Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Socknar => Östergötland => Landskap => Linköping => Ämnet startat av: Jonas Öhlund skrivet 2014-03-05, 01:01
-
Hej,
Jag följer en familj där jag inte vet var varken modern eller fadern är födda. De har flyttat mycket och det tidigaste spåret jag har är att deras första dotter (som antagligen är deras yngsta barn) är född i Linköping 1788. Detta enligt Kvillinge kyrkoarkiv, Hfl (1790-1797) A I/4 bild 33/sida 48 (Svar) eller s. 77 (Maskinpaginering) där dottern Inga Lenas födelseort ser ut som Linköping och året 1788.
Vilka kyrkoböcker skulle kunna vara aktuella för att söka denna familj runt 1788? Jag hittar inte dottern Inga Lena i varken Linköpings Domkyrkoförsamlings eller Linköpings S:t Lars kyrkoarkivs födelseböcker. Inte heller utflyttnadslängderna för åren 1788-1791 i domkyrkoarkivet ger något napp.
Jag undrar helt enkelt om ni som har bättre koll på Linköping kan peka ut vilka andra församlingar som skulle kunna vara aktuella förutom Domkyrko- och S:t Lars för att försöka begränsa det oändliga arbetet?
Vänligen,
Jonas
-
I Kvillinge A I:4, s. 48, står det mycket riktigt Linköping som födelseort för dottern Inga Lena, men hon finns inte i födelseboken där. Linköping bestod till 1900-talets början av en enda församling; S:t Lars socken inkorporerades först 1911.
Orten är i varje fall felaktigt angiven. Paret återfinns i Linköping A I:4, s. 195, där det framgår att de båda, vigda 1788, inflyttat 1789 från S:t Lars sn och flyttat vidare till Norrköping 1790 18/5 (se även B II:1, s. 40, nr 639), men någon dotter redovisas inte. Jonas Borg uppges vara född 1757 i Stora Åby sn, Anna Sunesdotter 1763 i Å sn.
Dottern Inga Lena avled 1829 7/8 i S:t Johannis sn. I hfl - A I:8, s. 172 - anges hon vara född 1788 i S:t Lars sn. Nu har jag återfunnit henne, född 1789 8/7 i Smedstad, S:t Lars sn, i födelseboken införd som Inga Christina - se S:t Lars C I:4, s. 591. Tyvärr saknas slutet av den hfl som påbörjades 1789 (ingår i S:t Lars A I:1), så det är inte möjligt att se varifrån Borg och hustrun inflyttade.
(Meddelandet ändrat av lincopensis 2014-03-05 14:14)
-
De gevär som Bo Persson beskriver användes enbart för att träna bajonettfäktning. Om det var allvar skulle soldaten kunna förvara sig i närkamp med sitt gevär med påsatt bajonett. Vad jag minns från I4 så var det inte ombyggda gevär utan enkla attrapper.
Under min tid på Linköpings läroverk fick vi tillbringa några friluftsdagar på skjutbanan som då fanns i Rydskogen. Vi fick köpa kammarammunition (mindre kula och svagare laddning) och skjuta med lånade mausergevär på 50m-banan. Det var nog en rest från den tiden då skolungdom var enrollerade i Skarpskytterörelsen som var en folkrörelse på den tiden bilden visar. Nu är det helt annorlunda, alla legala vapeninnehavare (jägare och sportskyttar) misstänkliggörs så fort skottlossning sker med illegala vapen.
-
Suverän hjälp som vanligt här på anbytarforum! Tack Bo!
Snörpligt dock att hfl:en saknas.. Och inte finns de i Stora Åby födelse- eller lysningsbok heller. Nåväl desto svårare desto roligare. Någon med tips om hur man kan gå vidare? Min spontana tanke är att söka i vigsel och födelseböcker i närliggande socknar som ett alternativt sätt. Mantalslängderna kanske också skulle kunna ge något men det känns förstås långsökt? Någon med bättre geografiska kunskaper om området som kan föreslå närliggande mer sannolika socknar eller har andra uppslag?
Vänligen,
Jonas
-
Någon som kan tipsa mig om att komma vidare i frågan ovan? Är min enda utväg att gå igenom födelse- och vigselböcker i närliggande socknar? Någon här på forumet tipsade om att alltid försöka hitta den enklaste vägen framåt och undvika att söka igenom kyrkoböcker planlöst. Vad säger ni?
Har postat en metodfråga med fler funderingar .
Vänligen,
Jonas
-
När startade Birgittaskolan i Linköping? Jag har en brosch från min mamma som var elev på lasarettet i Linköping 1929-1931 och där står det LLS i en kors och elevens nummer.(https://forum.rotter.se/discus/messages/44/408590.jpg)Vad hette skolan?
Inga
PS Tack Bo Pettersson och Bo Skoglund för diskussionen med bilden från skol-skjutningen. DS
-
Troligen skall bokstäverna uttydas Linköpings Lasaretts Sjuksköterskeskola. Skolan började med ettåriga kurser 1894. Lasaretten i Linköping (östergötlands läns landsting), Norrköping (staden var eget landsting) och Västervik (Kalmar läns norra landsting) hade egna sjuksköterskeskolor till dess att de 1940 förenades till Birgitta sjuksköterskeskola i Linköping. En kortare beskrivning finns i Robert Myrdal, Östergötlands läns landsting 1863-1962 (1962), s. 262ff.
-
Bo! Tack för att du utredde frågan om sjuksköterskeutbildningen vid Linköpings lasarett!
Inga
-
Vilket år är de första katalogerna för Linköpings läroverk?
Inga
-
Tryckta kataloger har framställts termins- och senare läsårsvis fr.o.m. slutet av 1700-talet.
-
Tack Bo! Det är toppen! Då finns de från 1870/80-talet.
Inga
-
Vilken adress är S:t Kors 41 A - är det möjligen Nygatan 51?
Inga
-
Nygatan 53, enligt 1914 års karta. Nygatan 51 är vildvinshuset, K50b.
-
Tack Bo! En annan fråga: vad är Galgbomsgatan 3 a för kvarter? Är det månne S:t Kors 86/87?
Inga
-
Det är en svårare nöt att knäcka, eftersom numreringen av gatan - numera Djurgårdsgatan - har ändrats. Däremot tycks gatans udda nummer alltid ha satts på dess östra sida, och utgår man därvid från 1914 års karta, rör det sig om S:t Kors 67, troligen gårdshuset - mot gatan låg ju de gamla tullstugorna från Galgbomstullen, tyvärr rivna för drygt 30 år sedan.
-
Tack Bo! Jag trodde det var K 86/87 eftersom det står i Läroverkskatalogen ht 1880 att min farfar bodde Galgbomgatan 3a medan föräldrarna bodde i S:t Kors 86/87, men han var ju 17 år och då bodde han kanske på annan adress.
Inga
-
Kanske någon har information om Teodor ( Bild?)
TEODOR JOHANSSON
Häståkare
Född 1838-04-03 i Västra Eneby (E) (A1:69 sid 448).
Boende St Pers 79 Linköping. ( Granne med Onkel Adamsgården?)
Västanå
1905 flyttad till Hjälmgatan 33 ( tidigare adresser på samma plats..Lindhem 6 a; Hfl 1905-
1914
1912 0312 flyttad till Fattigboende 26. Avled 1914
-
Hej
Jag söker följande person
Frans August Wenner f. 18500104.
Enl. befolkning 1890 är han bokförare och bor Tannefors Qvarter.
men jag hitter honom ej i husförhörslängden.
han finns ej heller i 1900 befolkning
Detta inlägg har flyttats från Socknar, Norrköpings Sankt Olai (Sankt Olof).
Magnus Hjärtström, moderator
-
Rolf,
du får nog söka i Linköping där Tannefors kvarter finns.
Detta inlägg har flyttats från Socknar, Norrköpings Sankt Olai (Sankt Olof).
Magnus Hjärtström, moderator
-
Rolf Andersson!
F.d. kassören Frans August Wenner dör 1895-11-25 i Linköpings Domkyrkoförsamling FI:2 (1895-1902) bild 23/sid 647 nr 183.
Där står att han finnas i husförhörsboken på sid 1068(?) men jag hittar honom inte där.
Vänliga hälsningar från Margareta Gerlach
Detta inlägg har flyttats från Socknar, Norrköpings Sankt Olai (Sankt Olof).
Magnus Hjärtström, moderator
-
Tack både Maud och Margareta
Jag fann honom på sidan 1068 rad 19
Detta inlägg har flyttats från Socknar, Norrköpings Sankt Olai (Sankt Olof).
Magnus Hjärtström, moderator
-
Wenner intogs på fattiginrättningen (Tannefors kvarter 25a) 1893 16/11 och avled på lasarettet 1895 25/11. Han återfinns i församlingsboken (A II a:3) på p. 1068, rad 19. Som dödsorsak anges bl.a. cirrhosis hepatis, d.v.s. skrumplever.
Detta inlägg har flyttats från Socknar, Norrköpings Sankt Olai (Sankt Olof).
Magnus Hjärtström, moderator
-
Jag följer Amalia Albertina Forslind, f. den 2 feb 1849 i Tryserum, och ser i Åtvid BI:6 (1862-1875) Bild 46 att hon i oktober 1867 antecknas som flyttad från Adelsnäs till 'Linköping'. Jag kan dock inte se henne som inflyttad under perioden okt-dec 1867 vare sig i S:t Lars eller Domkyrkoförsamlingen. Kan ytterligare någon församling avses med 'Linköping'?
-
Du har henne med man och barn i Åtvid AI:36 (1876-1881) uppslag 179. Kanske lättare att följa henne bakåt därifrån?
-
Amalia Albertina Forslind har nog aldrig begivit sig till Linköping; 1868 är hon inflyttad till Adelsnäs från Stockholm: Åtvid A I:32, p. 182.
Linköping bestod till 1911 av en enda församling, Linköping. S:t Lars socken skall inte blandas ihop med staden.
-
Tack Maud & Bo!
-
hej
eftersom jag är synskadad har jag svårt att själv söka i arkiven och skulle gärna vilja få hjälp med följande.
Knut Gunnar Johansson
Född 1918-02-26 i Linköping
Död 2002-12-18 i Sättuna Herrgård, Linköping
frågor
1. vilka var hans föräldrar?
2. när föddes och avled de?
vänlig hälsning Göran
-
Hej Göran,
Knut Gunnar Johansson föddes på J G Westmans barnbördshus i Linköping och finns den 26/2 1918 i volymen C:3 (1913-1919). Det är antecknat om att utdrag sänts till Veta församling den 5/3 1918. Föräldrarna är arrendatorn från Veta församl. Knut Hjalmar Johansson och hans hustru (gifta 11 1/4) Anna Viktoria Vilhelmina Andersson. Födelseboken hänvisar till sid 137 vilket är Solberga i Veta (AIIa:2 (1912-1929) sid 137). Till Solberga kom familjen 1917 6/11 från Mjölby och stannar kvar till 1925 21/3 då de flyttar till Svanshals. Fadern Knut Hjalmar är född 1885 16/1 i Svanshals och modern 1887 15/5 i Lommaryd, Jönköpings län. Båda föräldrarna avled i Haddestad Ryttaregård 2:4, Väderstad, han den 25/1 1964 och hon den 29/9 1955 enligt cd-skivan Sveriges dödbok5.
-
Vet någon om det finns en bouppteckning bevarad efter änkan Stina Isaksdotter Sandahl som nämns dör i Linköping 1816-12-24? Hon nämns som fattighjon, 83 år gammal.
-
Verkar inte så. Däremot finns det en bouppteckning efter hennes man sergeanten Johan Sandahl som avled barnlös 1793. Fattighjon => ingen bouppteckning i normalfallet.