Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Dalarna => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2000-10-14, 21:31
-
Bland mina många anor från Dalarna hittar jag många namn som tex. Ståbi, Rull, Rask, Kånå, Sicko, Tutvig, Bogg, Knutar, Smeds m.m.
Är alla dessa namn gårdsnamn, soldatnamn eller både och? Hur vet man vad som är vad i så fall?
Vissa namn vet jag är soldatnamn tex. Ståbi och andra som tex Rull är ett gårdsnamn. Men hur vet jag vad de övriga namnen står för? Finns det någon ledtråd eller gäller det att söka den vetskapen själv om varje enskilt namn?
Mvh Anita
-
Hej
Gårdsnamnen brukar vanligtvis skrivas före förnamnet och sist patronymikon. Soldatnamnen efter förnamnet.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
-
Tack Torbjörn,
Samma tanke slog mig igår kväll när jag skrivit inlägget, och nu fick jag det bekräftat.
Tack från en ättling till Hans Hansson Grå Flatterskalle...
Mvh Anita
-
I mitt fall är jag ättling till soldaten Anders Persson Ek. Ek är soldatnamnet och gården han bebodde kallades Ekens, som dock inte är något gårdsnamn.
-
Ang. inlägget 14 oktober 2000:
Visserligen sent påtänkt, men bättre sent än..osv.
En kommentar till gårds- resp. soldatnamn är att en hel del gårdsnamn helt enkelt är genitiver (aldrig för soldatnamn), oftast av egennamn. Då må man känna till lite om hur genitiv bildas i dalamålen. Knut/ar, Hans/er (el. Hassa), Mats/Masser, Lars/Lassar (el. Lassa) osv. är exempel på mansnamnsbildningar. Jag är bäst hemma på Orsamålet men jag föreställer mig att liknande finns i andra mål.
Det här med namnet före eller efter egennamnet håller inte riktigt idag eftersom många har tagit ett gårdsnamn och gjort ett efternamn av det. Sådant förvirrar förstås.
Hälsningar
Rolf
-
Gårdsnamnen kan ha många olika härledningar. Förutom en tidigare gårdsägares personnamn kan det också ha givits av dennes yrke, utseende, ursprung, eller av gårdens utseende, storlek, belägenhet etc. Ganska ofta kan gårdsnamn också härledas till soldatnamn, och vice versa. Man skall kanske inte vara alltför strikt i kategoriseringen. Ofta har ju gårdsnamnet ingen egentlig koppling till en gård, utan fugerar bara som en ytterligare specifiering av personen i fråga, utöver personnamn och patronymikon. Även om gårdsnamnskicket i Dalarna varit mer formaliserat än på andra håll.
Annars är bildandet av gårdsnamn intressant tycker jag. Hur kan det komma sig att många gånger långsökta gårdsnamn kan förekomma i identiska former från Älvdalen till Dalarnas sydostligaste spets?
-
Hej Anita!
Ståbi, Rask och Tutvig är soldatnamn i Dalregementet, de övriga du nämner är det inte - det finns en förteckning som Elisabet Hemström tagit fram.
Hälsningar
Agneta
-
Hej Anita
Det finns utmärkt litteratur om gårdsnamnens uppkomst och användning. Jag rekommenderar bl a samlingsverket om Rättvik och dess historia. Verket heter rätt och slätt Rättvik. Del III innehåller ett kapitel författat av docenten Harry Ståhl med rubriken Gårdsnamnen. Jag har även läst en uppsats av Tideström: Gårdsnamnen i Bjursås. Jag tror det var en akademisk uppsats på lägre nivå. Om jag minns rätt fick jag reda på den genom ett tips från Ortnamsnarkivet i Uppsala. Jag har själv skrivit en liten artikel om gårdsnamn i Rättvik för en släkttidning i USA. Om jag får Din e-mailadress kan jag sända en kopia.
Lennart
-
Tack alla som svarat!
Lennart, tack för litteraturtipsen. Jag tar tacksamt emot din artikel om gårdsnamnen i Rättvik.
Mvh Anita
-
Själv har jag skrivit ganska utförliga böcker/årsböcker om gårdsnamnen i Husby, St. Skedvi och Säters socknar.
Blygsammast
Leif Olofsson
-
Leif,
var inte så blygsam. Jag har Husby- och Stora Skedviböckerna samt delar av Säterböckerna och de har varit till stor glädje för mig. Det är roligt att kunna läsa vilka gårdar ens anfäder brukat.
Du skall ha stort tack.
Hälsningar
-
Laggargården i Änderåsen Boda
Är det någon som vet hur detta namn har tillkommit?
-
Laggargården kommer helt säkert från en Laggare dvs. en som gjorde laggkärl.
Från vissa ställen kunde det vara en sockengärningsman och betalade gärningsören i skatt istället för jordeskatt.
Jag känner inte till vem den förste laggaren var i gården. Det kanske någon Boda forskare kan säga.
Hälsningar
Björn Engström