Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Metodfrågor - Hur gör jag? => 09 - Fader okänd => Ämnet startat av: Kristian Lagerström skrivet 2012-10-26, 04:28
-
Hej!
Gustaf Ludvig Eriksson f. 1817-01-29 i Bure 4, Skellefteå lfs (AC) och hans hustru (g. 1845-10-05 i Skellefteå), Anna Lovisa Burstedt f. 1822-03-06 i Norrböle (Skellefteå) är båda födda med okända fäder. Gustaf Ludvigs mor var Maria Jonsdotter f. 17931210 i Hemmingsmark, Piteå (BD) och död ogift 1870-01-21 i Skellefteå lfs.
En misstänkt far till den förre är sedermera furiren Gustaf Eriksson, f. 1793-09-19 i Skellefteå lfs, vilken är bosatt på samma gård (Frostkåge 7) som modern 1811-16, alltså även under tiden för befruktningen. Denne gifter sig med Maria Markstedt 1816-09-29.
En annan är Erik Olofsson Burstedt i Bure 7, hos vilken modern bor en kort tid då sonen föds.
Frågan är vilket som är troligast utifrån gängse namngivningsbruk. Vilket var vanligast vid denna tid, att en oäkta son fick samma/delvis samma förnamn som sin biologiske far eller att sonens patronymikon togs efter faderns förnamn? Var det rentav undantagslöst så att oäktingens patronymikon togs av faderns förnamn? På mödernet finns här förvisso ingen Erik.
I sammanhanget bör nämnas att Gustaf Ludvigs patronymikon anmärkningsvärt nog omnämns först 1845, då han gifter sig.
Anna Lovisas mor är Brita Stina Jonsdotter Burstedt f. 1785-10-09 i Skellefteå lfs. Avsaknaden av patronymikon gör det dessvärre omöjligt att här finna någon misstänkt far på namnbasis.
PS. Jag har lusläst de aktuella domböckerna samt bouppteckningarna efter de båda misstänkta fäderna utan att finna några svar.
Vänligen,
Kristian Lagerström
-
Det är svårt att säga om oäktingens patronymikon alltid togs av faderns förnamn eller
om det ibland ärvdes från modern, eftersom ingen verkar ha undersökt saken ordentligt.
Men normalfallet är att faderns förnamn utpekas, och i detta fall kan ju moderns namn
inte vara inblandat.
Om namnet Eriksson är ett patronymikon i furirens fall kan du alltså glömma honom. Men
om det hade varit den andra misstänkte fadern hade barnet troligare fått namnet Burstedt.
Så troligen går det inte att få fram fadern, precis som kan vänta sig med ett så vanligt namn som Eriksson på oäktingen.
-
Tack för svar, Ulf!
Vänligen,
Kristian Lagerström
-
Hej!
Detta gäller främst uppgift i Folkräkningen 1890 för Västernorrland, men frågan är generell.
Min mormor, född 1883, står noterad som o.ä. i födelsenotisen. När hon gifter sig är hon nämnd med det patronymikon som moderns make hade. Denne man var inte myndig, när min mormor föddes. Modern var då 24 år. Dessutom har jag funnit att min mormor, då 7 år gammal, i Folkräkningen 1890, står som dotter (D) till mannen som hennes mor gifte sig med år 1886. Är detta säkert tecken på att han erkänt faderskap i samband med giftermål? Eller blev även adopterade barn noterade på detta sätt? Vid förfrågan till Riksarkivet i Härnösand har de inte funnit någon handling, som ger mig ledning i detta. Som jag uppfattat det var det, när mormor föddes, inte olagligt att föda barn utom äktenskap. Därför har jag väl inget att hämta i kyrkans räkenskaper? Finns annan väg att gå ifall Folkräkningens uppgift inte är att lita på?
-
Adoption fanns inte före 1917. Så adopterad kan din mormor inte ha varit.
Men folkräkningen är en sekundärkälla, så även SCB:s födelsebokutdrag. Du bör kontrollera originalet av födelseboken, samt husförhörslängderna för att se vad som är skrivet där.
-
Att en ogift mors barn får sitt efternamn efter styvfadern, den man modern senare gifter sig med, är mycket vanligt, nästan regel. Det har inget bevisvärde alls beträffande faderskapet. Detta hindrar naturligtvis inte att många par, då liksom nu, får ett eller flera gemensamma barn och gifter sig flera år senare, men det fordras något annat än efternamnet för att fastställa det.
I folkräkningarna tas ingen hänsyn till faderskap. Jag vill minnas att det om samtliga barn brukar stå: Barn i familjen och det stämmer ju lika bra, oavsett om det är barn till bägge eller endast en av ett gift par.
-
Tack för upplysande svar. De rätade ut flera undringar, så att jag kan gå vidare med ny kunskap. Marghareta
-
Eftersom folkräkningarna är avskrifter av SCB-utdragen ur kyrkböckerna ska de innehålla samma uppgifter som utdragen - och originalkällorna. Ändå skiljer sig ibland utdragens uppgifter från originalböckernas.
Jag vet inte hur barn redovisas på Sveriges befolkning-skivorna, men i folkräkningarna hos Svar finner man barn födda utom/före äktenskap: 'hustruns oäkta barn', 'hustruns barn före äktenskapet', 'bådas barn före äktenskapet' etc. Allt hänger på hur noggrann eller slarvig prästen varit med att redogöra för dessa barns ställning i familjen i husförhörslängd/församlingsbok - och i utdragen till SCB.