Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => 14 - Juridiska spörsmål => Metodfrågor - Hur gör jag? => Domböcker => Ämnet startat av: Leif Gson Nygård skrivet 2011-08-04, 00:22
-
Min erfarenhet är förvisso att texten inte skiljer mellan koncept och renovation, men det var naturligtvis fel av mig att utifrån detta generalisera. Det förekommer säkerligen undantag - vilket Martins exempel visar - och gör det påkallat att läsa båda domboksserierna också av andra skäl än dem jag nämnde.
-
Lite förvånade att en kopia kan innehålla mer än originalet, var originalet defekt? Eftersom jag själv håller på att gå igenom stora delar av Västerviks renoverade domböcker är jag nyfiken om någon har erfarenhet av just skillnaden mellan originalen och de renoverade. Är de rena avskrifter eller förekommer informationsförluster?
(Meddelandet ändrat av niklaskant 2011-08-04 08:19)
-
Jag har läst en del i Ale härads domböcker från 1650-talet, både originalboken och den renoverade domboken, och vid nästan varje ting har det funnits skillnader, oftast att ärenden som finns i originalboken saknas i den renoverade domboken, men det förekommer också att ärenden som finns i den renoverade domboken saknas i originalboken.
I ett fall, det gällde sommar- och hösttinget samma år, var några ärenden, som i originalboken var införda i hösttinget, i den renoverade domboken införda i sommartinget, medan några andra ärenden som i originalboken var införda i sommartinget fanns i hösttinget i den renoverade domboken.
Sedan förekommer det också att det står olika personnamn i de båda böckerna, men det kan ju vara rena skrivfel.
-
Ett av de ärenden som hamnat i olika ting i originalboken resp. den renoverade domboken kan vara av intresse. Enligt 1658 års sommartings originalbok visade en man upp sin överhets frihetsbrev av datum 10/8 1658 på sitt hemman, som genom ofreden farit illa. I den renoverade domboken är alltså detta ärende infört i hösttingets dombok. Eftersom sommartinget hölls den 5-6/7 1658 och hösttinget den 24-25/9 1658, och om brevdatumet 10/8 1658 är riktigt och inte felskrivet, måste ärendet ha hamnat fel i originalboken. Det ger ett intryck av att också originalboken är skriven i efterhand.
-
Det var ju inga färdigbundna böcker som man skrev i, utan lösa ark som senare bands ihop.
Och jag har titt som tätt stött på böcker som är bundna 'efter behag'. Även om sidorna i ett protokoll sitter i rätt ordning (vilket dock inte alltid är fallet), så kan protokollen sitta lite huller om buller. Detta gäller åtminstone häradsrättens original.
Renovationerna som sändes till hovrätten var man väl lite noggrannare med. Det märks inte minst på att renovationerna oftast är betydligt mer välskrivna. Man ville väl inte få bakläxa - det tar ju en stund för skrivaren att göra om arbetet...
-
Hej på er!
Tack för svaren men nu är jag om möjligt ännu mer osäker, original, koncept, renovationer etc etc. Hur hänger allt ihop?
1. En mål tas upp i häradsrätten (om det var på landet), så långt är jag med. Här skrivs ett protokoll/dombok, det som jag läser t.ex i mitt fall.
2. Är det någon i Häradsrätten som sedan sätter sig och skriver om allting i ett exemplar till och sänder in detta till hovrätten för att ett exemplar skall finnas även där och det är detta som blir den renoverade domboken?
3. Vad händer i så fall om domen från häradsrätten överklagas av endera parten till hovrätten? Då kommer det skapas ett protokoll/dombok i orgiginal över hovrättasförhandlingen antar jag? Varmed det i hovrättens arkiv finns två domböcker på samma mål, en renoverad från underinstansen och en oriignal över hovrättsförhandlingen?
4. Renoverades isf domboken i punkt 3 även den och sändes till en högre instans?
Jag som i min enfald hade hoppats jag skulle kunna finna hela målet i en följd någonstans :p...
-
De s.k. renovationerna är kopior av underrätternas domböcker (även om de som sagt i praktiken inte alltid är identiska). Dessa sändes till hovrätten för att de skulle kunna kontrollera att allt gått rätt till.
När domar överklagas till hovrätten, så blir det ju nya rättegångar där. Och från de finns det egna domböcker för hovrätten. De målen återfinns då i två domböcker i hovrättsarkivet, men det är ju olika rättegångar i olika domstolar.
Under hovrätten fanns det f.ö. fler instanser än härads- och rådhusrätten (på landet resp. i städerna): Lagmans- och kämnersrätten. (Se mer här om detta och domstolshandlingar i arkiven: Arkivguiden: Arkiv och källor: Svenska källor, del 3 - Domstolshandlingar.)
-
Ytterligare en anledning till att kontrollera både originaldomböcker och renovationer är att man vid avfotograferingen kan ha hoppat över sidor. Om volymen inte är paginerad, så kan det vara lätt att missa sådant.
Jag har saknat uppslag i häradsrättsarkiv (Uppsala län), i Svea hovrätts arkiv (Stockholm/Uppsala län) samt i skråarkiven.
-
Det förekommer att renovationerna har en kortare version av ett mål än vad som är i originalboken. Speciellt uppbuden av egendom, där det i början eller slutet av tinget bara står vilken gård och vilket uppbud, men i originalboken står även köpare/arvtagare/säljare.
Det förekommer även att ett mål helt uteslutits ur renovationen och där man under denna paragraf endast hänvisar till hovrättens nådiga utslag, målet har i det fallet överklagats till hovrätten.
I renovationerna kan det även finnas rättelser. Har man i hastigheten skrivit fel namn på en person eller gård i originalboken så kan det efteråt vara tillrättat i renovationen.
-
Först skrivs ett konceptprotokoll (ibland bevarade och mikrofilmade). Detta renskrevs av samma skrivare. Dessa protokoll inlämnades till hovrätten och det skrevs av som kopia av annan skrivare. De första renoveringarna saknar många domar och oftast är bara knappt hälften av domarna avskrivna i renoveringarna.
När man filmade domböckerna så filmades i första hand tingsprotokollen och där de saknades kompletterades med filmningar från renoverade protokoll. Men en del domar är ändå inte filmade utan de har glömt bort någon dom. Man kan se ibland att man refererar till ett datum som inte finns mikrofilmat. Någon gång kanske de saknas både som tingsprotokoll och renovering, men oftast finns det i någon del. Enstaka kan ha varit i så dåligt skick att de inte kunde mikrofilmas och fick inte hanteras. En del av dessa kan vara reparerade så att de är tillgängliga nu.
-
hej
jag skulle behöva hjälp att se efter om det gjordes någon stämning i samband med en oäkta far, men har själv inget abonnemang i SVAR.
kvinnan som är min mmffm, är en Lovisa Seger född 1853 i Ripsa. vid tidpunkten då hon blev gravid arbetar hon som piga vid(/kring) Edeby herrgård. hon reser till stockholm för att den 16e juli 1877 föda sin oäkta son Karl Arvid på provisoriska barnbördshuset, och tycks stanna där som amma i 2 månader innan hon reser tillbaka till ripsa (där hon då är skriven på socken fram tills årsskiftet 1877/1878).
Ripsa borde ligga under Rönö häradsrätt. någon påstod dock att den just år 1877 (ev 1878) endast innehöll boupteckningar.
någon som kan hjälpa mig?
finns det annars möjlighet att barnbördshuset kan ha uppgifter om pojkens far som inte finns med i kyrkböckerna?
-
Hej,
Jag har hittat i ett husförhör en anteckning om att en släkting har begått en stöld.
Så hur gör jag nu för att få fram mer information om detta eller är det kanske någon som vet något om Carl Jakobsson 18/10 1842? Han bodde i Karlskoga när brottet ska ha begåtts i en socken som hette Granberga. Datum för häktningen är 27/4 1869 och domen får han 12/6 samma år.
Hoppas det finna någon som kan hjälpa mig
Vänliga hälsningar från Karin
-
Jag skrev visst fel. Carl Jakobsson föds 30/10 1842.
-
Jag har inte ännu börjat med domboksforskning.
Den här länken kan kanske vara en början
http://www.domboksforskning.se/index.htm
Hälsningar
Rolf
-
Hej Karin,
Brottmål skulle behandlas vid den rådhus/häradsrätt inom vars område brottet begåtts. Problemet här är att det inte finns någon socken som heter Granberga (enligt NAD). Om det är Granberga i Karlskoga socken som avses kan domboken alltså sökas i Karlskoga häradsrätts arkiv, i Landsarkivet i Uppsala.
Mvh
Bertil Johansson
-
Rolf: Tack för ditt tips ska kolla upp din länk så fort jag skrivit klart svaret
Bertil: Precis det var Granberga i Karlskoga Om man vill söka i de arkiv du beskriver vet du hur man går tillväga då?
Hoppas ni har en trevlig helg!
Vänliga hälsningar från Karin
-
Hej igen Karin,
Domboken från 1869 förefaller inte vara filmad eller scannad så man får använda originalet. Det roligaste är ju att bläddra själv i luntan, om du har ärende till Uppsala. Då du har uppgifter om vilket arkiv det gäller, datum och person, kan du också skriva till landsarkivet (mail brukar gå bra) och begära en kopia på domen. Ange: Karlskoga häradsrätts arkiv AIa:119 (Dombok 1869), datum och namn på den dömde. Räkna med en avgift för eftersökningen + kopior}. Ring först landsarkivet och kolla att det går bra så. Adresser, priser etc på www.riksarkivet.se. Vidare sökning i arkivet genom Nationella arkivdatabasen (NAD), på samma hemsida.
Hälsningar
Bertil Johansson
-
Hej igen Bertil!
Tusen tack för din hjälp!
Bor ju ganska nära Uppsala så man kanske får ta vägarna förbi arkiven
Vänliga hälsningar från Karin
-
Hej,
Jag har en fm som är född 1890 i Tjärstad, Kinda härad (fader okänd). Och jag tänkte försöka ge mig
på att leta i domböcker från Kinda härad om möjligtvis det finns nån ledtråd där.
Jag har abonnemang på Svar och har hittat ett antal domböcker från Kinda härad 1890.
Det är en allsköns blandning av stämningar, testamente, insända brev till rätten och jag förstår inte
riktigt hur jag ska gå till väga för att hitta OM just min fmm stämde för att få fadern att ta ansvar.
Jag menar, hur höll man reda på allt som togs upp i rätten? Fanns det register? Eller ska man läsa en
dombok från början till slut?
Hoppas att någon kan förklara - för jag känner mig lite vilsen.
med vänliga hälsningar
Ann
-
Litet tillägg till hur jag hittade arkiven. Från Arkiv Digital (där jag sökte på Kinda
härad) finns en länk: Landsarkivets förteckning, som leder till www.nad.riksarkivet.se
och där hittade jag för 1890 en reproducering som jag kunde läsa mha mitt abonnemang.
Kanske är det så att det som reproducerats egentligen inte är av intresse här?
mvh igen
Ann
-
Jag skulle vilja läsa en dom från 1891 som gäller en person boende i Stora Tuna i Kopparbergs län. Hur gör jag?
-
Domböcker finns inte tillgängliga på mikrokort eller digitalt efter 1850. Du får kontakta landsarkivet i Uppsala.
-
Tack för hjälpen Camilla.
-
Hej!
Jag har en Kerstin Olsdotter född 1793 i Gustav Adolfs församling (Värmland). 18170303 föder hon ett oäkta barn i Liljedal i Ed (Värmland).I Mo A1:6 sid 34 finns en notering om barnafadern som 1821 vistas på Stålbytorp i Svanskog och som dömts till att årligt betala till detta barn.
Var ska jag kunna finna denna dom? Jag har förmodligen ringat in den tänkbare fadern men själva domen skulle vara intressant att få ta del av.
Med hopp om hjälp
Barbro
-
Hej Barbro!
Du får läsa ordinarie protokoll i dombok för den häradsrätt där ditt oäkta barn bor. För Värmlands län finns det sex (6) domböcker för år 1821, nr 1597-1602 - se NAD och Häradsrätternas renoverade domböcker, Värmlands län.
Mvh /Leif
-
Hej Leif!
Det var som jag anade att det var originalkällorna som var aktuella.
Stort tack!
-
Hej!
Hur går man till vägar om man vill domstolsforska?
Jag har en del förfäder som är dömda för brott och skulle gärna vilja forska vidare om detta!
MVH Jenny
-
Detta kanske kan vara en början
Forska i domböcker
(finns refererad även ovan)
(Meddelandet ändrat av salgo60 2015-12-07 13:50)
-
I Rötterbokhandeln är det just nu julpris på boken Domstolsforska:
http://rotterbokhandeln.se/product.html/domstolsforska?category_id=9
-
Hej Jenny!
Vill du kasta dig rätt ut i det okända, utan att läsa på först (men kanske senare?) kan jag ge dig följande tips:
Kolla allra först saköreslängden. Den infogades längst bak i domboken, efter varje ting. Saköreslängden upptar dem som hade begått brott och dömdes till böter. Är så fallet, återfinns protokollen från det ting som saköreslängden omfattar. Då återstår bara att hitta själva undersökningsprotokollet.
Men observera att det i dessa fall fordrades en dom; alla som åtalades och undersöktes blev inte dömda utan kunde frikännas. Och då finns de inte i saköreslängden. Sedan kunde brottet vara av ett allvarligare slag, med skarpare straff än böter. Dessa finns inte heller med i längden. Då måste domboken bladas igenom vid tidpunkten för brottet för att hitta undersökningsprotokollet.
Senare under 1800-talet och under 1900-talet bildade saköreslängden egna serier. Då ingår de alltså inte i ordinarie domboken utan i särskilda böcker.
Lycka till!
M v h
/Leif
-
Hej!
Skulle behöva hjälp med två personer som har blivit dömda för brott.
Anna Cajsa Larsdotter f. 1/2 1803 i Lerbo Södremanland och hennes son Anders Andersson f1825 19/9 i Floda Södermanland
Familjen finns i Hjulesta Floda (D) AI:12a (1846-1850) Bild: 312 Sida: 305
Anders står då som dömd för poströfveri.
I Floda (D) AI:13a (1851-1855) Bild: 320 Sida: 310 står det något på Anna Cajsa som jag inte riktigt kan tyda och
i Floda (D) AI:14a (1856-1861) Bild: 347 Sida: 331 står det att Anna Cajsa blivit staffad för stöld 1854.
Vad är poströfveri?
Hur kan jag får reda på mer om dessa två brott?
Tack på förhand/
Anna
[/size] f[size=78%][/color]
-
Att röva var belagt med dödsstraff.
Här finns lite att läsa om ett annat postrån.
http://www.nah.se/Filer/Postrofvare%20i%20farten%20av%20K%20O%20Levin.pdf (http://www.nah.se/Filer/Postrofvare%20i%20farten%20av%20K%20O%20Levin.pdf)
-
Hej Anna!
Poströfveri var detsamma som postrån, d v s de rånade hästtransporterna av post. Du kan läsa om detta i SAOB, http://www2.saob.se/osa/index.phtml (http://www2.saob.se/osa/index.phtml)
Sedan har Karl Olof Levin skrivit om poströvare här, http://www.nah.se/Filer/Postrofvare%20i%20farten%20av%20K%20O%20Levin.pdf (http://www.nah.se/Filer/Postrofvare%20i%20farten%20av%20K%20O%20Levin.pdf)
Eftersom han dömdes till livstids fängelse på Varbergs fästning, lär du kunna hitta en del om honom, händelsen och domen.
Du behöver då dels läsa domboken 1844, dels tar reda på vad som finns bevarat från Varbergs fästning; fångrullar och annat.
Domboken för Floda sn, Södermanland (D) 1844 återfinns hos Oppunda häradsrätt och A I a:63. Den har fotograferats av Arkiv Digital. Eftersom det var ett litet speciellt mål kan också rannsakning om brottet ha skett vid ett extra (urtima) ting, men efter 1841 ingår dessa domböcker i A Ia:63, https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+93538589-49d8-11d5-a6ed-0002440207bb&s=Balder (https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+93538589-49d8-11d5-a6ed-0002440207bb&s=Balder)
Lycka till!
Med vänlig hälsning
Leif G:son Nygård