Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Finland => Länder => Övrigt => Ämnet startat av: Magnus Nylund skrivet 2015-05-01, 15:58
-
hej
min mm mf ff:
Johan Michelsson på skeppars, oxkangar, österbotten Finland, blev enligt hiski ihjälslagen 12 feb 1815.
Någon som vet något om detta eller var man kan hitta uppgifter om händelsen?
mvh
Magnus
-
Ta kontakt med det landsarkiv inom vars område Vörå ligger
och be dem leta fram rättegångsprotokollet ur domboken.
Hälsningar
Håkan
-
Hej,
finns en bok Lars-Otto Backman: Brott mot annans liv i vilken brott (mord & dråp) under 1800-talet skedda i Österbotten finns beskrivna. Boken finns att låna på flera av biblioteken i Österbotten. Jag kan säkert kontrollera om det finns uppgifter om Johan Mickelsson i boken, men det får bli först nån vardag då biblioteket är öppet.
Med vänlig hälsning
Fredrik Eriksson, Vörå
-
Hej Håkan o Fredrik, tack för tipsen.
Fredrik, om du råkar springa på någon notis om detta är jag väldigt tacksam för en återkoppling.
MvH
Magnus
-
Hej,
har kontrollerat uppgifterna i Lars-Otto Backmans bok. Kortfattat som följer (säkert betydligt mer utbroderat i ursprungliga tingshandlingar).
Gärningsman: Bonden Gustaf Isaksson Skratar i Oxkangar by i Vörå socken.
Brott: Den 12 feb 1815 kl. 5 på morgonen hade Gustaf Skratar slagit bonden Johan Michelsson Skeppar, då han kommit ut ur stugan, svåra slag i huvudet, av vilka slag Johan Skeppar genast dött. (hemmanen låg bredvid varandra)
Dom: Häradsrätten (2jun1815) dömde Gustaf Skratar för dråp till halshuggning. Målet hemställdes till Hovrättens prövning. I Hovrätten (5aug1815) nekade Gustaf Skratar till brottet och då bevis för en fällande dom inte fanns att tillgå, lämnade Hovrätten saken på framtiden. Slutligen (18jun1816) hade i Hovrätten Gustaf Skratar ingivit en påminnelseskrift i målet. Hovrätten ansåg, att Gustaf Skratar var med emera än ½ bevis besvärad av att ha slagit ihjäl Johan Skeppar, men då hans nekande och fullt bevis saknades, lämnade Hovrätten saken på framtiden. Saken slutbehandlad.
Så gick det till enligt boken.
Tror det oftast slutade så, nån blev ihjälslagen, dömdes till halshuggning i lägre rättsinstans, men domen revs upp...många dödsdomar men få verkställda.
Gustaf Skratar levde till år 1826.
Fredrik
-
Tackar så hemskt mycket Fredrik.
Fascinerande historia, jag skall försöka få tag i ursprungliga handlingar.
MvH
Magnus
-
Hej! Intressant. Jag har något liknande i Solf, Österbotten 1847. Johan-Erik Johansson Major
blev ihjälslagen (enl.hiski) den 8 oktober 1847. Jag har försökt få reda på vad som hände men
inte fått någon förklaring.
Finns boken i svenska bibliotek?
MvH
Katharina
-
Hej,
följande står i boken:
Gärningsman: omyndige bondsonen Abraham Abrahamsson Ehn från Thölby i Korsholms socken.
Brottsplats: I förenämnda by och socken.
Brott: Den 8.10.1847 kl. 11 om aftonen på allmänna vägen genom nämnda by hande Abraham Ehn, som varit berusad, med kniv huggit sytningsmannen Johan Erik Johansson Gästgifvar förutom andra sår i styng under högra nyckelbenet, varav han dött en stund senare i förblödning. -Kort förut hade Abraham Ehn knivhuggit bonden Johan Gabrielsson Gästgifvars 1 större blodsår i huvudet, men han hade inte dött av såret. Detta hade hänt i Wikby i nämnda socken.
Abraham blev dömd av häradsrätten för dråp till halshuggning, vari även ingreps böter för vapens resande 20 daler eller 9 rubel 60 kopek, för bruten vägafrid 40 daler eller 19 rubel och 20 kopek och för första resans fylleri 3 rubel ävensom de av kämnerrätten i Vasa stad honom ådömda böterna för fylleri på marknad och oljud på gata 8 rubel 40 kopek, som ännu inte erlagts eller avsuttits på fänhelse. Dessutom skulle han till kronan erlägga obduktionsarvodet 10 rubel 32½ kopek.
När fallet kom upp till Senatens justitiedepartement i november 1848 ansågs att Abraham Ehn gjort sig skyldig till dödsstraff för sitt grova brott, men av gunst och nåd förskonades han från dödsstraffet och dömdes istället att umgälla sin brottslighet med 40 par spö, 3 slag av paret, och på en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt och för sin övriga livstid deporteras till Sibirien för att där hållas till tvångsarbete vid gruvorna.
Slutligen enligt magistratens rapport, som inkommit 20.3.1849, hade Abraham Ehn undergått spöstraffet och kyrkoplikten. Den 20.3.1849 förpassades han till Wiborgs slott för att därifrån vidare befodras till Sibirien.
I stort detta enl Lars-Otto Backman (1984) Brott mot annans liv i Syd-Österbotten under 1800-talet-Del 1, sid 805-806.
Med vänlig hälsning
Fredrik
-
Fantastiskt! Tusen tack Fredrik.
Katharina
-
Ett tips: Böckerna (3 delar) Brott mot annans liv i Syd-Österbotten finns att låna på några universitetsbibliotek och på KB. Se www.kb.se/libris/
Hälsningar, Gunnar