Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Församlingar => Stockholm => Landskap => Hedvig Eleonora => Ämnet startat av: Al Neilson skrivet 2008-09-16, 21:58
-
Hello!
Karolina Vilhelmina Berg (nee Qvick) (born in 07 January 1848 Åbo, Finland) is living at Fanan 8, Hedvig Eleonora rote 24, Stockholm with her two children in the 1900 census.
What are her movements from 1900?
Any help much appreciated,
Al from Wirral
-
Hello Al,
In November 1901 Karolina Vilhelmina Berg moved from Hedvig Eleonora to Klara parish where she lived at Malmskillnadsgatan 37. She died there April 30, 1902 (Klara death records 1902-1910 p. 9).
According to rotemansarkivet (population register of Stockholms city 1878-1926) Fritz Berg and Emma Berg were her stepchildren.
-
Thanks very much for the information Maud - it is much appreciated,
kind regards,
Al from Wirral
-
Hello again- I have another family mystery to solve!
Johan Erik Jansson (born 25 Aug 1841 in Nyköping), his wife, Anna Christina Elisabeth Nordstedt (born 10 Jun 1850 in Katherina, Stockholm) and five children are living together in 1890 at Nebulosan N:o 6, Adolf Fredriks, Stockholm, Sweden. There is a note saying that Johan Erik was visiting America.
In the 1900 census I can only find his wife and three children living at Näktergalen N:r 8 , Hedvig Eleonora rote 9, Stockholm. I cannot find Johan Erik Jansson or the other two children (Thure Erik (born 24 Aug 1874 in Maria Magdalena, Stockholm) and Johan Arthur (born 20 Dec 1875 in Maria Magdalena, Stockholm).
His wife, Anna Christina Elisabeth, is still listed as married so where is her husband and her two other children?
Any help is, as always, much appreciated,
Al
-
Jag gjorde för en tid sedan gjort ett försök att få något svar eller respons under rubriken Lettland utan resultat, med nedanstående uppgifter.
Därför vill jag nu göra ett försök på denna sida för att se om någon som läser detta känner till och kan lämna uppgifter om Karin Larsson, f 1846-10-23 i Hille sn (Hille fb).
Hon arbetade som hon kokerska och tjänstefolk i bl.a. Gävle och Stockholm. I folkräkningen 1890 är hon piga hos direktören Otto Abraham Frestadius, Näktergalen nr 6, Hedvig Elenora i Stockholm.
1892-05-31 när hon utflyttar till Lettland är hennes uppgifter enl. nedan:
Boendeuppgifter:
Arkivrote och stadsdel: 10 (Östermalm)
Häftets nummer och tidsperiod: 10373 (1892-1914)
Ägare: Artisten,J.R.,Granberg,Fol.1
Fastighet: Jernlodet 14
Församling: Hedvig Eleonora
Gata: Sibyllegatan 17
Littera: 15.2
Utflyttningsuppgifter
Utflyttad:31/05 1892
Som: Utflyttad till utlandet
Till: Lettland
Källtrogna uppgifter vid avvikelse:
Titel: f.d. Kokerska
Utflyttad till: Libau
(Stockholm SA)
Finns det någon som hjälpa till med uppgifter om ”Ryss-Karin” som hon kallades i sin hembygd. Kom hon tillbaka till Sverige eller blev hon kvar i Lettland? Jag kan inte hitta henne i folkräkningen 1900.
Jag är tacksam för alla tips och uppgifter.
Mvh Ove Y
-
Hon flyttade till Ryssland också 1888-09-20 från Hedvig Eleonora, tydligen kom hin tillbaka då. Kan hennes smeknamn härröra från den resan? (Källa: EmiWeb) I Emibas står det en hänvisning till inflyttade 18851013.
Hon utskrevs från Karlskrona Amiralitet 21/9 1885. Återkom från första Rysslandsvistelsen 29/11 1890. Men det fanns i boken ingen anteckning om vidare öden efter Ryssland/Lettland, ibland kan boken innehålla sådana uppgifter. När hon skrivs ut från Hedvig Eleonora församling 2/6 1892 står det att hon ej har fullständig attest (troligen pga tidigare utlandsvistelse) och att hon flyttar till Libau i Ryssland.
Har ej hittat henne bland inflyttade i St Katarina församling i St Petersburg (även de som inte bodde i staden kan finnas där)
-
Chris. Tack så mycket för ditt sökande, det var bra information. Tror du att det finns någon chans att man kan få fatt i henne i Ryssland?
Ove Y
-
Jag kan inte så mycket om folkbokföringen i Lettland, men kanske de konsulatsarkiv man håller på att lägga upp på förbundet kan innehålla uppgifter. Man behövde ju inte pass och dylikt på den tiden. Om hon kom tillbaka så blir det svårt att hitta henne, det fns ju inga sökbara folkräkningar efter 1900.
Jag försökte se om det fanns några utvandrade samtidigt till samma ort, men det närmaste jag kom var 1893 och en familj Stolpe, verkmästare från Maria församlng. Hon kan ju arbetat för en svensk familj där, tydligen fanns en del industri som var svenskägd. Den kyrkliga delen för skandinaver verka skötts av Danska sjömansmissionen (enl Nordisk familjebok, uggleupplagan)
På nätet finns en berättelse av en man som sökt sin släkt just i Lettland, tydlien var just konsulatsaekivet till hjälp. www.klgf.com/Filer/Minfarfarsfarfr%E5nB%E4ckebotillLettland.doc
(Meddelandet ändrat av izla den 04 oktober, 2008)
-
G-gruppen kan kanske vara till hjälp?
http://www.g-gruppen.net/ (http://www.g-gruppen.net/)
-
Där hade det hänt saker, Christina! Via G-gruppens sida hittade jag Lettiska kyrkböcker, man registrerar sig (gratis) på siten Raduraksti (under lettiska statsarkivet) och kan då hitta böcker från evangeliska kyrkan i Liepaja (Libau). Sedan får man snabbt lära sig vad födda, döda etc heter på lettiska för att hitta rätt (trial and error metoden fungerar bra). Den gamla skolryskan behövs också, böckerna är på ryska efter 1891. Men namnen finns ofta inom parentes med latinska bokstäver så det borde gå att läsa.
-
Då får vi hoppas att även Ove får nytta av sidan då.
-
Det är nog lättast att börja med konsulatsarkiven!
-
Tack så mycket Chris o Christina för Er hjälpsamhet. Jag skall söka vidare via konsulatarkiven/Ytt
-
I en födelsebok från 1849 för Hedvig Eleonora i Sthlm finner jag:
Föräldrar okända, modern 23 år, Skeppargatan 17, döpt av comminister Lindsten, barnmorska fru Jakobsson
Alltså en ganska välorganiserad nedkomst, barnet ifråga får senare ett efternamn Corin (1856)
Går inte att finna någon född det aktuella datumet i församlingens HFL 1845-50 ej heller någon med namnet i utflyttningslängden Finner sedan flickan som fosterbarn 1855 utan inflyttning till den aktuella fs (Häggeby C)
Hur ska man tolka detta? Hur ska jag hitta modern, fadern tror jag att jag har?
-
Vad hette flickan? Hon kan finnas i rullarna för Allmänna Barnhuset.
mvh Helene
-
Helene!
Hon döptes till Edla Charlotta, 1849 07 05 / födelseboken 1849-168/ fick senare efternamnet Corin, finns en del runt henne och den ev fadern PD Corin bl.a. i Österhaninge och Vaxholm. Modern dock okänd
-
Hej Sune!
Hon finns inte i rullorna för Allmänna Barnhuset, ej heller i Stockholms mantalsregister som fosterdotter i Stockholm. Hon dyker dock senare upp i Stockholm som Seminarieelev och Mamsell men de uppgifterna har du säkert. Jag ser att hon sedemera blev lärarinna. Utifrån dessa uppgifter är det tyvärr mycket, mycket svårt att finna en moder.
Hur kan den potentiella fadern kopplas till Edla Charlotta Corin?
mvh Helene
-
I HFL för Österhaninge 1855 står som ägare till ett antal gårdar där PD Corins omyndiga dotter Edla Charlotta
Efter faderns död 1856 står hon som myndling till skepparen Johan Fogelström från Vaxholm
-
Ja, det var intressant. PD Corins finns i Sockholm under tiden för Edlas födsel. Vidare kan man se att en Carl Theodor Svanberg fövaltar PD Corins Sterbhus år 1856 (mantalet 1857). Vidare är noterbart att Edla Charlotta Corin är inneboende hos denna Svanberg år 1860 (mantalet 1861).
Redan 1860, dvs när Edla Charlotta var 11 år gammal (!!!) står hon som ägarinna, tillsammans med ovanstående Svanberg, till en fastighet i Stockholm och Klara fs.
http://www3.ssa.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/mantalsbok/M6006011420_150 dpi.pdfLänk
-
Helene,
damen har diskuterats tidigare, bland annat under Österhaninge med start 28/6 i år. Onödigt att samma uppgifter som finns där letas upp igen.
-
Oj, det var ju inte meningen att komma med redan kända uppgifter. Ber om ursäkt!
-
Inte ska du be om ursäkt för din hjälpsamhet! Och kanske kan du hitta något som inte tidigare är känt. Ville bara uppmärksamma dig på vad som redan tagits fram för att bespara dig onödigt jobb.
-
Tack Maud, ska kika under tidigare diskussion om Edla C Corin.
mvh Helene
-
Det är nog mitt fel att Maud och Helenes diskussion kom upp.
I min okunskap lade jag upp ett nytt ämne Föräldrar okända för att om möjligt få reda på hur samhället kunde acceptera detta faktum i kyrkböckerna när man bevisligen ändå måste veta vem modern var.
Som exempel använde jag det ovan diskuterade.
Anbytarvärden flyttade dock inlägget till Hedvig Eleonora och det ena gav det andra....
Mystiken kring mamsell Edla Charlotta Corin (ibland Korin) finns på flera ställen på forumet och jag är naturligtvis tacksam för all hjälp i frågan.
Hälsar Sune
-
Sune! Det var ju i själva verket samhället som institutionaliserat detta anonyma föräldraskap helt enkelt för att skydda nyfödda barns liv.
(Meddelandet ändrat av GSt den 07 oktober, 2008)
-
Jag har fattat att de Allmmänna Barnbördshusen var till för detta, dvs att minska risken för barnamord, mitt exempel som är från 1849 är dock organiserat i en paradlägenhet i Stockholms finare kvarter och naturligtvis pga känsliga omständigheter hos kanske båda föräldrarna-
Jag tycker mej finna ett system i att förvirra omgivningen (och nu på senare tid oss forskare), den nyfödda finns inte i HFL där hon föds, om hon flyttats, borde hon inte skrivits in i födelseförsamligen och sedan i utflyttningslängden? Fanns det något system mellan födelseförsamling, mantalsskrivningsförsamling eller föräldrarnas hemförsamling vid födelsen?
Hela denna kvinnas uppväxt till vuxen ålder omges av märkliga uppgifter i HFL, skapade av präster både i AB och C-län och gör henne ospårbar under ett antal år.
-
Sune, Skeppargatan låg nog inte i några finare kvarter år 1849, då var det ännu Ladugårdslands församling och ett tämligen enkelt område. Fint blev det inte på Östermalm förrän mot slutet av 1800-talet, när man började bygga Strandvägen etc.
-
Var inte Skeppargatan barnmorskans adress? Man brukade använda den för just barn med okända föräldrar.
-
Ja, det är med all säkerhet Barnmorskans adress.
-
Sune!
Det finns mycket skrivet i ämnet. Gustav III införde det så kallade Barnamordsplakatet 1778. Det gjorde det möjligt att föda barn anonymt. En lagstiftning som varken präster eller barnmorskor kunde opponera sig emot.
Därimot skulle varje barnmorska erbjuda/uppmuntra modern att skriva sitt namn som förvarades i ett slutet kuvert. Detta för att modern/fadern eller båda föräldrarna senare skulle kunna ta barnet till sig/erkänna det som sitt. Har man tur kan man finna dessa konvolut som bilaga till födelseboken men då bör man söka i originalen, dvs direkt i arkiven.
Helene