Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Metodfrågor - Hur gör jag? => 04 - Hur organiserar jag min forskning => Ämnet startat av: Joakim Jönsson skrivet 2010-01-06, 02:03
-
Hej,
En fråga som retat mig från början av min karriär som släktforskare, hur skall jag strukturera adresser (orter, platser) i men forskning.
Som göteborgare började min forskning här, flera problem dök upp
rote kvarter husnummer gatuadress
Som senare försvårades av församlingar som gick ihop och problem som:
församlingen upphör och roten ingår i en annan helt plötsligt gatan försvinner för ny bebyggelse roteindelningen upphör och man måste använda gatuadresser samma adresser (rote kvarter, gata) under flere församlingar pga ihopslagning
Antar att det inte finns några enkla svar men finns det någon som kan skicka mig i rätt riktning.
Sitter med disgen och använder dess ortregister men det blir inte greppbart för städer och församlingar i förändring, det funkade fint när man hade ett par hundra personer att hålla reda på. Nu börjar man närma sig ett par tre tusen individer och jag måste verkligen göra något åt saken.
Jag hade otroligt lång startsträcka när det gäller min forskning för jag visste inte hur jag skulle organisera alla platser, sedan fann jag disgen och intalade mig att det här kommer att lösa sig. Men så var inte fallet kan jag konstatera.
Har notiser där folk flyttar från ett kvarter i en rote till en gatuadress för att sedan upptäcka att det är samma plats och att där var ingen flytt.
Några tips i vinterkylan?
Vilse i ortsregister
// Joakim
-
Hejsan Joakim
Varför inte använda programmet Anarkiv 7.0 där NOTISTABELL kan användas för just detta ändamål och där du under hela personens livstid kan ange specificerat var han befinner sig under alla tidpunkter (kortare såväl som längre).
Dessutom kan denna NOTISTABELL också kompletteras med exakt när te.x. olika namn användes, samt andra saker som du väljer att lägga där istället för i programmets TEXT eller MEMO.
Du kan sedan enkelt välja exakt vad du vill skall bli utdragit för olika typer av utskrifter
Denna möjlighet har funnits sedan ca 1995.
Vänligen
Susann
-
Hej, Joakim!
Jag hyser stor förståelse för din förvirring. Större städer är besvärliga på många sätt. Jag anser att de bör behandlas så långt möjligt likadant som landsbygden, alltså med församlingen som ryggrad. Även på landet har församlingar delats upp och lagts ihop (under alla tider). Sedan bör kvartersnamn eller liknande användas på samma sätt som bynamnen på landet, även om indelningen har varit mera flexibel i städerna, ibland. Gatunamn och nummer bör man översätta till kvartersbeteckningar, där sådana finns (s.k. stadsägor är ett otyg, som numera dessbättre avskaffats). Nu har jag ingen släkt i Göteborg förrän under 1900-talet, så jag kanske pratar i nattmössan. Men jag har släkt i andra stora städer tidigare än så, så jag tror jag är på något så när rätt spår.