Anbytarforum

Geografiskt relaterat => Allmänt => Ångermanland => Landskap => Ångermanländska ord och uttryck => Ämnet startat av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2009-01-12, 06:17

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2009-01-12, 06:17
Intressanta kommentarer. Tack!
 
Ordet kanske härstammar från ett riktigt fornnordiskt ord ändå?
 
Jag fick den här kommentaren i min blogg: Min norska farmor sa när hon var helt slut och utarbetad, borta, att hon var helt gå-n. (Ordet är tvåstavigt, n:et har sitt eget tryck.) Det låter besläktat, tycker jag.
 
En annan kompletterande kommentar: Det kan även betyda att något gick på tok (dé blev lite gûet) eller att en person verkar gûet= prillig, barnslig eller naiv.
 
Hälsningar Anita
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Margaretha Johansson skrivet 2009-01-12, 07:21
Hej!
Ytterligare en dialekt; på Pitemål heter det göudat (tokig), en göud (en tok). Man kan säga hä vart nalta göudat (det blev lite tokigt).
Kul att jämföra dialekter!
Hälsningar
Margaretha
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2009-01-13, 08:50
Tack Margareta! Det bekräftar ytterligare att det är ett gammalt ord som använts på många platser. Inte bara lokalt.
 
Mvh Anita
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Ann-Mari Bäckman skrivet 2009-01-16, 15:39
I ett utdrag från en parlör av Bengt Westin, som jag fick mig tillskickad via mail av Sten Hedvall, så står det GETA = kvinnobröst.
 
När jag var liten, så sa jag Smackegät om bröst. Det skulle ha kommit sig av att min mammas morfar sa smacke gick, har jag för mig mamma sa, när hennes morfar såg henne amma mig. Nu förstår jag varför jag sa, som jag sa. Han sa förstås inte Gick utan smacke geta.
 
OBS, Gick och Geta ska uttalas med G.
 
Ann-Mari
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Annika Lidén skrivet 2009-01-18, 06:58
Känner någon igen ordet fäjjen i betydelsen ivrig.  
 
Mvh Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2009-01-18, 07:15
Annika! Visst gör jag det! Även i betydelsen förvånad.
 
Hälsningar Anita
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Annika Lidén skrivet 2009-01-18, 07:21
Hej Anita.
Tack för ditt svar.
Jag känner inte igen fäjjen i betydelsen förvånad.  
Anledningen att jag undrar om fäjjen är att min mamma kommer från Hälsingland så ibland blir jag osäker över varifrån orden kommer.
Mvh Annika.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anders Eliasson skrivet 2009-01-18, 10:10
Kommentar till uttrycket fäjjen.
Att det skulle betyda ivrig och/eller förvånad har jag aldrig hört.  
Min far (Långsele) och mor (Edsele) använde fäjjen i betydelsen glad.
Min mormor sa ofta va du ä fäjjen ida vilket betydde värst vad du är glad idag.
Dialekterna och betydelsen av ord brukar skilja mellan älvdalarna. Intressant att fäjjen tycks ha en annan betydelse i Hälsingland än i inre Ångermanland.
 
Mvh
Antas i Luleå
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Stig-Lennart Johansson skrivet 2009-01-18, 10:29
Det verkar ha funnits ett fornsvenskt fägen som idag kvarlever i rikssvenskans fägna
(rotbetydelse glad) som kan vara besläktat med feja  och leda till sanskrit paja   = glädje och glans.
Att glada och ivriga människor gärna glänser kan ju stämma
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Sven-Erik Johansson skrivet 2009-01-18, 10:36
I norra Ångermanland och Nordmaling där jag är uppväxt betydde Fäjjen det du Anders säger glad och även med betydelsen tillfredställd och lycklig
Jag har aldrig hört någon annan definition för detta ofta i min barndom använda uttryck.  
 
mvh  
Sven-Erik
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2009-01-18, 10:46
Det var länge sedan jag hörde ordet användas, men jag minns ordet fäjjen från min barndom i Ådalsliden (i det inre av Ångermanland) i betydelsen ivrig  eller glatt förvånad. Men min man säger att han minns ordet i betydelsen av upprymd,  glad (Ådalsliden)
 
Hälsningar Anita
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Ann-Mari Bäckman skrivet 2009-01-18, 14:45
För mig betyder Fäjen, glad (Anundsjö)
 
Angående geta för kvinnobröst, så säger man tydligen Tjicken i Nordmalingstrakten. Det kanske Sven-Erik har hört?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Bengt Johansson skrivet 2009-01-18, 16:51
Hej. Från min barndom kommer jag ihåg detta hej vä  ji å fäjjen  å vä ji  
Vad det betyder har jag ingen uppfattning om men jag kommer i håg det
efter mer än 60 år.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Martin Bergman skrivet 2009-01-18, 18:35
I gränslandet till Ångemanland i Fors socken, Jämtland betydde fejen glad. e du fejen nu pysen sa alltid min morbror Ernst.
Martin B
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Annika Lidén skrivet 2009-01-24, 10:43
Ett nytt ord som jag undrar över. Veét i betydelsen alltjämt, hela tiden. Min man född utanför Umeå känner inte igen detta ord men jag  minns det från min barndom i västra delen av Bjurholms kommun.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2009-01-24, 10:54
Annika! Kul att du påminner om ordet veét! Det var länge sedan jag hörde det ordet.  
 
Hembygdsforskaren Paul Lundin från Ådalsliden skriver om ett liknande ord viett i betydelsen namn på ett ting som är jämnformat. Kanske är det ett besläktat ord?
 
Hälsningar Anita
 
(Meddelandet ändrat av anbe den 24 januari, 2009)
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Barbro Persson skrivet 2009-01-24, 18:30
Hej Annika och Anita, jag härstammar från Björna socken Ångermanland där säjer vi véet i betydelsen alltid.
Hälsningar Barbro
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Stig-Lennart Johansson skrivet 2009-01-24, 20:08
Nog används det i Västerbotten (åtminstone i inlandet) men som jag uppfattat det ve' ett med betoning på senare delen...
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anders Eliasson skrivet 2009-01-24, 20:23
Min mormor (Edsele), min mor och min far (Långsele) använde ofta ordet véett i betydelsen ofta eller alltid.
Kommer också ihåg att de äldre i min hemby (Österflo i Långsele) också använde uttrycket.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Ansgar Olsson skrivet 2009-01-24, 23:18
Och även i Fjällsjö använde(r) man ve´ett.
 
Männ va skull n kvadd ta vägän, sömm hadd vörä himmä veett?  
Ve´ett = alltid, jämt [eg.: vid ett]. I rikssvenska är uttrycket i ett. O Högberg skriver i  Utbölingar [1912] med ett Det jämras med ett, med ett  
Källa Ordlista över gammalt Fjällsjömål (Fjällsjökrönika 1970) Ulrik Eriksson.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Ansgar Olsson skrivet 2009-01-24, 23:34
Även \fäjjän = glad användes i västra Ångermanland.  
Hann va fäjjän, d ä ållri nann aan kommä tell jorlbärhåckstä hanns. (Han var glad att aldrig någon annan kom till smultronstället hans')
Ett urgammalt nordiskt och germanskt ord, som tyvärr är på väg att dö ut i svenskan. I våra dagar för ordet en tynande tillvaro enbart i de äldsta skikten av våra dialekter.  
Fjällsjö krönika 1971
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Stig-Lennart Johansson skrivet 2009-01-25, 11:37
Höcken åg de? ?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Annika Lidén skrivet 2009-01-25, 12:48
Tack till er alla för era svar.
Roligt att höra att jag inte är ensam om att minnas dessa ord.  
Fast ordet fäjjän använder jag faktiskt lite nu och då. Fast jag kanske rör mig i de äldsta skikten  
fast jag ännu inte fyllt 50.
Hälsningar Annika.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Lars Eriksson skrivet 2009-01-25, 18:18
Några uttalanden på gammalt Multråmål (Sollefteå, Y):
 
Dä gå'n kär å'n männisch bort på vägen = Det går en man och en kvinna borta på vägen (intressant ur s.k. genusperspektiv)
 
Nä, nu jett ja gå him = Nej, nu måste jag gå hem
Men då gatt ja gå him = Men då blev jag tvungen att gå hem (imperfekt)
 
Höcken faan ha kLöfft dä? (L = tjockt l) Jag lämnar det som prov för att se om någon genast kan översätta det.
 
Nu ä katta' feg (när något synnerligen märkligt inträffar)
 
Kruse' = göra sig till, ödmjuka sig inför folk som tror att de är något
 
Dynga på'n spröt = shit on a stick; en vanlig enkel individ som överdriver sin betydelse
 
Dä ä fögarn kallt idag = det är nästan lite kallt idag
 
O.s.v.}}
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2009-01-25, 18:58
Ja, int´ ä´ dä du int´ som ha klöfft mäg!  
 
Hälsningar a´ Anita
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Stig-Lennart Johansson skrivet 2009-01-26, 11:29
Min fråga kanske kunde missuppfattas: Höcken åg de? - är det någon som vet vad som menas med det ?
(inget trevligt misstänker) StigLennart
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Martin Bergman skrivet 2009-01-26, 12:08
Håcken åg deg säger vi på Jämtlandssidan i Fors och då betyder det, vem rår om dig. För att förtydliga - Håcken åg deg min lille parvel - vilka är dina föräldrar min lille gosse.
Martin B
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Stig-Lennart Johansson skrivet 2009-01-26, 12:26
Tack för det, Martin: alltså = äger och kanske  
rentav med  'patroniserande/nedlåtande' bibetydelse ?
Kan i så fall vara gott att veta till nästa gång ...
 
Mvh StigLennart
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Per Molin skrivet 2009-01-26, 12:28
Stig Lennart!
 
Höcken åg dä? = vem äger dej.
 
Hälsningar Per
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
Skrivet av: Martin Bergman skrivet 2009-01-26, 12:44
Lite nedlåtande är det nog. Men den som frågar vill nog gärna hjälpa till. Det beror helt på vilken situation det handlar om. Har parveln tappat bort sina föräldrar är det nog mera ett försök att hjälpa till. Men om det handlar om en liten uppnosig parvel är det nog nedlåtande föreställer jag mig.
Martin B