Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Värmland => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Ove Carlson skrivet 2013-02-20, 18:18
-
Min frus tidigaste ana i Värmland hette Honkainen och kom till Värmland i slutet på 1500-talet - början på 1600-talet. Finns det några bra skildringar om den tidiga finska invandringen? Intressant att veta mer om levnadsvillkor, varifrån de kom, hur de tog sig till Värmland etc.
-
Ove, gå in på följande sida, så hittar du mycket information om skogsfinnarna, som de brukar kallas numera:http://www.finnsam.org/
-
Hej Ove!
Vilken är den älsta Honkainen, du har fått fram?
Jag har också Honkainen/Havuinen i mina papper.
Vi är kanske släkt på sikt.
Mvh / Lennart
-
@Lennart: Anders Honkainen, född 1530 i Finland och hans son Jöns Andersson Honkainen, född 1560 i Finland och död 1620 i Gustav Adolf, Värmland.
-
Hej Ove!
Hokainen eller Havuinen, det är ingen som med säkerhet vet exakthet vad de hette egntligen.
Men till saken, Ander Honkainen/Havuinen var född i Rantasalmi, södra Savolax, Finland, 1530.
Var Anders dog vet jag inte. Han son, Jöns var också född i Rantasalmi, men dog 1620 i Sundsjön, Värmland, som du visar.
Jöns son var Lång-Christoffer Jönsson, min mf ff ff ff ff.
Nu vet jag inte hur mycket du har fått fram, men jag har något mer än det som jag visar här.
Mvh / Lennart
-
Lång-Christoffer och hans förfäder har förstås diskuterats flitigt genom åren.
Några litteraturtips:
Arne Östmans bok Lång-Kristoffer. Berättelsen om en finsk
nybyggarfamilj i 1600-talets Värmland, (2002), utg av Torsby Finnkulturcentrum.
¶
Jan Myhrvold redogör i VärmlandsAnor 2008:2, för varför Honkainen bör var det rätta
efternamnet.¶
-
Hej Elisabeth!
Nu har jag läst det som Jan Myrvold har skrivit i VärmlandsAnor nr 2 av 2008, och därmed utgår jag från att denna Lång-Kristoffer Jönsson hade släktnamnet Honkainen och inte Havuinen.
Jan Myrvold klargör med tydlighet detta i 4:de stycket på sidan 12.
Mvh / Lennart
-
Hej,
Jag har en uppgift om att det år 1606 skulle finnas 4 finska familjer i Bergslagsskogarna (30 år senare var de 24). Tre av dessa finnar var: Simon Finne (vid Sången); Mats Finne (i Grythyttan) och Clement Finne (i Hjulsjö). MEN VEM VAR DEN FJÄRDE FINNEN???
MVH
Bengt
-
Hej Bengt
Din fråga torde vara omöjlig att svara på. Frågan har flera bottnar, varför den måste delas upp i flera delfrågor:
1) Vad menas med finska familjer? Finnar har funnits i Sverige sedan tidig medeltid, kanske lika länge som riksdelarna har hängt ihop. Skogsfinnarnas flyttning till den västra riksdelen hör däremot till tiden mellan 1575/1580 och 1650.
2) Vad menas med Bergslagen? Området är svårdefinierbart! Bergslagen definieras i Svensk Uppslagsbok som området mellan Persbergs- och Nordmarksgruvorna i väster, Idkerberg och Bispbergsfälten i norr, Norberg i öster, Riddarhyttan och Dalkarlsbergs järnmalmsfält i söder. Inom detta område finns en mängd socknar med dels äldre västfinsk befolkning, dels nyare skogsfinska bosättningar.
3) Är källmaterialet tillräckligt? Betydande brister finns vad gäller täckning, ålder, kvalitet etc. Det är väl i princip endast kamerala längder och juridiska källor som i någon mån kan beskriva befolkningen vid denna tid. De upprättades med speciella syften. Inte att beskriva antalet finska familjer.
4) Vad är familj? Är det kärnfamiljen i traditionell mening: mor, far och barn? Räknas äldre generationer med? Syskonfamiljer?
5) Är hemman, gård och familj liktydiga begrepp? Nej. Forskning visar på att en kameral enhet exempelvis hemman eller torp, kan bestå av flera gårdar. På en gård kan finnas flera familjer.
Det finns flera frågor att ställa och färre svar.
Såvitt jag vet finns ingen finnmarksforskare som har ett helhetsgrepp på detta mycket stora område. Vi sitter alla inne med olika pusselbitar. De jag känner till är verksamma inom FINNSAM nätverk
Jag ställer mig avslutningsvis oerhört kritisk till uppgifterna ovan om 4 familjer 1606 och 24 st 1636. De är inte riktiga!!
hälsar
Jan-Erik Björk
-
Hej Jan-Erk
Jättemycken tack för din konstruktiva kritik. Jag uppskattar detta!!
Jag har sett uppgiften om 4 finska familjer i Bergslagen under slutet av 1500-talet på flera ställen. Frågan är då om de inte menat i området runt Hjulsjö, Grythyttan och Hällefors. Kan denna insnävning av det geografiska området hjälpa???????????
MVH
Bengt
-
Här finns en förteckning av Gottlund:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278627/FULLTEXT01.pdf
http://www.kulturkoppra.se/istid/page.php?id=835
-
Bengt
Jag vill mena att uppgiften om fyra finska familjer i Bergslagen år 1606 är direkt felaktig. Det är rent trams! Uppgiftslämnarna kan inte ha gått till källorna, utan gripit något ur luften!
Inte ens om man begränsar sökningen till Hjulsjö, Grythyttan och Hällefors socknar är uppgiften sann. Vid en hastig genomgång av de dåtida socknarna Färnebo, Grangärde, Linde och Noraskoga som alla är ursprungssocknar för Hjulsjö, Grythyttan och Hällefors uppgår antalet skogsfinska nybyggen till ett 15-tal. Härtill kommer Karlskoga socken, som kanske primärt inte tillhör Bergslagen, med ett 20-tal nybyggen vid denna tid. Likafullt fanns där i varje fall minst fyra-fem nybyggen som senare fördes över till Grythyttan. Till dessa socknar ska också läggas Norberg, Skinnskatteberg, Visnum med flera i närområdet, vilka socknar jag inte har undersökt överhuvudtaget.
Vid i varje fall torpen i Lindes bergslag år 1606 fanns minst 8-10 familjer inkl husmän. Räknar man alla nämnda socknar handlar det kanske om 40-50 familjer. Jag känner inte till det exakta antalet. Ingen vet vill jag påstå. Ingen jag känner har forskat om detta!
Som jag sade ovan, frågan kan inte besvaras rakt upp och ner. Det krävs forskning i källorna. Du kan kanske göra en insats? :-)
hälsar
Jan-Erik Björk
-
Bengt
Hej igen! Skrev i nattmössan igår kväll. Grangärde dåvarande socken var ingen ursprungssocken för Grythyttan/Hjulsjö/Hällefors. Utan Hörkenområdet som tidigare tillhörde Grangärde fördes över till Nya Kopparbergs eller Ljusnarsbergs socken, då den bildades.
Ursäkta mig! :-)
hälsar
Jan-Erik Björk
-
Ang Honkainen.
Hej!
Är ny på det här med släktforskning och vill ställa en fråga kring släkten Honkainen i Dalby, Värmland. Det har tagit stopp för mig vid Lisbeth Mickelsdotter Honkainen. Hon uppges vara född i Järpliden 1663. Har letat i dagar bland dokument på nätet.
Tänker att det vore rimligt att hon är en dotter till Mickel Kristoffersson Honkainen, son till Lång-Kristofferoch Anna Mickelsdotter. Mickel upptog Järpliden ca 1654.
Ett litet problem är att jag inte hittar någon dokumentation som stöder att Lisbeth är hans dotter. Ett annat hinder är förstås också att Mickel ska ha avlidit någon gång 1660 och senast 1662 - och Lisbeth är som sagt född -63. Omöjligt är det ju inte men det känns ju som ett rejält långskott.
Någon som har ett tips?
(Meddelandet ändrat av Mikaelcornelius 2016-02-27 19:51)
(Meddelandet ändrat av Mikaelcornelius 2016-02-27 20:04)
-
Postuma fäder är inte helt ovanligt.