fadern, eftersom Ola heter Jönsson.
Så är det deras flytt till Holmby som jag INTE kan finna.
Snälla hjälp, kommer ingen vart
MVH Maj-lis olsson
-
Hej Maj-Lis!
Lindholm(en) ligger i Svedala församling, och du hittar familjen i Svedala AI:8, s 131.
Hälsningar
Hans Olof
-
Stort Tack för hjälpen...
Ibland fungerar inte tankesättet som det ska...
Jätteglad att ni finns och kan hjälpa till när det blir stopp...
MVH
Maj-Lis
-
Hej!
Jag har en person i min släkt, Fridolf Svensson Född 11 mars 1822 i Flisby. Denna Fridolf blir senare i livet försvarslös och flyttar omkring med sin familj, de bor på socken och finner familjen även som inhyses. I nästan samtliga husförhörslängder har prästen skrivit om Fridolf ;"Går aldrig till gudstjänst eller till kyrkan trots att han blivit förmanad flera gånger".
Är det någon som har funnit något liknande? Varför var Fridolf eller frugan aldrig på Husförhören eller i kyrkan?
mvh Wille
-
Jodå, sånt ser man ibland.
Orsakerna kan man bara spekulera i: personerna var inte troende eller hade en personlig tro som inte överensstämde med statskyrkans lära, eller hyste av annat skäl aversion mot prästen och kyrkan, eller var något av enstöringar som inte ville ha någon kontakt med andra sockenbor eller inte var välkomna i gemenskapen. Till exempel.
-
Tack för svaret Maud!
Ja kanske var familjen inte så önskvärd. Sonen till Fridolf, artilleristen Johan Emil flyttade omkring han också och vid ett tillfälle inte kyrkoskriven någonstans. Samt Fridolfs oäkta dotter Hilma flyttade både runt i socknen, Stockholm och Köpenhamn. Har funderat över om familjen var resandefolk vid några tillfällen, men har inte funnit något som bekräftar detta.