Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Kyrkböcker => Källor => Husförhörslängder / Församlingsböcker => Ämnet startat av: Lars Sjöqvist skrivet 1999-11-20, 13:44
-
Hur fördes församlingsböcker? Örebro Nikolai församlingsböcker efter 1900 har fotograferats. Nu undrar jag i vilken ordning personer skrevs i böckerna eftersom det inte står några gatunamn. I utdrag från församlingsböckerna står det gatunamn men inte orginalen. Tacksam för svar.
-
Hej Lars!
Det fanns många sätt att föra församlingsböcker. Oftast fördes de efter fastigheter både i städerna och på landet. I Östra Eneby församling i Norrköping har församlingsböckerna förts i bokstavsordning på personernas efternamn. Andra församlingar har andra system. När jag var folkbokförare i Västanfors församling i Västmanland fördes nyinflyttade in i församlingsboken där det fanns plats för dem. Personakterna sattes in i pärmar som var upplagda efter fastigheterna. När det kring 1970 blev på modet (och i vissa stift påbjudet av folkbokföringsinspektörerna) att föra församlingbok efter lösbladssystem (som i mitt nuvarande pastorat) fördes en sådan församlingsbok alltid efter fastigheter. Hur det var i Örebro Nikolai församling vet jag inte men det är troligt att det fanns två böcker, så var det i alla fall i Linköpings domkyrkoförsamling. I den ena boken fördes personer in utan någon direkt ordning, i den andra, som var upplagd efter fastighet, fördes åtminstone huvudmannen/kvinnan i en familj in med hänvisning till sida i församlingsboken. Hoppas du har fått någon rätsida på det här med församlingsböcker.
Med vänlig hälsning
John
präst i Veta på Östgötaslätten
-
Tack John
Det kan ju vara förklaringen, att det finns 2 församlingsböcker och att det bara i utdrag från f boken står gatunamn.
-
Jag undrar lite över en sak i Församlingsböckerna. Under Värnpliktsstatus står det ofta en sifferkombination ex: 192 41/1911
Skulle vilja veta vad det betyder.
Tacksam för hjälp
-
Det är det värnpliktsnummer alla värnpliktiga män hade innan man började använda personnummer. Jag kommer inte ihåg hur det är uppbyggt, men sista fyra siffrorna - i ditt fall 1911 - är ett årtal, troligen året för första värnpliktstjänstgöring. Jag har nyligen läst om dessa nummer någonstans, kommer ej ihåg var. Trodde det var i RÖTTER, men vid sökning på ordet hittade jag inget matnyttigt. Det finns säkert någon av Anbytarforums läsare som vet mer om detta.
-
Jodå, det var i RÖTTER du läste det, bland Allmänna frågor. Klicka här och läs fråga #489.
-
Har i församlingsböcker stött på exempel som Botjern N:o 4 s 1 8 32/35 pld.
Vad betyder detta 8 32/35 pld?
Gun
-
Pld betyder nog penningland. Hemman mättes i mantal och penningland och öresland var delar därav. Ett penningland var en åttondels örtugsland, vilket i sin tur var en tredjedels öresland. Ytmåttet öresland var föregångare till (men inte säkert identisk med) senare tiders tunnland (knappt 5000 kvadratmeter).
Måttet åtta och trettiotvå trettiofemtedelars penningland är alltså lite mer än ett örtugsland.
Penninglanden och öreslanden var viktiga när det kom till prästval och andra valprocedurer i tillvaron. Var och en fick nämligen rösta utifrån sitt jordinnehav. Den som hade ett större hemman hade större inflytande vid valet än den med ett mindre. Det betyder omvänt, att om man inte vet hur stor gård ens anfader hade, kan man se efter i vallängden vid ett prästval under hans liv. Är man intresserad kan man där också få se vilken präst han röstade på. Det var nämligen inte hemligt hur man röstade. Har man tur var det ens anfader som justerade protokollet och då kan man dessutom få se hans bomärke (eller sigill)
Vänliga hälsningar
Matts Sandström
-
Matts! Tusen tack för ditt snabba och mycket intressanta svar. Tänk vad mycket man inte vet, och vad mycket man kan få fram ur dessa gamla rullor! Som nybliven släktforskare får jag ständigt nya aha-upplevelser och vill bara veta mer och mer....
Vänliga hälsningar
Gun Strandberg
-
Finns det någon som vet hur det ser ut på filmningsfronten när det gäller Församlingsböcker? Husförhören slutar ju omkring 1895 och sedan är det ju svårt att följa sina anor då det bara finns Utdrag vart 10:e år. Är anledningen till att Församlingsböckerna inte släpps att de sträcker sig så långt fram i tiden att den berömda Sekretessen träder i kraft? Finns det någonstans man kan få en liten vink om hur det ligger till med just ens egen församling? Var finns annars orginalen? På Landsarkiven eller Pastorsexpeditionerna? Den församling jag mest undrar över är Skärstad (F) men frågan är även menad som allmän.
-
Hej Magnus!
Häromveckan hade jag anledning att ställa samma fråga så jag ringde till SVAR och fick då veta att alla ännu ej är filmade. Till min stora Glädjde och Förvåning fick jag veta att det är den norra delen av landet som är klar. När det gäller Genline är jag övertygad att det blir motsatta förhållandet. Nåväl jag är stolt över att vara född i Lappland och boende i Norrbotten. Jag fick följande planering för filming av församlingsböcker. Dock uppmanades jag att regelbundet kolla på hemsidan eftersom någon församling kan bli klar betydligt fortare än planerat. Jag ber att få reservera mig för av. felanteckningar i hastigheten.
2002: Östergötland, Kalmar, Jönköping
2003: Värmland
2004-2007: Stockholm
2007-2010: Göteborg, Älvsborg, Skaraborg
2010-2013: Blekinge, Halland, Skåne
Jag frågade inte var församlingsboken finns eftersom jag tar förgivet att det är hos Landsarkiven. Kolla på denna länk: www.nad.ra.se
Där hittar Du förhoppningsvis igen just Dina församlingsböcker.
Lycka till hälsar Maiken
-
Örtugs- och penningland (se inlägg ovan den 26 mars) var inte delar av ett mantal; inte heller var de några ytmått. De var ett sätt att värdera jorden utifrån den avrad eller ränta som erlades för den. För ett penningland var avraden eller räntan alltså en penning, o.s.v. enligt följande:
1 markland=8 öresland=24 örtugsland=192 penningland.
1 öresland=3 örtugsland=24 penningland.
1 örtugsland=8 penningland.
Observera att detta inte gällde i hela Sverige, inte ens i hela det gamla egentliga Sverige.
I Bohuslän (och resten av Norge) var det landskylden (arrendeavgiften) som på motsvarande sätt var ett mått på gårdens storlek och låg till grund för skatter och arvskiften: 1 markabol=8 öresbol=24 örtugsbol. I norra Bohuslän övergick man senare till att fastsätta landskylden i tunnor malt: 1 tunna=12 sättingar=48 skrull. En helgård motsvarade cirka 3 markabol eller 4 tunnor.
----------
Mantal är ett modernare (allting är relativt J) mått på gårdens storlek. En gård på ett mantal var ursprungligen en gård som kunde försörja en man/bonde med familj. Vid mantalssättningen av gårdarna togs inte bara hänsyn till jordbrukets avkastning, utan även fiske och annat togs med i beräkningen. Inte heller mantal är alltså ett ytmått. Mantalet fortlevde som ett mått på gårdens storlek (dock utan den ursprungliga betydelsen) ända in på 1900-talet.
----------
Tunnlandet är däremot ett ytmått. Det var det land som kunde besås med en tunna utsäde. Ett tunnland motsvarar cirka ett halvt nutida hektar.
-
Från SVAR:s förteckning har jag funnit att det finns församlingsböcker för Strå församling i Östergötland 1910. Om jag förstått rätt så är det en sorts folkräkning. Jag har en person som är född 1909 i Strå. Kan det tänkas att församlingsboken ger mig uppgift om hans föräldrar?
-
Församlingsboken ersatte husförhörslängden i kyrkböckerna, vilket officiellt skedde 1894 (källa Furtenbach: Släktforskning för alla) men övergången skedde beroende på hur respektive församlings böcker bröts, antingen tidigare eller senare.
Ur församlingsböckerna gjordes vart 10:e år ett utdrag till SCB, fr.o.m. 1860 och framåt (det som bl.a. ligger på Arkion), bl.a. då 1910. Utdraget ur församlingsboken är mycket mer kortfattat än den riktiga församlingsboken (samma gäller för utdragen ur födelse- och dödböcker som gjordes till SCB, men där är inte skillnaden mellan original och utdrag lika stor). I de församlingsboksutdrag jag sett anges inte fullständigt födelsedatum utan endast året, inga flyttningar anges. Dessa uppgifter finns i församlingsboksoriginalet, som liksom husförhörslängden är kontinuerlig.
Utdragen har filmats till mikrokort före originalböckerna och är därför tillgängliga för lån. Efterhand som kyrkböckerna lämnas över till landsarkiven så blir även de filmade och tillgängliga. Finns båda på mikrokort, så är originalboken bäst att låna.
Bästa källan till personens födelse är födelseboken, inte församlingsboksutdragen, i ditt fall så kanske familjen inte bor kvar i församlingen året efter. Församlingsboken i original är då att föredra framför SCB-utdragen, men i brist på bröd får man äta limpa, så finns bara SCB-utdragen så låna hem dem.
Hälsningar,
Eva
-
Jag har ett utdrag ur en församlingsbok, för en del personer finns kommentarer som t.ex. saknar v fot och så är det en tre-ställig sifferkod, i detta fall 070. Finns det någonstans att läsa vad dessa siffror betyder.
mvh Kjell
-
Hjälp!!Hur hittar man i Karl Johans (Göteborg)församlingsböcker? Jag kan inte se något system, men det finns det antagligen, och är kanske helt självklart, men jag lyckas inte klura ut det. I mitt fall gäller det åren 1925-1937.
Ingvor Hansson
-
Hej. Vad betyder V.S (L?)XI:135 står i kol. utflyttad/överförd i Fosie AIIa:41, sid 4053, översta raden?
Tack för svar.
Vänliga hälsningar
Lisbeth Hellgren
-
Hej Lisbeth!
Det torde stå N.L., dvs Nya Längden, volym XI, sid 135 (inte skannad).
Hälsningar
Leif
-
Hej Leif.
Tack för svaret. Då kan jag inte finna de uppgifterna jag söker?
Kanske genom Sveriges Befolkning eller nåt?
Hälsningar
Lisbeth
-
Hej.
Vet någon var jag kan finna de olika kvarterens gatuadresser. Ganska ofta står det bara kvartersnamnet. Har letat på olika platser på goggle utan resultat.
Tack på förhand.
Hälsningar Lisbeth Hellgren
-
Hej Lisbeth
Vissa biblioteket har kartor och eller tabeller som översätter kvarter till adresser. I andra kommuner kan man behöva kontakta byggnadskontoret för att få tag i detta.
Med sommarhälsningar
Birgitta Eriksson
-
Då det gäller Stockholm kan man använda CDn Stockholm A-Ö eller Björn Hasselblads bok Stockholmskvarter.
F ö har såväl gatunumrering som gatunamn ofta ändrats genom tiderna. Kvartersindelningen är i regel mer stabil. I Stockholm genomfördes en stor gatunamnsrevision 1885,
(Meddelandet ändrat av tord 2012-08-03 17:41)
-
Hej!
I församlingsboken Alla:5 sid 65 Trelleborg står det att, Jönsson Elna född Jönsdotter, Änka f 1835 11/5 i Trelleborg
har flyttat till s. 5099 -08. Och jag kan inte finna detta nr någonstans
Kan någon hjälpa mig med vilken församling som har så höga nr.....))
MVH Maj-Lis
-
Hej Maj-Lis
Jodå 5099 finns i Trelleborg, i nästa omgång av församlingsböckerna.
SVAR har dessa.
Trelleborgs kyrkoarkiv, Församlingsböcker (inbunden serie), SE/LLA/13416/A II a/23 (1908-1912), bildid: 00104023_00176
Elna dör enl denna sida 1910-02-15
Lasse
-
Stort TACK Lasse
Ni är guld värda,
hittar inte henne på Arkiv Digital, och SVAR har jag aldrig sökt...
Vänliga hälsningar
Maj-Lis
-
Hej!. Kan nån hjälpa mig med var jag kan finna församlingsböcker på kv Mullvaden 34 i Malmö från året 1940 och framåt? De böckerna finns inte i Arkiv Digital.
Tacksam för hjälp med de.
Vänliga hälsningar
Lisbeth
-
Lisbeth! Antagligen är det så enkelt att volymerna du efterfrågar sträcker sig förbi 1941 (inom kort 1942), vilket alltså är sekretessgränsen. Församlingsböckerna som har uppgifter efter denna tidsperiod omfattas av sekretess (hela volymen) och får inte publiceras online.
mvh
Fredrik
-
Hej Fredrik!
Ok, Kan vara så, ser att det bara är några stycken som går till 1941, men inte den jag är ute efter. Jag får väl vänta in den då. Tack för att du tog dig tid och svarade på min fråga.
Vänliga hälsningar
Lisbeth
-
Hej!
Vad betyder ordet symforian? Träffar på de första gången i församlingsboken, Locknevi Alla:1 sid 342 på Johan Gustav symforian Wahlberg född 1847-08-29 i Blockstad. Han bor då på undantaget sen han blivit enkling. Symforian står sedan med i hans namn fram till hans död. Det finns inte med i tidigare husförhörsböcker, på honom. Locknevi AI:17 sid 349. Tacksam för svar på denna gåta.
vänliga hälsningar
Lisbeth Hellgrén
-
Synfonian var en martyr, som fanns i almanackan för 22 augusti till 1859. Johan Gustaf Wahlberg anges i hfl vara född just 22 augusti och piffade tydligen upp sitt namn i vuxen ålder med detta martyrnamn.
-
Tack Camilla!
Intressant att han kunde göra de. Jag lutade åt martyr-hållet men fick inte ihop det.
Vänliga hälsningar
Lisbeth Hellgen