Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Bohuslän => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Steve Palmquist skrivet 2004-04-14, 10:33
-
Det finns många skrönor i Bohuslän. Jag hade barndomsvänner som sa att de härstammar från Spanska och Portugisiska pirater (eller sjörövare) som strandat i Bohuslän på 1600-1700-talet, visst är det en fascinerande historia om en släktbakgrund, men finns det något belägg för denna berättelse. Att dessa, som de ju måste ha betraktats, brottslingar blev integrerade i det svenska samhället (jag förmodar att de kom efter att Bohuslän blev svenskt...) Någon som forskat i detta, för det måste ju i så fall finnas i kyrkböcker etc.?
M.V.H. Steve
-
Kan bara tillägga att en liknande historia har jag hört från en före detta arbetskamrat. Enligt hans familjetradition hade en irländsk förfader strandat på Tjörn en gång i tiden, vilket ansågs vara förklaring till deras nedärvda rödhårighet.
Någon släktforskning som styrkte berättelsen hade inte skett. Har någon annan hört samma historia? Det kan vara intressant att se om den bara finns inom den aktuella släkten, eller om det är en vandringssägen!
-
Att det har funnits pirater och kapare i svenska vatten är ju belagt.
Det finns t.o.m. svenskar som har ägnat sig åt denna sysselsättning. Vi har ju den berömda Fribytaren på Östersjön, Gustaf Drake af Hagelsrum och Gustaf Adolf Skytte som var kapare med kungens välsignelse, som inte bara är Viktor Rydbergs skröna utan det finns lite sanning i historien.
Spanjorer och portugiser kan ju ha lagts till berättelser senare.
-
En liknande tradition finns i Blekinge. Se här (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=1054). Det verkar ha funnits ett behov att förklara ett något avvikande utseende med utländskt påbrå. Och alla gillar ju en bra historia! Det märks även på alla vallonanor som folk tror sig ha, tills de börjar släktforska och inte hittar några valloner alls!
-
Vad det gäller irländaren på Tjörn så har jag inte sett någon sådan när jag ögnat igenom de omfattande kyrkoboksrekonstruktionerna i jakt på utbölingar.
Däremot har jag sett en del som varit tillfångatagna av pirater från Barbareskstaterna i Öckerös husförhör under tidigt 1800-tal. Jag har för övrigt för mig att det skall finnas en historia om en spansk sjöman som blivit kvar på Kornö i norra Bohuslän som skall ha verklighetsbakgrund. Är dock aningen osäker.
-
Det går liknande historier om öarna i Göteborgs Södra Skärgård. T ex att ursprungsbefolkningen skulle vara av Vallonskt ursprung (!?). På Vrångö (Styrsö Sn) finns det fortfarande en plats som kallas för Hollända Skepp, och jag har många anfäder som är döpta till Cornelis. Även om det bara är en skröna är det kul att fantisera om!! :-)
-
Hej Karin,
På Marstrand, fanns det på 1600-talet, väldigt många Holländska sjöfarare. Kanske inte pirater, men näst intill.
I dödboken för Marstrand runt 1650, var det en hel holländsk besättning, som dog.
Ute vid Pater Noster var det säkert många fartyg, som gick under.
Hälsn. Eivor
-
I Öckerös kyrkoböcker från tidigt 1700-tal förekommer en holländsk kapten bosatt där, men inget av hans barn överlevde. Det finns även en tysk sjöman på Öckeröarna vid samma tid som jag härstammar från.
Vad det gäller namnet Cornelius så är det även vanligt på Öckeröarna och Hisingen, liksom Lucia.
-
Hej igen,
Jag får rätta mig, det skall vara 1689 inte 1650.
Eivor
-
Apropå portugiser. Det finns en sjukdom som heter Familjär Amyloidos, även kallad Skelleftesjukan, p.g.a. att alla som har den ärftliga sjukdomen har rötter som går att spåra till Skellefteå/Piteå-bygden. Precis samma ärftliga sjukdom finns på blott en enda ytterligare plats i världen, nämligen i en portugisk provins. Därför har det förts fram en teori om att någon portugisisk sjöman kan ha hamnat i bygden långt tillbaka i tiden. Det är en hypotes som troligen är omöjlig att bevisa. Men det är ju lite märkligt att samma unika sjukdom skulle uppstått på två olika platser.
/Erik
-
En sjöman från Skellefteå kan ju ha hamnat i en portugisisk provins också .
-
Ja (he he) skrönor förblir nog skrönor, de är fantastiska i sin livsduglihet och sätt att spridas från den ena platsen till den andra, eller människa till människa, men tillförlitliga? Knappast! Min ursprungliga fråga var om spanjorer & potugisiska pirater i Bohuslän hade strandat eller liknande och integrerats i Bohusländska samhällen. Nej jag tror knappast vi får svar på det...eller? Oftast övergår ju verkligheten dikten brukar man ju också säga!
M.V.H. Steve
-
Frågan är intressant, men det är först en annan fråga som behöver besvaras. Är det samma mutation, genskada, i båda fallen, eller är det olika skador på samma gen.
Sedan måste man vara medveten om att samma slumpmässiga förändring KAN inträffa på två ställen i världen. Dock så borde det gå att studera närliggande gener för att se om dessa också uppvisar mycket stor likhet, och i så fall med mycket större säkerhet kunna uttala sig om huruvida det råder släktskap eller ej.
-
Peter Karlsson!
Kan du flytta mitt och Eriks inlägg till diskussionen om porfyri?
-
Tja, flytt av dessa två inlägg verkar beröra även två andras kommentarer, så det är bäst det får 'ligga till sig' till imorgon kanske..
-
Jo, de två andra inläggen dök upp medan jag höll på att skriva...
-
Bo Berntsson> Det är också möjligt. Men portugiser var ju mer av ett sjöfararfolk än skellefteborna. Man vet Portugiserna spridit sjukdomen till Brasilien, Japan (där det fanns portugisiska handelsstationer) samt att vissa fall kring medelhavet tros härstamma från provinsen i Portugal. Två fall är konstaterade i Österbotten vilket troligen kan förklaras med att det fanns kontakter mellan Västerbotten & Österbotten i äldre tider. Dessutom finns sjukdomen i Fort Wayne i Minnesota, alltså svenskbygder, där den tros ha hamnat via utvandrare från norra Sverige. Portugiserna hade för övrigt en handelsstation i Danzig från medeltiden, vilket är sociologen Ulf Drugges utgångspunkt för teorin att portugiserna spridit sjukdomen till norra Sverige. Man kan hitta en redogörelse för den teorin här:
Teorier om Skelleftesjukans spridnning
På den sidan hittar man även en redogörelse för den teori som portugisiska forskare för fram, föga överraskande menar dem att sjukdomen spridits åt andra hållet. Portugiserna för också fram skandinaviska drag hos befolkningen och bruk av runliknande boskapsmärken i just den provinsen för att underbygga sin tes. Låter ju lite märkligt att låta påskina att människor från en avkrok i norrland skulle ha hamnat i Portugal i sådan omfattning att de påverkat folkdragen. Vidare räknar man sjukdomen i tusental i Portugal och i hundratal i Sverige.
Nu hamnade den här diskussion en bra bit bort ifrån piratämnet. Kanske borde göras en särskild rubrik. Men jag tycker inte diskussionen ska hamna under Porfyri. Det är en helt annan sjukdom, och en helt annan spridningsdiskussion.
-
Hej igen!
Själv kände jag som pojke en båtman på Vinga som kallades Piraten, ingen kunde minnas hans riktiga namn (åtminstonne inte de unga) han bodde i Långedrag. Men jag tror knappast att han var av spansk eller portugisisk härstamning även om han då och då kunde ha ett djävla temperament (men det var nog vikinga blodet som svallade) när de svingats för många flaskor i torpet på Vinga och han (och en del andra av hans kollegor!) måste sova ut i det s.k. Sov i ro, annars var han snäll...Ja, liksom bara för att komma på spåret igen...he he. Men ämnet är kanske uttömt?!
M.V.H. Steve
-
Min mormor brukade påstå att Tjörn-borna hade så svårbegriplig (?) dialekt för att den skulle ha opåverkats av alla engelska sjömän som strandat där... det var tydligen en vanlig uppfattning när hon var ung. Mormor kom själv från Strömstad och hennes släkt sades hrästama från Italien (de var väldigt mörka), men detta skulle ha sin bakgrund i en kvinna som av någon anlening invandrat till Sverige/Norge. Tyvärr har inte heller jag fåt klarhet i denna historia, men det kanske är lite originellt att tänka sig en kvinna son invandrar under tidigt 1800-tal?
Hälsningar
Linda
-
Hm... påverkats menade jag naturligtvis!
/Linda
-
Hej!
Jag förväxlade i hastigheten Skelleftesjukan med porfyri. Det rör sig om familjär amyloidos. Jag har gjort lite sökningar i medicinska databaser om sjukdomen. Det finns idag mer än 80 olika mutationer beskrivna som kan orsaka sjukdomen, så det finns ingen enhetlig genetisk bakgrund till alla fall. (Ikeda S i Clin Chem Lab Med. 2002 Dec;40(12):1257-61).
Inte heller så är det så att alla fall orsakade av samma mutation kommer från en gemensam förfader, vilket framgår av studier av närliggande gener. (Paunio T et al i Hum Mutat. 1995;6(1):60-5).
Olika varianter finns i hela Europa. Det finns flera olika varianter i Portugal med olika genetisk orsak. En av dessa varianter finns också dokumenterad i Sverige. Det är dock fortfarande mycket möjligt att samma mutation har uppståt på flera ställen. Förmodligen behövs här ytterligare genetiska analyser för att avgöra om det är frågan om att samma mutation uppståt på olika ställen, eller om det är frågan om en gemensam anfader som spridit sjukdomen, innan historiker och sociologer kan börja analysera spridningsvägar.
-
Hej,
Det skulle vara intressant att veta , vad det är för sjukdom. Hur yttrar den sig?
Jag läste länken från Erik, men det står inte ett ord om vad det är för sjukdom, bara att den är unik.
Eivor
-
Läs här:
http://www-pp.hogia.net/famy/idxAllm.htm
-
Hej igen
Det fullständiga namnet är Familjär Amyloidos med Polyneuropati (FAP), och den finns bra beskriven
på denna länk:
Länk till Socialstyrelsen beskrivning av sjukdomen
I första länken jag skickade talades om ett par födda i Medle på 1600-talet. Paret ifråga borde vara Christier Johansson (mannen som är född 1658) & Malin Jonsdotter (hustrun som är född 1669) på Medle nr 10. Födelseåren stämmer. Att det paret skulle ha spridit anlagen tror jag är en hypotes mer än något som är säkerställt. Det är ett sånt där par som har väldigt många ättlingar. Anlagsbärare klarar sig från sjukdomen i 90% av fallen och barn har 50% risk att ärva anlagen om en av föräldrarna är bärare.
/Erik
-
Tack så mycket för svaren Anders och Erik.
Man är aldrig för gammal för att lära sig något nytt.
Hälsn. Eivor
-
Anders> Finns källorna du nämner åtkomliga på internet?
Ska man vara ordvrängare så är det fel att säga att samma mutation kan uppstå på flera ställen. Identiska mutationer isåfall. Som du säger så är detta en kärnfråga. Du säger att samma variant finns dokumenterad i Sverige & Portugal. Svenska & portugisiska forskare har väl tillsammans analyserat den muterade genen sen 50-talet. Står det inget i dina källor om kringliggande gener rörande just de som har likadan variant av mutationen i Portugal och likadan variant i Sverige?
Nog bör väl sociologer & andra forskare fortfarande analysera spridningsvägarna. Det finns ju trotsallt sentida spridningsvägar som väl går att dokumentera. Från kända bärare och vidare. Det borde ju med släktforskning gå forska fram om bärare i t.ex. Fort Wayne har kopplingar till Skelleftebygden, om inte sådan forskning redan skett. Man kan analysera om bärare i södra Sverige har rötter i norra Sverige, om inte sådan forskning redan har skett. Bara för att ta några exempel. Nog borde väl forskarna av spridningsvägarna också ha varit medvetna om att det finns olika varianter och att den kan uppstå på olika ställen.
Men självklart bör man satsa mer på forskning för att hitta vägar att stoppa eller fördröja sjukdomsförloppet. Men det kanske hänger tätt ihop.
-
Erik.
Jag vet inte om artiklarna jag hänvisar till finns allmänt tillgängliga på nätet. Jag har dem förvisso tillgängliga via PubMed här på mitt arbete, men jag jobbar på Farmakologen på Göteborgs Universitet, och vi har tillgång till en massa medicinska databaser och tidskrifter på det viset.
Visst är det mer korrekt att säga identiska mutationer. Jag tror inte att den muterade genen analyserats fullt så länge, det är först under det senaste 10-15 åren som man kunnat analysera gener närmare på ett lätt sätt. Tyvärr hittade jag inte vid den PubMed-sökning jag gjorde något om analys av kringliggande gener i Sverige och Portugal.
Vad jag menar med att historiker etc bör vänta är att man först bör avgöra om det verkligen ÄR frågan om ett anlag som spridits från EN anlagsbärare, eller om det är frågan om flera anlagsbärare. Om det rör sig om olika mutationer är ju släktskap mellan anlagsbärarna inte medicinskt relevant. Om det däremot rör sig om EN ursprunglig anlagsbärare är det mycket intressant att ta reda på denna.
-
Tänk att en inspirerande pojkdröm om pirater och sjöfarare, förmedlad av barnkamraters längtan att vara i släkt med någon som Kapten Blod (förmodar jag?) kunde bli till en sjukdom som heter Skellefteåsjukan he he. Jag minns bara de två gånger jag har spelat teater i Skellefteå på turné, som jädrigt kalla... Jag tvivlar på att både Spanjorer och Portugiser skulle ha överlevt allt förlänge däruppe. Som född göteborgare klarade jag (med stor nöd!) ett år i Umeå...he he
jag har även bott i Spanien och Portugal mina föräldrar bodde på Madeira från 1978 till(1989)-1991, och jag behöll mina hus till 1994, men varken dem eller jag fick Skellefteåsjukan(eller vad den nu kan kallas i Portugal! det är klart att man kan få och har fått massa andra sjukdomar (t.o.m. dödliga...) men just den har jag inte stött på förr!
M.V.H. Steve
-
Även i Portugal finns byar där det berättas att N?rdicos slog sig ner där på 900-1000 talet.
Det kunde vara vikingar som frivilligt eller under tvång valde att bosätta sig i de trakterna. Jag läste själv för en tid sedan berättelsen om ett antal tillfångatagna vikingar som fick välja mellan att bli halshuggna eller att bo och arbeta som keramiker i ett område kring en mindre ort.
Provinsen Minho, i norra Portugal, okuperades av vikingar under ett år på 900-talet. Deras hövding antas vara snarare från Normandie i Frankrike än från själva Skandinavien. När N?rdicos besegrades branns deras båtar ner och de överlevande fick stanna kvar. En del ägnade sig åt fiske och än idag finns den nordiska båten i den trakten.
-
Jag har en förfader vid namn Olof Spansk och det har spekulerats kring det att det kom spanjorer till Bohuslän i och med exporten av bohusgranit. Det är en annan teori än pirat-teorin. Men är den sann? Någon som vet?
-
Teorin är rimlig då många kallades för sitt forna land i efternamn, ju tidigare desto vanligare.
Hittade en Olof Spansk, f: 1817, Hålorna, Staby, Torsby, Bohuslän. Dock har denne troligen fått tilltalsnamnet som båtsman. Han kallas ju torpare här. Han far har troligen inte haft efternamnet Spansk.
http://www.geni.com/people/Olof-Spansk/6000000019010757486 (http://www.geni.com/people/Olof-Spansk/6000000019010757486)
Mikael, lustigt nog på ett flyg från just Spanien.
-
I Centrala soldatregistret finns flera Spansk (liksom Tysk, Finne etc).
I Bohuslän finns två Olof Spansk, den ena i Lycke, född 1817, död 1877. Den andra i Tegneby, född 1752.
http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/dbrecord.sv.aspx?id=2679206
-
En äldre släkting påstod att ett spanskt skepp ankrat vid Saltkällan i Foss socken omkring 1873-74. Det skulle ha resulterat i ett oä barn.
Var kan man söka efter sådant? … alltså skeppet.
Barnet känner jag till och moderns namn också
Med vänlig hälsning
Eva
-
Teorin är rimlig då många kallades för sitt forna land i efternamn, ju tidigare desto vanligare.
Hittade en Olof Spansk, f: 1817, Hålorna, Staby, Torsby, Bohuslän. Dock har denne troligen fått tilltalsnamnet som båtsman. Han kallas ju torpare här. Han far har troligen inte haft efternamnet Spansk.
http://www.geni.com/people/Olof-Spansk/6000000019010757486 (http://www.geni.com/people/Olof-Spansk/6000000019010757486)
Mikael, lustigt nog på ett flyg från just Spanien.
Du och jag har Olof Spansk, född 1817 i Torsby och död 1877 i Lycke, som gemensam anfader.
Min släktkedja till honom är:
• f skeppningsspeditören Tore Kindberg, född 1940 i Göteborg och död 2015 i Göteborg
• fm ugnsan Karin Andersson, född 1910 i Göteborg och död 1997i Göteborg
• fm f skjutskarlen Karl Andersson, född 1880 i Lycke och död 1956 i Göteborg
• fm fm pigan Josefina Kristina Olofsdotter, Född 1859 i Lycke och död 1885 i Lycke
Josefina Kristinas far var båtsmannen Olof Spansk. Och han är alltså min farmors farmors far.
Hur ser din släktkedja ut till Olof Spansk?
-
Skrönorna om strandade spanjoler och portugiser finns längs en stor del av den norska kusten, så det startade väl före Bohuslän blev svenskt på 1600-talet. Bland annat finns det en del mörka människor i Möre-Romsdal som sägs komma från strandade sjömän. Det skall också finnas ett samhälle någonstans där nästan alla har bruna ögon, och samma sak där. Men uppe vid Lofoten var det faktiskt ett skepp som förliste på 1400-talet, dock från Italien. Besättningen blev kvar på en bebodd holme över vintern och en av dem skrev senare en bok om äventyret. Kanske är det därifrån skrönorna härstammar?
https://no.wikipedia.org/wiki/Pietro_Querini
-
Hej Helene! Tyvärr ej släkt med Olof. Bara hjälpte till lite! Mikael
-
Ingen annan som är släkt med Olof Spansk?