Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => 04 - Hur organiserar jag min forskning => Metodfrågor - Hur gör jag? => 00 - Övrigt => Ämnet startat av: Jonas Hillerström skrivet 2007-01-04, 08:45
-
Hej!
Jag letar i mina släktled men vet inte hur noga kan man vara?, Skall man vara?
Stämmer:
Ålder, ursprung,
Stämmer inte:
Namnstavningar (Ingegärd Ingegerd)
Ur SveBef1970:
=================================================
1900-03-25
Olsson, Irma Mary Ingegärd
Dämmev 10
411 41 Göteborg
Kyrkobokförd i Kristine Göteborgs (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 59422. Mantalsskriven på samma ort.
Född 25/3 1900 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
=================================================
Ur SveBef1900
=================================================
Post 1292048
Irma Mary Ingegerd
f. 1900 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
d.
Flicka, barn i familjen
Kvart. Sparfen N:o 6 tillhör Gårda municipalsamhälle
Örgryte (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Göteborgs Karl Johan Göteborgs och Bohus län
=================================================
Ur DödBok3
=================================================
19000325-5122
Olsson, Irma Mary Ingegärd
Dämmev 10
411 41 Göteborg
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 29/5 1974.
Kyrkobokförd (1974) i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland). Mantalsskriven (1974) på samma ort.
Född 25/3 1900 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
Änka (5/2 1973).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)
Födelseförsamling i källan:
KARL JOHAN (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
MTL 71 / RTB 74
=================================================
-
Hej!
Jag själv tycker att man i det här fallet ska utgå ifrån vad som står i födelseboken. Har du möjlighet att kontrollera där?
Hur många av oss brukar inte snitsa till namnet med tillägg av någon bokstav eller omskrivning av någon bokstav, t ex e blir ä eller tvärtom.
I sådana fall kan man väl notera att personen alltid kallade sig för XXX eller stavade alltid sitt namn som XXX.
Vet man inte hur personen själv stavade sitt namn, så är det värdefullt om man kan hitta någon gammal namnteckning från vederbörande, kanske från en bouppteckning eller annan handling.
Jag har själv alldeles nyss suttit och rett ut om min mormors far stavade sitt efternamn som Westman eller Vestman. I gamla husförhör stod det Westman, men han själv skrev Vestman. I Sveriges dödbok och i folkräkningen för 1890, stavades familjemedlemmarnas efternamn med V. Så familjenamnet fick bli Vestman.
Ann-Mari
-
Den normerade eller exakta stavningen är en mycket sen företeelse. Egentligen var det först i och med datoriseringen i slutet av 1960-talet som det uppstod ett facit. Innan dess kan det mycket väl förekomma olika stavningar i kyrkböckerna.
Ingegerd eller Ingegärd är alltså rätt egalt. Normerat skrivs namnet Ingegärd.
Vad gäller de olika namnvarianter som förekom i äldre tider, som exempelvis Stina/Kristina/Kerstin för i grunden samma namn brukar jag skriva det som användes i vuxen ålder. Det är ju rätt ointressant om prästen skrev in Kristina i en födelsebok om hon sedan i hela livet kallades Stina såväl i längderna som privat.
Det finns även en annan aspekt på varför man inte ska se födelsebokens namnform som hugget i sten. Jag har åtskilliga gånger sett att prästen skrivit in fel namn, vid något tillfälle till och med fel kön. Nu senast, idag, såg jag att det stod Albert i en födelsebok för en man som sedan alltid kallades Alfred, även som barn.
-
Naturligtvis ska man inte helt lita på födelseböckerna, i ditt fall, Carl, har det ju blivit ett helt galet namn, vilket inte var frågan här.
Nu tyckte jag väl att Jonas fråga gällde en person nära i tiden, inte någon från 1800-talet och tidigare. Där håller jag med dig att jag nog också väljer att skriva tilltalsnamnet.
Så då rekommenderar du alltså Jonas att ta reda på hur hon själv stavade och strunta i födelseboken eller om han skall ha ett normerat namn för ett släktforskningsprogram, blir det tydligen Ingegärd?
-
Jag skulle välja den stavning som förekommer senast i livet, dvs Ingegärd. Har man något belägg från hennes egen hand på annan stavning har den rimligtvis företräde, dock gärna med en kommentar om avvikelsen.
-
Jag uppfattar inte att Jonas frågar efter hur han ska stava kvinnans namn i sitt släktregister, utan snarare om han kan utgå från att Irma Mary Ingegärd Olsson som han funnit i Sveriges dödbok och Sveriges befolkning 1970 är identisk med den Irma Mary Ingegerd som han funnit i Sveriges befolkning 1900.
Eftersom Sveriges befolkning 1900 saknar födelsedatum och bara anger födelseåret, så rekommenderar jag, för att säkerställa identifieringen, att Jonas tittar i födelseboken för Göteborgs Karl Johan församling den 25/3 1900.
Även om det förefaller rimligt att det rör sig om samma kvinna, så är det ett metodfel att inte gå till primärkällan, d v s födelseboken. Har man otur har mer än en flicka född detta år i denna församling fått samma namn, även om risken förstås minskar ju ovanligare namnkombinationen är.
-
Carl, en liten kommentar bara om datoriseringen och namnnormeringen.
I samband med datorisering hos Folkbokföringsmyndigheterna blev många människor personnamn och även ortnamn stavade på ett högst annorlunda och sätt än det någonsin tidigare hade gjorts. Släktingar i olika familjer har fått olika stavningar av sina efternamn. När jag använt Sv Bef 1970 har jag sett detta otaliga gånger och det har även bekräftats av personerna själva att det runt den tiden började komma annorlunda stavningar i officiella papper från myndigheterna. Sedan har dessa varit svåra att ändra hos myndigheterna! Ibland har det kostat pengar!
Torsten, du har ju alldeles rätt i princip, men i detta fall förefaller det ju (nästan) helt osannolikt att det inte skulle vara samma person. Men som sagt. Man ska ju alltid kolla för säkerhets skull.
-
Stefan! Det är förmodligen inte i samband med datoriseringen som namnen blivit stavade på olika sätt, utan under hela den tid som folkbokföringen skett på pastorsexpeditionerna. Någon normering var man då inte så noga med, utan jag har, som jag skrev tidigare, sett i kyrkboksmaterial från 1950- och 1960-talet hur namn på samma person kunde stavas ena gången Lindkvist och andra gången Lindquist i samma församling.
Sen har man säkert varit bokstavstrogen när man matat in uppgifterna i dataregistren, med det resultat du redovisade.
Om det kostat pengar att ändra stavningar beror det säkert på att namnet stavats på det inmatade sättet väldigt länge i kyrkböckerna, men eftersom folk inte normalt tittat i dem har man inte reagerat innan det börjat komma datautskrivna myndighetshandlingar.