Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Allmänt om arkiv => Arkiv och bibliotek => Källor => I vilket arkiv hittar jag information? => Ämnet startat av: Torsten Bäck skrivet 2004-03-03, 08:21
-
Britt - Marie
Det är 70 års sekretess för patientjournaler. Beroende på syftet med forskningen kan ibland undantag beviljas, om det inte är till men för någon eller dennes släktingar.
Det är Regionarkivet i Göteborg (där Göteborgs Stadsarkiv nu ingår), som kan ge närmare upplysningar om var journalerna förvaras.
Ta kontakt med Regionarkivet.
Torsten
-
Britt - Marie
Det är 70 års sekretess för patientjournaler.
Beroende på syftet kan ibland undantag beviljas under förutsättning att ingen lider men.
Ta kontakt med Regionarkivet i Västra Götaland (finns på Göteborgs Stadsarkiv).
-
Hej!
Jag har nu sökt efter en Jonas Larsson född i Ryda1784 3/10 eller 4/10, d. 1833.
Jag har sökt i kyrkböcker och gått igenom husförhörslängder. Sidorna är så kladdiga, så jag kan inte tyda texten. Var mer kan jag leta?
Tacksam för hjälp. Kan inte komma vidare
Marie-Louise
-
Det naturliga steget efter kyrkböckerna är mantalslängderna, sök där
-
Fast det kladdiga kanske till stor del beror på den dåliga kvaliteten på mikrokorten..? Då finns lösningen ofta i originalhanlingarna, eller i bättre reproduktioner av dessa.
Ibland uträttar folk smärre mirakel under avdelningen 'Läshjälp (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/29510.html?1088065991)' tycker jag; så kanske är det värt att pröva om någon annan kan tolka något mer av det förmodade innehållet..
-
Undrar var jag hittar arkiv och handlingar rörande Hallrätterna, främst gäller det då för Flors linnemanufaktori i Mo, Hälsingland som anlades 1729 och lades ned 1845. Vilka företeelser förekom i Hallrättens arkiv?
Mvh,
Stefan Sörensson
-
Hej Stefan!
Jag är också intresserad av Linnemanufakturiet i Flor. Mina anfäder Johan Söderström och Olof Regn?r var mästare i fakturiet på 1700-talet och flera barn hade Bennet d.y som gudfar. Jag gissar att du redan har Flors linnmanufaktur i Mo, Hälsningland av Tomas Bennet och Flor en linnemanufaktur i 1700-talets Hälsningland av Jan Lundell och Hälsinglands museum.
Jag vet inte var arkiven för hallrätterna finns, men jag skulle ta kontakt med Landsarkivet i Härnösand eller Hälsinglands museum får att få mer information. Författaren Jan Lundell har kanske också mer information?
Får du veta på mer information är jag jätteintresserad.
Hälsn. Lena Engstedt
-
Hej Lena,
Roligt att höra någon mera som är intresserad av Flors linnemanufaktori! Undrar om boken av Tomas Bennet som du nämnde finns i handeln, eller att låna på bibliotek? Orginalet måste ju vara från 1700-talet men kanske finns i nytryck...
Jag ska kolla upp med de arkiv du nämnde och se var man vänder sig angående hallrätterna. Jag hör av mig när jag vet mera. Jag har för mig att jag också läst någonstans att Riksarkivet i Stockholm har vissa uppgifter om detta.
Mvh,
Stefan Sörensson
-
När en livstidsfånge blir benådad efter 20 år (1902) bör det väl vara dokumenterat någonstans?
Varför tog det ytterligare 20 år innan han återfick medborgerligt förtroende? Finns det dokumenterat och i så fall var?
-
Hej Stefan!
Boken av Thomas Bennet är en släkting till den äldre och utkom på 1971. Jag beställde båda till mitt bibliotek, eller om du bor i Stockholmstrakten så finns de på Kungliga biblioteket. Får du problem kontakta mig på min mailadress så hjälper jag dig.
Jag var inne på Hälsinglands museums hemsida och jag skulle börja med att kontakta personalen där.
Hälsn. Lena
-
Släktforskaren Lars Nylander, som arbetar vid Hälsinglands museum, torde sitta inne med en del kunskaper om Flors linnemanufaktori, då han har behandlat det i en av sina uppsatser.
-
Hej, jag undrar var man kan hitta ett intyg (gärna på nätet, eller en kopia av det i en bok eller liknande, jag är inte så intresserad av originalet), ställt av slottsherren (i Visby förmodligen) Holger Rosenkrands. Intyget gällde en värdering av tyg som gjordes av några köpmän från Visby för slottsförvaltningens räkning.
Värderingen gjordes den 2 oktober 1645, köpmännen var Hans Reimers, Jacob Brun, Hans Tommesen och Pieter Lötte.
Eftersom en av köpmännen är den äldste kände anfadern (heter det så?) i min släkt, och eftersom dom signerade dokumentet hade det varit väldigt kul att få se hans handstil. Jättebarnsligt, men ändå
Jag har letat igenom diskusforumet här efter den ultimata platsen att ställa den här frågan på, så om det här är fel plats vill jag bara be värden om ursäkt för det
Källan till informationen om dokumentet är Fredric Bollings krönika över den gotländska släkten Lyth. Originalet fanns fortfarande kvar när boken skrevs, 1947, så jag hoppas att det fortfarande gör det...
Mvh // anna
-
Hur får jag tag på patientjournal från 1920-30-talet från S:t Gertruds sjukhus, Västervik? Är det någon som kan ge tips om var dessa kan finnas, om de nu är sparade. Sekretess kan inte vara ett problem eftersom det gått över 70 år.
-
Lotte
Kontakta Landstingets arkiv så får du säkert hjälp.
Mvh
Jan W
-
Linda Wallin!
Jag har försökt nå dig via din angivna e-postadress, utan att lyckas. Eftersom det var ett tag sedan du skrev inlägget har du förmodligen en ny adress.
Jag har lite information som kanske kan vara intressant för dig. Hör av dig om du fortfarande behöver hjälp att finna nämnda Josef.
Med vänliga hälsningar,
Emelie
-
Jag har en person i mina anor som anklagas för stöld på 1840-talet och döms till livstids och satt fängslad till sin död 1871 allt enligt husförhören.Brottet begicks i Eslövstrakten.Var kan man finna mer uppgifter om detta och var satt han av straffet?
Någon som vet så hör av dej.
Kurt
-
Är det någon som vet vart jag ska vända mig för att söka uppgifter om de nedlagda institutionerna Vilohemmet och Kronprincessan Viktorias Kustsanatorium (KVK) i Vejbystrand? På Vilohemmet behandlades poliopatienter (bl. a. jag själv som barn) fram till 1953 och på KVK behandlades tbc-patienter. Det var gemensam skola på KVK för barnen från båda institutionerna. Jag gick mina första skolår ht 1951 - ht 1953 där.
Nu har jag nyligen i Rötters forskarkatalog hittat en person som också fick tillbringa några av barndomsåren på samma plats. Det har fått mig att börja tänka på att via ex.vis klassböcker söka efter barndomskamrater från den tiden, så här 50-55 år efteråt.
Vänder jag mig till landsarkivet i Lund, kommunarkivet i Ängelholm, landstingsarkivet i Skåne län eller vart??
Mvh
Ingegerd
-
Bysättningshäktet i Stockholm. Där hamnade troligen min ana skomakargesällen Johan Kjellberg i början av 1806. Hans båda söner blev då intagna vid Barnhuset och det är i deras arkiv det står att fadern blivit för skuld bisatt på Gäldstugan.
Vet någon hur man kan hitta uppgifter om de personer som var intagna där. Så vitt jag har förstått låg ansvaret för bysättningshäktet under landshövdingen, men jag kan inte hitta någon ingång till arkiven. Jag tar tacksamt emot all hjälp.
Mvh
Lennart
-
I Stockholm var det nog Överstårhållarämbetet som hade hand om sådant. Kolla på http://www.nad.ra.se/ som är hemsidan för Nationella Arkivdatabasen. Eller på Stockholms Stadsarkivs hemsida: http://www.ssa.stockholm.se/sv/hem/
-
Ja där fanns det mycket att gräva i. Jag hittade gäldstugan också, men med betydligt senare årtal än jag hoppats på. Nu har jag i alla fall kommit på rätt spår för fortsatt sökande. Tack så mycket för hjälpen
Mvh
Lennart
-
Den 10 november 1811 gifter sig Nämndemannasonen Carl Petter Myrberg med blott fjortonåriga Greta Jansdotter i Muren (Kila (U) EI:2 1775-1819). Såvitt jag förstår var lägsta giftermålsåldern 15 år, enligt Giftermålsbalken 1 kap 6 § 1741 års lag. Man måste därför ha skrivit till Konungen, för att få hans tillstånd.
Frågan är: Kan skrivelsen till Konungen finnas arkiverad, och i så fall var?
MVH,
Lasse Bergdahl
-
En sådan skrivelse bör i så fall ha gått via den lokale prästen och till Domkapitlet, och så vidare till Kgl Majt. Men i det här fallet verkar ju prästen vara ganska noga med att anteckna betyg och annat i samband med lysningar, så då borde en sådan skrivelse också vara nämnd i vigselboken.
Däremot kan man tänka sig att fadern, som i AI:10:129 säger sig vara ofärdig i en arm och ett ben, känt sig i behov av en ung stark man i hushållet, och därför givit sitt tillstånd till att Greta fick gifta sig trots att hon var några månader för ung. Fast det är bara en fundering...
-
Sådana beslut ska finnas i bilagorna till vigselboken. Om dessa handlingar finns bevarade bör de finns under Signum H. Oftast är inte dessa scannade eller mikrofilmade. Vanligen är endast 5-10 % av kyrkoarkiven tillgängliga utan arkivbesök.
-
Elisabeth och Björn: Tack för bra tips. Nu verkar dock bilagorna till vigselboken i Kila (U) vara bevarade endast för tid från 1818. Frågan blir då: finns handlingarna även någon annan stans, t ex hos Konungen? Var är i så fall detta?
Elisabeth: Var det möjligt för fadern själv att gifta bort dottern som fjortonåring, trots att lagen 1741 påbjöd 15 års ålder? Giftermålsbalken anger ju tydligt att dispens skulle ges av Konungen (1 kap 6 §). Å andra sidan anges ju giftermålsåldern för män till tjugoett år medan Carl Petter endast var nitton. Det var emellertid helt i sin ordning eftersom en Kungl förordning den 8 december 1756 ändrade ålderns för män till aderton år.
Din fundering om att ett skäl för äktenskapet var att fadern blivit ofärdig är troligen korrekt. Det är bl a den saken jag hoppas att det skall kunna stå något om i en dispensansökan till Konungen.
Återigen tack.
Lasse Bergdahl
-
Hej Lasse, en komplettering.
Det kungliga brevet kan sökas i Riksarkivet, i Ecklesiastikexpeditionens koncept eller registratur. Då skrivelserna ligger kronologiskt kan det vara praktiskt att först slå upp ärendet i Ecklasiastikexpeditionens diarier. Det finns kortregister till arkivet, men jag vet inte om det kan vara till hjälp i denna fråga.
Brevet till Kungl Maj:t kan också sökas i Riksarkivet, förslagsvis i samlingen Skrivelser till Kungl. Maj:t, underavdelningen Skrivelser från konsistorier/Västerås stift.
Mvh
Bertil Johansson
-
Precis som Bertil nämner så är det i Riksarkivet som det kan sökas, men ytterligare en komplettering är att det kortregister som avses numera även delvis finns att söka digitalt på SVAR (menyn Register och databaser, eller se Forska), sökbart på person.
-
Tack, Bertil och Leif. Nu fick jag lite att bita i. Skall bli intressant.
Hälsn
Lasse Bergdahl
-
Föräldralösa barn 1720-talet. Vilket arkiv?
Min mmffmff Bryngel Nilsson Lundberg, född 1713, och hans tre syskon blev i en ålder av 5-10 år föräldralösa då deras far Nils Torstensson Lundberg och modern Brita Bryngelsdotter avled 1723 resp. 1724 i Kinne-Vedum (R) på Qwarnegården.
Bouppteckningar för Kinne häradsrätt finns först från 1740 i ArkivDigital och sockenstämmoprotokoll finns först från 1737 i Forshem C:2 (1710-1750).
(Jag använder f.n. enbart ArkivDigital)
Fråga:
Var skall jag leta för att få fram uppgifter om de föräldralösa barnen, ex.vis förmyndare, boställe, etc. under perioden fram tills de blev myndiga?
Med vänlig hälsning
Peter
-
Hej Peter! Om händelsen ägt rum vid mitten av 1800-talet och framåt kunde du läsa om föräldralösa barn i domstolsarkivets Förmynderskapsböcker (serie D). Om det finns Småprotokoll (serie A II) från 1720-talet för den häradsrätt det gäller, kanske du kan hitta mål rörande förmynderskap där. Annars får du söka i ordinarie domboken (serie A I). M v h /Leif.
-
Hej Leif, tack för dina råd. Skall försöka med det och hoppas på det bästa....
Med vänlig hälsning
Peter
-
Var finns handlingar från Rettigska barnhemmet i Gävle arkiverade
-
I Gävle kommunarkiv.
Se arkivregistret: Axel och Lulli Rettigs barnhem
http://arkivsok.gavle.se/CalmView/Overview.aspx
-
Jag bockar och tackar
Stig
-
Det här handlar om min finska mormor, född 18.10.1892 i Vichtis, Finland (som då tillhörde Ryssland). Det finns många gamla historier om henne som fortfarande berättas inom familjen, men som jag numera börjat tvivla på, och som jag försöker hitta bevis på.
I en av historierna reser mormor (förmodligen från Helsingfors) till Stockholm och tillbaka någon gång under 1907 eller 1908. Känner någon här till arkiv/dokument i Sverige som jag kunde kolla, som kunde innehålla vilka som helst spår av denna resa? Passkontroll eller liknande?
-
Hej Sakari!
Det finns olika vägar att gå. På nätet finns en hel del digitaliserat, t ex hos Helsingfors stadsarkiv.
Och genom Helsingfors församlingar (Centralarkiv) kan du hitta länkar till t ex Migrationsinstitutet. Det går också att beställa fram uppgifter, om man kan precisera sökningen.
Helsingfors stadsarkiv
https://yksa.disec.fi/Yksa4/public/HELKA/ (https://yksa.disec.fi/Yksa4/public/HELKA/)
Släktforskning Helsingfors & Finland,
https://www.helsinginseurakunnat.fi/sv/artikkelit/slaktforkning (https://www.helsinginseurakunnat.fi/sv/artikkelit/slaktforkning)
mvh
Leif
-
Tack, men som jag sade, nu är det arkiven i Sverige som intresserar mig. De finska källorna känner jag till.
Resenärer från Finland/Ryssland registrerades väl någonstans i Stockholm? Men var och av vem?
När jag skrev till Riksarkivet, bad de mig att vända mig till Stockholms stadsarkiv.
Stockholms stadsarkiv svarade:
Just nu har vi långa handläggningstider på samtliga förfrågningar och vi har även mycket begränsad möjlighet att hjälpa till i forskarförfrågningar
-
Om hon arbetade och betalade skatt, kanske hon finns i mantalslängderna. Om hon födde barn, under barnbörd. Eller i Finska församlingen?
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/
-
Sakari
Du har sedan SCB:s folkräkningar, de ger info om dem som flyttat från Finland till Sverige.
De fanns i a f tidigare i pärmar i Arninge, tycks fortfarande inte vara digitaliserade.
1910-års folkräkning (1901-1911),
https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=SCBs+folkr%c3%a4kning&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=10&postid=Arkis+a0974418-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder
mvh /Leif
-
Du har sedan SCB:s folkräkningar, de ger info om dem som flyttat från Finland till Sverige.
De fanns i a f tidigare i pärmar i Arninge, tycks fortfarande inte vara digitaliserade.
På nätet finns folkräkningarna sökbara här (med länkar till bilderna vid sökresultaten, så att man kan se om texten är avskriven korrekt vid dataregistreringen):
https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar (https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar)
Och vill man gå direkt till bilderna, så finns de här:
https://sok.riksarkivet.se/forsamlingsutdrag (https://sok.riksarkivet.se/forsamlingsutdrag)
-
Tack till Sven, Leif och Jörgen, men som jag sade så reste min mormor till Stockholm och tillbaka någon gång under 1907 eller 1908. Det vill säga, hon stannade inte i Sverige. Det var inte invandring, det var en resa.
Men kanske jag borde skriva att min mormor ska ha rest. Jag litar inte på de släktingar jag har hört historien från. Jag skulle gärna ha bevis.
-
Om du inte litar på uppgifter från släktingarna, hur kan du lita på den här siffran 1907-1908? Har du henne säkert i
Finland omkring den tiden?
-
Inte ens i dagens övervakningssamhälle registreras alla som passerar gränsen. Och då hade man inte flygplatser, och jag tvivlar på att man kontrollerade pass för alla som klev av båtar i Stockholm... Så den resan lär du nog få svårt att hitta skriftliga bevis på någonstans - om hon inte skickade hem ett brev eller vykort från Stockholm... :)
-
Från tiden kring 1860 och framåt mot 1910-talet behövdes inte pass för utrikesresa. Så då finns inget Passprotokoll att söka i.
-
Om du inte litar på uppgifter från släktingarna, hur kan du lita på den här siffran 1907-1908? Har du henne säkert i
Finland omkring den tiden?
Hon finns i polisens adressregister 1.1.1907 som (14-årig) tjänarinna i Helsingfors. Resan till Stockholm påstås ha hänt efter detta, men före hennes giftermål och min mors födsel 1909 i Finland.
Jo, den födselattesten har jag inte sett. Inte ännu...
-
Från tiden kring 1860 och framåt mot 1910-talet behövdes inte pass för utrikesresa. Så då finns inget Passprotokoll att söka i.
Jag antar att du talar om svenska medborgare. Jag är inte historiker, så jag vet inte om det gällde för min mormor, en medborgare av Storfurstendömet Finland. Jag försöker just ta reda på det.
-
I Nordisk Familjebok (2:a upplagan, band 21) står bl.a. följande om pass (http://runeberg.org/nfca/0126.html):
"I Sverige var likasom i andra länder i äldre tider i regel hvar och en, som ville företaga resa till utlandet eller inrikes utom den trakt, där han var allmänt känd, skyldig att vara försedd med vederbörligt respass, som vid anfordran skulle uppvisas. Sådant pass fordrades ock af utlänning, som ville i riket inkomma."
Och:
"Först genom k. förordn, af 21 sept. 1860 upphäfdes helt och hållet det gamla passtvånget för resande, hvilka ankomma till riket eller färdas inrikes orter emellan, samt förbuden mot resor ur riket utan pass (k. skr. af 9 febr. 1872)."
Det upphävda passtvånget bör ju då också ha gällt utländska medborgare som reste in i Sverige. Och där står inget om att passtvång återinförts, och det bandet av uppslagsverket utkom 1915.
-
SCB:s folkräkningar ger bl a utifrån församlingsböcker och mantalslängder besked om inkommande från Finland, de behöver inte vara immigranter.
"[...]Primärmaterialet utgjordes liksom vid folkräkningen 1900 av utdrag ur församlingsböckerna samt för Stockholm av utdrag ur mantalsböckerna motsvarande de tidigare använda rotelistorna. [...].
De behövde inte haft pass eller tänkt att bosätt sig här. Så om hon befann sig i Sth ett år eller två bör det finnas uppgifter om detta i materialet. Du får då datum när hon inkom, varifrån i Finland och varthän i Sverige.
Om du vill ha uppgifter om din släktings resa och vistelse i Sverige, hitta bevis, bekräftelse eller dementier om hörsägen, behöver du kontrollera den här källan.
Leif
-
SCB:s folkräkningar ger bl a utifrån församlingsböcker och mantalslängder besked om inkommande från Finland, de behöver inte vara immigranter.
"[...]Primärmaterialet utgjordes liksom vid folkräkningen 1900 av utdrag ur församlingsböckerna samt för Stockholm av utdrag ur mantalsböckerna motsvarande de tidigare använda rotelistorna. [...].
De behövde inte haft pass eller tänkt att bosätt sig här. Så om hon befann sig i Sth ett år eller två bör det finnas uppgifter om detta i materialet. Du får då datum när hon inkom, varifrån i Finland och varthän i Sverige.
SCB:s "folkräkningar" är ingenting annat än utdrag ur landets husförhörslängder/församlingsböcker (utom i Stockholm, där man i stället använde rotelistor eller utdrag ur mantalsböckerna, eftersom husförhörslängder/församlingsböcker inte fördes i de territoriella församlingarna där, vilket för utdragen 1870-1880 också gäller Göteborg).
Utdragen visar vilka personer som den 31/12 vart tionde år (t.ex. år 1900 och 1910) fanns kyrkobokförda i resp. församling (mantalsskrivna i Stockholm) den dagen samt när och var de var födda, men ingenting av vad som hänt under mellantiden sedan det senaste utdraget tio år tidigare.
Det finns också SCB-utdrag från flyttlängderna, som visar vilka som flyttat ut ur resp. in i riket. Men också de utdragen visar kyrkobokförda personer, eftersom inga andra hamnade i flyttlängderna.
Folk som bara var på tillfälligt besök i Sverige blev inte då, precis som de inte blir det nu, folkbokförda här - och finns därför inte i SCB-utdragen (http://www.arkivguiden.net/ag08/ag08013.shtml#102). Om hon finns i "folkräkningen", så var hon alltså bosatt i Sverige och hade m.a.o. immigrerat (om man nu kan tala om emigration/immigration inom Norden).
-
SCB:s folkräkningar ger bl a utifrån församlingsböcker och mantalslängder besked om inkommande från Finland, de behöver inte vara immigranter.
------------------------
Om du vill ha uppgifter om din släktings resa och vistelse i Sverige, hitta bevis, bekräftelse eller dementier om hörsägen, behöver du kontrollera den här källan.
Du är toppen, Leif! Jag fann mormor i Folkräkningen 1910: Lindormen 30, Stockholm. Det bör väl betyda att hon inte var bara på tillfälligt besök med en svensk-finsk familj från Helsingfors som mina släktingar påstår.
Men vad exakt betyder folkräkningens datum, 31/12 1910? Var mormor då i Stockholm? Och så har vi hennes civilstånd: "Ogift". Oj oj. Enligt nämnda släktingar gifte hon sig före min mors födsel (1909).
Det blir ju spännande, det här.
-
Roligt - och ingen orsak. ;)
Det fordras då lite forskning i Stockholms församlingars kyrkoböcker.
Du bör då ta kontakt med Stockholms stadsarkiv som kan ge dig info vilka församlingar som kan vara aktuella och hur du ska gå tillväga. På SSA kan det också finnas annan info som skulle kunna ge ytterligare information om din nära släkting.
Lycka till!
Leif
-
En bra ingång är ju även Rotemansarkivet då det är sparsamt med kyrkböcker i Stockholm vid den här tiden.
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx
-
Är det Airola, Alina Sofia? Hon finns i Finska församlingen och är född 16 jan 1892 i Vihtis.
Finska församlingen (A, AB) AII:16 (1909-1926) Bild 130 / sid 8 eller 9
-
Hon finns i SVAR Aii:16 Sida 9. Bildid: 00051583_00012
-
Tack, men nu blev det kryptiskt för mig:
Finska församlingen (A, AB) AII:16 (1909-1926)
SVAR Aii:16 Sida 9
Vilka arkiv är de här? Innehåller de något om vad folk har gjort och när? Till exempel - när de kommit till Stockholm, eller lämnat staden? Eller är det bara födelsedatum, civilstånd och liknande?
-
Det är Finska församlingens församlingsbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00051583_00012 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00051583_00012) [rättad länk]
Hon finns på uppslag 9, rad 11. Där står att hon flyttat in den 4/10 1907. Och sedan är hon noterad som "obefintlig" 1912.
-
https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
-
"Obefintlig" betyder att hon inte är kvar i församlingen, men inte anmält flyttning i laga ordning. (Finska församlingen var icke-territoriell, så hon behövde inte byta församling om hon flyttade inom staden. Hon lär m.a.o. inte ha varit kvar i Stockholm.)
Den noteringen gjordes alltså 1912, men hon kan ha 'försvunnit' redan tidigare. Det är alltså möjligt att hon inte var kvar i Stockholm den 31/12 1910 när "folkräkningen" gjordes, men ändå kom med där för att hon fortfarande formellt var skriven i församlingen. (Att hon tillhör Finska förs. är noterat i anmärkningskolumnen på folkräkningsblanketten.)
Hon kanske bara reste tillbaka till Finland på besök, men av någon orsak (t.ex. din mor :) ) blev kvar där.
-
Mantalsuppgift skulle lämnas in varje år och är ofta den bästa källan om man vill följa en person kontinuerligt. Hon förekommer i Stockholms mantalslängd 1908, som speglar förhållandena på senhösten 1907:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059122_00027 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059122_00027)
Däremot tycks hon inte finnas med i mantalsregistret 1909 eller 1910. Det skulle kunna betyda att hon var tillbaka i Finland redan under 1908.
I rotemansarkivet (DVD:n Rotemannen) är hon förpassad till obefintlighetsboken (bilagan) 1911, men precis som i kyrkböckerna finns det ofta en stor eftersläpning. Hon kan ha lämnat Stockholm utan flyttbetyg redan ett par år tidigare, vilket också styrks av den uteblivna mantalsskrivningen.
Mot den här bakgrunden kan grunduppgiften om att hon bodde i Stockholm en kortare tid, högst ett år, vara helt riktig.