Anbytarforum

Geografiskt relaterat => Allmänt => Småland => Landskap => Bönder och borgare i Växjös omland => Ämnet startat av: Göran Johansson skrivet 2002-01-15, 00:01

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-15, 00:01
Jon Skräddare i Ramnåsa (Västanåkra?) senare Gummatorp har intresserat mig en del. Fadern hette Måns Persson enligt domboksanteckningen nedan. En av sönerna Per Jonsson bör vara identisk med den rådmannen i Växjö senare länsmannen i Gummatorp.  
 
Personalier för sonen Per Jonsson som jag sammanställt på basis av Växjös domböcker:
- Avlade borgared 1637-03-14
- Intecknar silver som ”finns i Gummetorp” 1640-04-20
- Hade en ”krämarebod” 1640-05-22
- Köpte 1640-06-17 ett ”bool” intill ”guldsmeds boden näst nordan ut med backen”
- Övertog det ”stohlsrum” i kyrkan som tillhört ovan nämnda gård  
- Blev rådman 1641-05-14
- Blev 1646-12-09 utsedd till stadens ”herredagsman” vid kommande riksdag i Stockholm
- Avgick som rådman 1648-05-03
- Begär 1649-02-22 tillägg för utlägg under riksdagsbesöket i Stockholm
- Kallas 1652-10-09 länsman i samband med ett bråk med Växjöborgaren Carl Persson hemma hos förre borgmästaren Erland Nilssons hustru Susanna Thomaedotter.
 
En dotterson till Jon Månsson var Måns Nilsson Hane. Denne hade en märklig karriär i Växjö likaledes baserad på stoff hämtat ur Växjös domböcker:
 
- På Axel Sparres begäran rekommenderade Kommerskollegium 1669-05-24 att ”Borgmästare och Råd” i Växjö skulle tillåta Måns Hahne att bli edsvuren borgare (staten tycks ha blandat sig i stadens einterna angelägenheter)
- Avlade sin borgared inför rådstugan 1669-07-19. Hans löftesman var Bengt Jonsson.
- Utsågs till rådman 1673-03-08 på förslag av landshövdingen(!) samt borgmästare och råd
- ”Uppbuder” 1673-03-17 en tomt med byggnad köpt av välaktad Per Håkansson i Jönköping. Samma dag ”uppbuder” han en åkerlycka med hage som han köpt av välaktad Johan Mickelsson
- Förordnas till kämnär 1673-03-17
- Åtalas 1674-09-26 i närvaro av landshövdingen Jacob Fleming för att självsvåldigt under ett besök i Stockholm utan landshövdingen vetskap ha ändrat datum för ett kommande lagmanstingsmöte. Måns tituleras då rådman och lagmansfogde. Hahne avsände egenmäktigt brev från Stockholm dels till befallningmannen Moberg dels till befallningsmannen Israel Svebell med hemställan om att ny tid för lagmansmötet skulle utlysas från ”predikstolarna”. Måns Hahne lyckas med konststycket att i de två breven skriva olika datum för det framflyttade lagmanstinget!  Han tillrättavisas för intrång i landshövdingens ämbete och ådöms böter.
- Låter i rådstugan utbjuda sin gård till salu 1675-05-10 och säger samtidigt upp sitt burskap i akt och mening att vilja flytta. Han sade sig äga en gård i Kalmar och en annan i Helsingör. Rådet vill inte ta ställning utan att först höra landshövdingen!
- 1675-12-01 begär Måns Hahne en extra rådstuga varvid framgår att han sagt upp sitt borgarskap i hastigt mod och av obetänksamhet. Han utlovade sig hädanefter att vara ”en trogen och retrådigh rådman och medborgare där sådant elliest kan blifwa honom tillåtit”.  Rådet tog Hanes synpunkter uti betänkande.
- Skänker 1776-01-17 hela 10 Dr silvermynt till ”rådhstughans reparation och förbättringh”. (Kan man kalla det för muta?)
- 1676-03-17 beskylls han i landshövdingens närvaro för att ha bedrivit olaga handel. Anmälan hade inlämnats till Kommerskollegium. Måns anför att borgmästare och råd faktiskt förvägrat honom att uppsäga sitt burskap (vilket tycks stämma av protokollen att döma). Tillkallade vittnen hade en annan uppfattning. Ingen dom fälls och målet avslutas med följande: ”Åther wardt han (dvs Måns Hahne) tillfrågatt om några wahr som her wille eller kundhe medh skiäll efter Sueriges lagh personalier wräckia huar på han suarar, iagh kan ingen wräckia, t? dhe ähre mine godhe wänner allesammans, mehn dett protesterar iagh att iagh må få niuta ehn owäldh rätt”.
- Måns Hahne utnämns 1676 till gästgivare i Växjö av bormästare och råd.
- Han kallas 1677- 07-18 åter rådman och deltar i rådstugemötena. Säljer kramgods.
- Avgår som rådman 1684-04-05
- Säljer sin gård i Växjö 1684-10-04 till räntmästaren Christopher Biörn för 1200 Dr silvermynt.
- Beviljades 1685-10-10 attest och bevis om sitt förhållande all den tid han bott i Vexiö. Borgmästare och råd svarar: ”Så kan oss ock her så inom som utom retten idag det ringaste att förvägra och emotsäga” (han tycks inte varit så särkilt populär).
 
Till Måns Hanes positiva bedrifter hör att han kring år 1666 som ägare till skattegården Lövås i Hovmantorps socken, på egna och allmogens vägnar, skickligt hävdade sig mot adelsfamiljen Skytte i en ägotvist. Han tycks också haft en god supporter i riksrådet, landshövdingen m.m. Axel Carlsson Sparre.
 
Jag hoppas att detta kan inspirera till en öppen och givande diskussion om Jon Skräddares släkt. Min viktigaste fråga är att få fram mer information om Jon Månssons far Måns Persson. Vem var han?
 
En annan viktig fråga är att få bekräftad att rådmannen Per Jonsson i Växjö verkligen var son till Jon Månsson.
 
En tredje fråga avser den gård som Måns Persson sade sig äga i Kalmar år. Hur hade han blivit ägare till den samma. Dito gäller för övrigt gården i Helsingör! Var de gamla panter som tagits i anspråk, arvegods eller köpegods?
 
I övrigt finns att säga om Jon Månsson skräddare att han var nämndeman i Uppvidinge härad år 1614. Att han ägde ytterligare ett antal skattehemman, bl. a. ett i Brantåsa by. Jon skräddare var kring 1624 inblandad i en roande tvist med bondekaptenen Måns Erengislesson i Ramnåsa om vem som skulle stå närmast syllan i Dädesjö gamla kyrka! Samma personer tvistade samma år också om tjuvmjölkning. Jon (som sades bo i Gummatorp) beskyllde Måns för att ha låtit sin pigan stjäla mjöl från skräddarens kor.  
 
 
Uppvidinge h:d 1616 30/4 i Lenhovda
Kom för rätta Nils i Holkaryd och tiltalade Jon Skreddare i Ramnåsa, om en hest sadell och tygh som Jon togh effter en heter Måns Skrap, hwilken blef död i Rotneby; Och mistuiflar Nils i Hollkaryd, att Måns Skrap inthe war Jon Skreddare sk?lldigh och skiuter sig till witnes hoos Nils i Biörnamo. Tå framkom Nils i Biörnamo, och sedan han hade giordt sin Ed på Laghboken, witnade han, att han folgde Nils i Holkeryd till Jon Skreddares fader, Måns Person en gammal man och frågade om han wiste om Måns Skrap war hans som Jon geld sk?ldigh. Tå swarade Måns Person och betettade uthi Pestilentia t?den om en herligh sooldag kom Måns Skrap till dhem opå en maad der the gingo och slogo och togh Jon Skreddare afsides medh sigh och hade honom lenge borta, när Jon kom igen, war Måns Person wreder att Jon hade lenge warit borthe, och talade honom hårdt till; Då swarade Jon sin fader och sade, hållen migh till gode, Jagh hafwer för delgsmåll skul giordt klart medh Måns Skrap, så att inthe är han mig sk?ldigh och inthe jagh honom, och hafwer fådt af honom denne skeden, hwilken han togh op af Böxefickan, och lätt dhem see. Och strax der effter drogh Måns Skraph till Rodneby, och der blef på samma rhesa dödh; Strax Måns Skrap war döder gick Jon Skreddare till Biörnamo, och togh hesten, sadell och tygh: Och bekienner Jon Skreddare och sä?er att han longt tilförende hade kiöpt samma hest af Måns Skrap, när the förra gången folgdes ått ifrån Rotneby och hade hesten uthi gräs gångh uthi Biörnamo och lofuade i lego för hesten en konung Göstafs mark. Item talade Nils i Holkary Jon Skreddare till om 5 allnar swart kläde, och sade att Måns Skrap hade sadtt dett till guömmes hoos honom, Her till swarar Jon Skreddare att han bytte kläde medh måns Skrap och gaf hon:m 5 alner Engelsk, för de klädett, Och effter de på båda s?dor ingen kiöpwitne eller vitne till inlagdt gods kunna framföra, och parterna woro st?fwa, och wille ingen förl?kningh ingå Derföre blef tillätett effter Nilsses begäran i Holkery att Jon uttfeste en 12 Manna Edh att han redeligen hade betaldtt hesten sadell och t?gh klädett; Item att Måns Skrap her föruthan war Jon Skreddare ret gäld sk?lligh Penn. 4 dal. Denna Edh skall gångas å nästa Laghtingh her effter
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-20, 13:57
Hej Göran!
Du frågar efter Per Joensson i Gummatorp Hemmesjö socken. Enligt mina uppgifter hette han troligen inte Jonsson. I Konga härads dombok 1652 22/10 presenterar Carl Persson i Växjö en obligation daterad Kiöping 2 augusti 1648 utgiven av Joen Gudmundssons son i Lessebo (Hovmantorp socken) studiosus Nils Gumaelius. Där nämns även dennes broder Per Joensson i Gummatorp.
Vidare skriver du att Jon Månsson ägde ett hemman i Brantåsa by. Var låg denna by? Det finns en by med samma namn i Moheda socken (Allbo härad).
Det tycks som om Jon Månssons mesta gårdsinnehav och intressen gäller Uppvidinge härad medan Per Joensson finns i Konga härad.  
Mvh Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-20, 16:11
Hej Annika!
Jon Gudmundsson i Lessebo var med största sannolikhet en styvfar till såväl Nils Gumaelius som Per Joensson i Gummatorp. Om du läser hela Växjömålet 1652-01-22 så vill jag påstså att man utifrån detta kan dra den slutsatsen att Per och Nils tidigare hade haft arv efter någon - troligen Jons Månsson skräddare i Gummatorp. Det finns en by/gård Brantåsa belägen ca 4 km sv Dädesjö kyrkby.
 
Konga 1618. Detta år säljer hr Jöns Magni Gummatorp till Jon Skräddare i Ramnåsa och dennes hustru Märit.
 
Konga 1629-08-28 köpte Jon Månsson i Gummatorp och h, Märit Månsdotter Tegnaby Arnagård för 240 dr. Per Jonsson i Gummatorp säljer 1650 denna sin fädernegård till Erland Nilsson i Växjö och dennes hustru Sussana Thomasdotter (Wedderborg?).
 
Upvvidinge H:d 1632-02-10  
Kom för retta Joen i Gummatorp ifrån Konunga Heredt, klagandes att i förgågne åhr, den tÿd Lagtinget stodh i Ramnåsa, thå skall Måns Erengislason låtit sitt sälskaap molka hans koor, och giorde aff miälken ölost (lär vara en delikatess) till sina gester. Och nembde sina Witne nemligen Nils Thorson och Bengt Thorson och Peder Skÿttes hustru Bengta, och pigan Karin som molkade, hwilken nu tienar i Dädesiöö Prestegårdh, hwilkett, nu inthett wara tillstädes uthan bleffuo stämbde till itt annat ting: Joen seger hon molkade i tree quellar. Hertill suarade Måns Erengisleson, att dett hende den tÿdh Ståthållaaren welb. Erich Jöransson hölt ting i Ramnåsa, thå fodrade Kocken (låter rysligt fint) miölk till afftonmåltid, och boskapen stodh i skoghen och Måns fant icke sin egen boskap, och förden skuld wiste legopigan till Joen att skaffa sig miölk, och pigan kom igen och hade it stoop miölk och hon sger hon fick miölken, antingen medh deras weetskaap eller inte. Upsattes till widare ransakningh. (Troligen rann mjölkaffären ut i sanden. Jag har inte lyckats finna någon fortsättning.)  
 
Tinget fortsatta med följande:  
Samma Dagh kommo för retta Måns Erengislasson i Ramnåsa och Joen i Gummatorp, huilka våro trätandes om it stoolstånd i Kiörka Dädesiöö på Quinnesidan, orsakaen att båda wille äga rummet näst syllan och ingen stiga in öffuer den andre, huilken fåfänga Högferdh hade förorsakat Buller och förargelse i Kiörkan. Derföre bleff samma tuistige Ehrende tagit till förhör, coh de äldste i socknen till witnes kallade, och är allt nu ransakat och deras besta skiell på bådha sÿdor förhörde, Hade Måns Erengisleson i Ramnåsa rätt till det rummet, derföre bleff här aff retten affdömbdt, att the skulle blffua vidh dhen domb, der wördige Herrar i Capitelet giort hade och Måns Erengisleson behålla ståndet näst sÿllen, som honom aff Pastore och kiörkans 6 män war tilldeelt. ? parthen som inte wille låta sigh nöÿa, måtte förwenta det straff som Kiörkioordningen om sådanne förmähler.  
 
Uppvidinge 1616-04-30. Innehåller en uppgift om att Per Knutsson i Ramnåsa med sin hustru sålt ett skattetorp Brantåsa till Jons Skräddare i Västanåkra med h. Märit och Håkan i Betingetorp (gästgivargården?) och dennes hustru Kerstin. Västanåkra tycksa ha varit en gård i Ramnåsa.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-22, 18:16
Hej Göran!
Angående Per Joenssons far så tror jag nu att Joen Gummesson måste vara ett skrivfel. I Cronobergs friherreskaps dombok 1651 13/10 Kräver Carl Persson 20 daler av bröderna Päder Jonsson i Gummatorp o. Nicolaus Gumaelius för oxar etc.
Vid samma mål anklagar Carl P. Pädher Joensson med sina syskon haffuer låtit afwittra dheras fäderne Emädhan fadheren ännu leffuer  
I mantalslängd 1640 i Gummatorp nämns Joen hustrun Märit Månsdotter sonen Måns dottern Elin.
Jag tror inte med ledning av ovanstående att Märit gift om sig med någon Joen Gummesson.
Tinget i Konga 1618 Michaelis dag tar upp her Jöns Magni i Hovmantorp brev givet av kung Gustav Adolph 1616 12/12 på gården Gummatorp som han fick i vederlag för en skattegård i Vimmerby som hörde hans hustru Märitas fader till.
Nu sålde Jöns Magni samma gård till Joen skräddare och dennes h. Märit.
Man kan undra om det finns något släktsamband mellan herr Jöns eller hans hustru och Joen skräddare o. h.h Märit Månsdotter.
Herr Jöns?son Måns Hoffmannus var gift med Ingeborg Olofsdotter i hennes 1:a äkt. Ingeborgs mor Susanna Thomasdotter Wederborg gifte sig senare med Erland Nilsson.(I sitt 1:a äkt. var Susanna g.m. Olof Holgersson)
Per Joensson var i sitt 1:a äkt. g.m. Maria Didrichsdotter som var död enl. avkortningslängd till mantalslängden i Växjö 1648. Samma år flyttade tydligen Per till Gummatorp?
Vet du vad Per Joenssons 2:a h. hette?
Mvh Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-22, 20:26
Hej Annika!
 
Jon Månsson och/eller Jon Gummesson i Gummatorp det är frågan.  
 
Jag tror fortfarande att Märta Månsdotter gifte om sig kring 1638. Detta år i december köpte Jon Gummesson o h.h. Märta Månsdotter Hanagården 1 mtl i Furuby by av två systrar Ingrid o Ingeborg Olofsdöttrar (den senare systern från Möre).  
 
 
I juni 1652 köper samme Joen Gummesson och hans förra barn ett halvt mtl Lessebo av Per Gummesson (troligen Hane-släkt från Väckelsång) i Lessebo och dennes svåger Lars Persson i Ugnanäs. Gården säljs i juni 1658 av länsman Per Jonsson i Gummatorp, Nils Jonsson (Gumelius?), Elin i Löfås och Eriks hustru i Västanåkra (Dädesjö socken och Jon Månssons f.d. gård) till svågern Nils Hane i Fururby (far till rådmannen Nils Hane i Växjö), g.m. systern Kerstin Jonsdotter. Innebörden av hans förre barn kan vara att det fanns två barnkullar, varav den första sannolikt i så fall avsåg h. Märta Månsdotters barn tillsammans med Jon Månsson.
 
Undet tiden som rådman i Växjö tror jag att Per Jonsson tidvis bott i Gummatorp. Han förefaller att ha varit gift tre gånger:
1. Maria Didriksdotter (1640 köper hon och maken ett bool i Växjö av khd Herman Dusaeo)
2. Ingrid N.N. (mantalslängd för Gummatorp 1650)
3. Britta Brynielsdotter, som var änka i Gummatorp 1670 då hon beklagade sigh öfr sin stifson Måns Persson ibid, att han undsäger och hatar henne och hennes 4 små barn och will köhra henne och dem ifrån Gummatorp skattegårdh. Detta ärende remitterades till Cronobergs frihersskap.
 
En av Per Jonssons barn var alltså länsmannen Måns Persson som senare blev bosatt i Åseda eller möjligen Åreda (dombok 1684).
 
Frågan om släktsamband mellan herr Jöns i Hovmantorp och skräddaren i Gummatorp och dennes hustru har tidigare diskuterats. Jag tror för min del att Jöns Månsson hustru Märta Mänsdotter möjligen kan ha varit dotter till den Måns Svensson som brukade den f.d. kronogården Gummatorp (år 1616 skänkt till Jöns Magni). Frågan är intressant och långifrån klarlagd.
 
Annika, du säger att h. Maria var d. 1648 enligt avkortningslängden. Kan man få fram ett mer exakt dödsår tro du? Levde hon t.ex. 1642-1643?
 
Var finner man domböckerna för Cronobergs friherreskap? Är de mikrofilmade?
 
Med vänlig hälsning
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Kurt Karlsson skrivet 2002-01-23, 19:18
Tack Annika och Göran för den intressanta diskussionen i det öppna Anbytarforum!
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-24, 09:22
Kurt, det var vänligt. Att presentera material hämtade ur s.k. svåra primärkällor kan ta ibland emot. Tror dock man ska vara generös och bortse ifrån risken att en eller annan kanske knycker materialet i egna syften, utan att ange källa.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-24, 16:23
Hej Göran!
Frågan om Per Joenssons biologiska föräldraskap börjar bli alltmer komplicerad.
Jag återkommer än en gång till Cronobergs friherreskaps dombok 1651 13/10 (Finns på mikrofilm JR 334) Vid detta ting sägs att Per Joenssons far ännu lever. I samma mål nämner Per 8 olika poster han betalt för brodern Nils. Därefter sägs dette haffuer Pädher utlagt och berättar att hans Möderne icke sig sträcker så widt och utloffuar at veela medh skrifftelig skiääl på een annan tydh bewysa när han lagligen citerad blyffuer
Av detta kan man dra slutsatsen att Pers far lever men modern är död.
Joen Gummesson (fadern) lever men Pers biologiska mor är död.
Ingendera av Jon Månsson eller Märta Månsdotter är föräldrar till Per och hans bror Nils.
Angående Maria Didrichsdotter så finns hon i mtl Växjö 1640 o 1642. 1643 ,44,45 o 46 kallas hon bara Maria men inget tyder på att Per gift om sig. Mantalet 1647 saknas och 1648 anges Per Jonssons hustru död i avkortn. längd. Hon måste alltå ha avlidit 1647 eller 1648.
En fråga: Vid vilket ting nämns Måns Nilsson Hanes gårdar i Helsingör resp. Kalmar?
Mvh Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-24, 17:32
Hej Annika!
 
Måns N. Hane låter i Växjö rådstuga utbjuda sin gård till salu 1675-05-10 och säger samtidigt upp sitt burskap i akt och mening att vilja flytta. Han sa sig äga en gård i Kalmar och en annan i Helsingör.
 
Det är möjligt att du, med viss tvekan, har rätt beträffande föräldrana till Per Jonsson.  
 
Annika, många forskare här dragit fel slutsatser vad beträffar innebörden av fader. Mycket ofta åsyftas därmed en styvfader. Det förvånar att Jon Gummesson själv (om han nu vore biologisk fader och sannolikt långt ifrån utblottad)inte skulle ha förmåga att ta itu med sonen Nils affärer - eller hur. Han var ju fullt kapabel att tillägna sig Lessebo-gården. Kan det vara så komplicerat att fadern är Jon Månsson medan modern däremot inte är Märta Månsdotter. Vare sig Jon Gummesson eller Märta Månsdotter skulle då vara biologiska föräldrar. Det finns för mycket som talar för Jon Månsson som biologisk fader. Varför skulle t.ex. Per Jonssons hustru äga just den gård Västanåkra i Dädesjö socken som Jon Månsson troligen innehaft? En slump eller inte?
 
Vem syftar man på med uttalandet nedan? Ska Peder Jonsson eller Jon Gudmundsson instämmas och bevisa?
 
dette haffuer Pädher utlagt och berättar att hans Möderne icke sig sträcker så widt och utloffuar at veela medh skrifftelig skiääl på een annan tydh bewysa när han lagligen citerad blyffuer. Det vore intressant att få läsa hela målet.  
 
Vi får rota vidare!
 
Vänliga hälsningar
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-24, 17:34
Hej igen!
Rättelse - det var Per Jonssons syster Elin och ingen annan som ägde gården Västanåkra.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2002-01-25, 01:28
Cronobergs friherrskaps dombok 1651 (GHA) laga ting d. 13 okt; f 1r:
Samma daag kom Wt: Carell Pär?on wti wexsiöö för rätten / och fodrar aff Pädher Jon?on J gummetårp 20 RD  förebäär / att hans broodher Nicolaus Gum?lius ähr bleffwen honom dhem skyll- / dig. wti Kiöpingz marknadh 1648 för oxar dher wppå han? handh- / skrefft ähr wtgijffwen aff dhen 2 Ag: Lydandes att han eller han? / Faadher eller broodher will be:te 20 RD betaala till W:t Carell / Pär?onn brijtmä?a effter.
Till detta swarar Pädher Joen?on att han sin broodher icke någodt / skylldig ähr, eij heller någodt aff han? medell eller arff Jnnehafwer. / Och berättar at han effterskreffne Poster betaalt haffwer för / sin broodher Nicolas seedhan han affreeste till wbsala för / 7 åhr seedan etc
1) Betaalt till Dom: And: Krook    9 RD in Specie
2) Försändt honom medh wt Erlandh Nill?onn / ett paar oxar för  14 RD
3) Till wt Erlandh Nill?onn 120 D Enkelt koppar
4) Till Han? Ander?on    3 RD
5) Till hr Håkon? Son J wnnerydh   10 RD
6) wpsändt till honom een oxe om   7 1/2 RD
7) Aff wt Erlandh Nill?on taagit som Pär / Joen?on betaalt haffwer 27 1/2 RD
8) D. Ellanderum    31 1/2 RD
 
Detta haffwer Pädher wtlagt och berättar att han? Möderne icke sig / sträcker så widt och wtloffwar at weela medh skrifftelijg skiääl / på en annan tijdh bewij?a när han Lagelijgen citerad blijffwer.
 
Wt. Carell Pär?on berättar at Pädher Joen?on medh sijna syskon / haffwer Låtit affwittera dhera? Fäderne, Emädhan Fadheren ähn / nu Leffwer och Pädher Joen?on skulle haffwa taagit Nicolas part / wti fädernes Joorden. Till detta neekar Pädher Joen?onn at dhe icke / wti fädernes Jordh eller Löö?öhre någodt ähro tillwettradhe, mycket / mindre tagidt någodt på han? brooders wägnar wtti Fäderne dett nå- / gre aff Syskionen haffwa sig tilltaagit Skattegårdarna, att bruuka, / ähr det skedt, at gårdarna icke skålle komma till Skattwraak. doch / omsijdher effter gooda wänners Jnnrådande, wthlåffwar Pedher Jonson / at weela öffwertala sijn Faadher och medhsyskon at dhe bewillia at be- / taala wt Carell Pär?on och nästkommande söndag effter allehelgon- / daag som ähr dhen  [datumet står ej!] November skola dhe mööta J wexiö och sig dher om / föreena. doch J fall dhe icke accordera kunne, skall wt Carell / Pär?on eller dhenne Nicolaj handskrefftz Jnnehaffware, haffwa / tillträädh för någon annor wti det fäderne? arffwet Nicol: tillfalla / kan.
Sammadaag Jnnladhe Pädher Gummundsonn J wexsiöö och een / handskrefft gijffwen aff be.te Nicol: Gumm?lio medh begiäran / eller förmoodan att hans Faader och broodher will på be.te skrefft / betaala till Pädher Gummundhson 19 1/4 RD in Specie till denna / skulldfordran neekar Pädher Joen?on at hwarken han eller fadheren/
några medell haffwa at betala som Nocolao tillkommer, doch blijfwer / dhenna skulldfordran stående? till de? att någodt arff faller, som / Nicolaus blijffwer arffallen till.
 
 
Av ovanstående torde framgå att Per Jonsson [inte Joensson - stavningen ”Joen” är enbart en dialektal variant av namnet Jon - jfr namnet Carl - Carell ovan!] i Gummatorp (Hemmesjö sn, Konga h:d) hade en mor som var avliden före 1651 och en fader som ännu var i livet 1651. Det framgår icke om det var en styvfar eller biologisk far.  Per Jonsson med syskon hade delat upp sitt ”fäderne”, dvs man hade skiftat föräldraboet, som bestod av mer än en skattegård. Detta skifte tyder på en speciell anledning som fadern måste ha gett sitt medgivande till.
 
Ovan nämns att  i ”Konga härads dombok 1652 22/10 presenterar Carl Persson i Växjö en obligation daterad Kiöping 2 augusti 1648 utgiven av Joen Gudmundssons son i Lessebo (Hovmantorp socken) studiosus Nils Gumaelius. Där nämns även dennes broder Per Joensson i Gummatorp” . Enligt denna notis skulle då Per Jonssons far heta Jon Gudmundsson och vara bosatt i Hovmantorp sn, och härav har Göran mfl dragit slutsatsen, i kombination med godshistoriska uppgifter, att Jon Månsson (Jon skräddare) i Gummatorp avlidit och hans hustru, Märit Månsdotter, gift om sig.  Annika har visat utifrån mantalslängden 1640 att Jon och hustrun Märit Månsdotter då bodde i Gummatorp.   Möjligen är Gudmundsson felskrivet i Konga dombok, vilket förekommer titt som tätt.  
Det märkliga är att Göran även nämner att Jon ”Gummesson” och h.h. Märta Månsdotter 1638 i dec. köpte Hanagården i Furuby kyrkby.  Kanske är det felskrivning även här och åsyftan på Jon i Gummatorp ohh Märta Månsdotter istället för Gummesson.   Likaså nämner Göran ett mål  i juni 1652 då samme ”Joen Gummesson” och hans förra barn köper ett halvt mtl Lessebo (Hovmantorp sn).  Har ni dessa mål i avskrifter så redovisa dem här - likaså ifall de är hämtade ur originaldomboken (VaLA)  eller ur renovationen i Göta hovrätt (GHA).  Tolkningen av ”hans förra barn” kan kanske istället tyda på att Jon Månsson gift om sig på ålderns höst, och att detta även var orsaken till att hans barn redan skiftade hans egendomar (som till hälften var deras mödernejord) för att slippa framtida invecklade konflikter med sin styvmor.
 
Inläggen om Jon Månsson i Gummatorp borde flyttas till en egen rubrik eftersom Dädesjö enbart kommer in som ett spår varifrån Jon kom.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-25, 10:09
Hej Niklas!  
 
Tack för din fylliga kommentar. Din slutsats blir att Jon Månsson skulle ha varit vid liv ännu 1652.  
 
Mitt eget syfte när jag startade diskussionen var att om möjligt kartlägga Jon Månssons anor. Spåren ledde till Ramnåsa by i Dädesjö socken och en den gamle mannen Måns Persson. Tycker därför fortfarande att diskussionen hör hemma under rubriken ”Dädesjö” trots utvikningar. Mina domboksavskrifter är hämtade ur renovationer. För vissa mål har jag endast kortfattade excerpter.  
 
Jon Gummesson återkommer med en märklig unicitet i domböckerna.  
 
En första antydan till ett annat fadersnamn än Månsson förekommer 1638-12-12. Då anklagas en skattebonde som kallas Jon Gummetorp (här kan inte uteslutas att jag själv kan ha skrivit fel, men tror inte det). Det vore intressant att se vad originaldomboken säger (finns den på biblioteket i Växjö?). Om jag har skrivit rätt så tycks Jon skräddare ha burit smeknamnet Gummetorp! Saken handlar om 3 rävskinn som Jon låtit bereda hos Måns Erengislasson i Risinge. Av skinnen lät han tillverka en tröja åt en diäckne poick - kanske den egna sonen Nils. Skinnen var köpta för mer än 11 år sedan av Mattis i Dädesjö socken.  
 
Dateringen av försäljningen av Boldö är intressant. Din notering tyder på att frågan redovisades i Uppvidinge dombok 1637-11-09 medan jag har årtalet 1639. Då kallas bonden i Gummatorp för ”Jon Månsson”. 1639 motsäger min egen teori om att Jon Månsson skulle ha avlidit kring 1638. Vill därför tro att du har rätt!  
 
Mantalslängden för Lessebo redovisar 1650 en ”Jon skräddare” med hustru Elin boende hos Per Gummesson. Kan avse Jon Gummesson som då gift om sig efter Märta Månsdotters död.  
 
1652 vintertinget (har ingen notering om exakt datum - bör ha varit januari/februari). lägger Per Jonsson i Gummatorp fram skriftliga bevis för att att Åsle i Attsjö ”är honom skyldig efter sin svärfader Jon Gummesson” 100 daler silvermynt. Halva gården Attsjö pantsätts första gång som säkerhet för skulden. Om jag tolkat saken korrekt så skulle Åsle således ha varit gift med en okänd dotter till Jon Gummesson!  
 
1652 i juni köper Jon Gummesson och hans ”förra barn” gården i Lessebo, se ovan.  
 
1652 också i juni avhandlas tvisten om Carl Perssons oxar. Jon Gummesson bodde då i Lessebo och kanske omgift med Elin.  
 
Om Jon Gummesson verkligen varit Jon Månssons efterträdare i Gummatorp så hade han väl, i och med omgiftet efter Märta Månsdotters död, ingen bördsrätt att åberopa i de skattehemman som Jon Månsson innehaft - eller hur? Dessa gårdar borde således utskiftats på Jon Månssons biologiska barn.  
 
Niklas och Annika, det vore intressant att höra era kommentarer till ovanstående. Om Jon Månsson med bestämdhet kan utpekas som far till Per Jonsson m.fl. syskon så skulle jag viljka återgå till Jon Månssons gamle far Måns Persson i Dädesjö(?).
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Mikael Persson skrivet 2002-01-25, 11:30
Är det absolut belagt att Jon Månssons hustru hette Månsdotter i efternamn (dvs. står båda med i en handling med både för och efternamn på ett sätt som lämnar utom rimligt tvivel att de är gifta)? Står Jon utan efternamn och hustrun med både för- och efternamn i ml 1640?  
 
Hälsningar
Mikael
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-25, 20:37
Hej Mikael och tack för din synpunkt!
 
Det kan nog sägas stå utom all tvivel att Jon Månsson var gift med en Märit Månsdotter.  
 
År 1629 inköpte Danneman Jon Månsson i Gummatorp och hustru Märit Månsdotter Tegnaby Arnagård utanför Växjö (Konga dombom 1628-08-28). Samma gård såldes f.ö. av sonen Per Jonsson i Gummatorp år 1650 (Konga 1650-05-14). Vid detta tillfälle sägs Tegnaby Arnagård vara Per Jonssons fädernegård. Då var modern Märta Månsdotter troligen död. Mantalslängden för Gummatorp år 1642 innehåller endast upplysningar om dopnamnen Jon g.m. Märta. På gården fanns då också en son Måns Jonsson och en dotter Elin. Sonen Måns fanns inte medräknad i den syskonskara som år 1652 avyttrar en gård i Lessebo, men kan ju då ha varit död. Inget syskon med dopnamnet Gumme har påträffats, vilket väl får anses bidra till att styrka mitt påstående att Jon Gummesson inte var biologisk far till Gummatorps-syskonen.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-26, 11:15
Hej Göran!
Jag har inte mer uppgifter om Per Jonsson men har en fråga angående den gård som du påstår (i ditt inlägg 15 jan.) att Måns Persson sade sig äga i Kalmar. Han ägde även en gård i Helsingör.
Dessa uppgifter gäller Måns Nilsson Hane från Växjö dombok 1675 10/5.
I Växjö dombok 1675 29/3 Wplästes et Gårdabreff Wäla:tt Måns Nilsson Hahne gifwet på sahl. Måns Pehrssons Tompt och Ägendomb så Emedan be:te Tompt ägor af honom ähre Laghbudne och Redeligen bethalt Ty dömbdes dttta kiöp fast och ständigt.  
 
 
 
 
 
                    .
Den ovan nämnde Måns Persson var inte Måns Hanes anfader med samma namn utan borgmästaren M.P. som hade avlidit på hösten 1658 och efterlämnat många trassliga affärer.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-26, 11:31
Hej Annika, jag lyckades skriva fel ovan. Jag avsåg förstås Måns Nilsson Hane som ägare till gård i Kalmar och inte Måns Persson. De har säkert inget med varandra att göra. Beklagar!
Vänlig hälsning
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2002-01-26, 13:12
Konga dombok (VaLA) 1638 12/12, f 12r:
Sammadagh kom för reta heideridaren wälachtat Sone / Måns [Sone Månsson!], och anklagade i reta een skattabonde Jon Gumme- / torp be.d bewijste honom hafwa låtet bereda 3 stycke Råskind / hoos een bonde Måns Ehrengislason i Risinge, och Låtet der / af giordt till een Litin diäckna poik een tröga det han be- / kienner; Och beroper Sigh på hemulsman, Nämbligen Mathis / J bihult j dädesiö Sochn, hwilken för 15 eller 16 åhr sedan döder / är, och effter det är så länge sedan Tuiflar reten at skinnen för / Lengekunne Ligga ferdiga, och för samme tuifwelzmåll feste Jon / j Gummatörp een 12 Manna Edh, at de skinnen hans go?e har / J trögan, alt kiöpte af Mathis i Bijhult j hans Lijffztijd, och / at han war hans rete hemulzman, och ingen annor.
 
dito ting [1638 12/12, målet efter ovanstående]:
Kom för räta Jngrid Olufzdoter ?rasl?cke på sine egne / Vegner och fulmechtig på sin sösters Vegnar Jngridt Olufzd. / ters Märit Månsadoter een heell gård j föreby som kallas / hane gården. Och derföre Vpburit 220 D godt mönt för Jord / arf och etlöfwe.
 
Det nämns slarvigt Jon Gummatorp, men ska vara Jon i Gummatorp, jfr målet nedanför som nämner Jngrid Olufzdoter ?rasl?cke [=Öjarslycke, Hovmantorp sn] !
 
Problemet med Jon Månsson eller Jon Gummesson är besynnerligt, för  i mtl 1645 nämns i Gummatorp [Hemmesjö sn] Jon hh Marit , son Måns hh Gunnell; mtl 1646 nämner i Gummatorp: Jon Månsson med hustru Karin (sic!), Måns hustru Gunnill, inhyses Jon (inalles 5 st redovisade); mtl 1647 nämner Jon Månsson och hustru Karin, Måns och hustru Gunnill, inhyses Jon;  mtl 1648-1651 har jag ej kollat; men 1652 nämns i Gummatorp: Per Jonsson  med hustrun (NN), Sven med hustrun (NN); mtl 1653 redovisar i Gummatorp: Per Jonsson, piga (NN), Sven Jonsson med hustru Märit (4 personer). mtl finns ej 1654-55 men 1656 nämns Per Jonsson med hustru Britta, Sven i samma gård (3 personer); mtl 1657 likadant som 1656 (3 personer; dessutom var P.J. sexman detta år); 1658 saknas, mtl 1659: Per h Britta,Sven h Märit (4 st).
Görans uppgift om att sonen Måns Jonsson inte nämns i Konga dombok vid försäljninga av Lessebo [i Hovmantorp sn; byn bestod av två skatteobjekt som i sin tur säkert var uppdelade på mindre lotter!] 1658 är märkligt. Likaså nämns inte Sven Jonsson i Gummatorp! Jag vill gärna kolla domböckerna och se vad som framgår av dessa , det är lätt att tolka uppgifter fel. Likaså har jag sett att man gjort arvsuppdelningar av gårdar på så sätt att vissa barn figurera ihop vid en försäljning och andra på en annan - på så sätt missar man hela barnaskaror.  
 
Problemet med mantalslängderna är att personerna som redovisas inte i egentlig mening är relaterade till varandra utan enbart skatteobjekt; det kan förekomma fler personer på gården som varit befriade av olika anledningar. En bonde som befriats men inte hans hustru kan då skapa förvirring i längden, ty om det förekommer en man som även han redovisas ensam kan den befriade bondens hustru skrivas in ss hustru efter den förre ensamme mannen och man tolkar då genast att detta är ett par, vilket fallet således inte alltid är i verkligheten. Likaså har jag sett exempel på att man redovisar en änka ss hustru och skriver in en brukande ogift son före, och plötsligt har man gift ihop mor och son i mantalslängden! Det gäller alltså att ta uppgifterna i mtl under väldigt kritiskt beaktande.  Likaså får vi inte förglömma att det förekommer rena skrivfel (och minnesfel) av häradsskrivaren.
 
Vad gäller Jon Gummesson i Gummatorp undrar jag om det inte är så att skrivaren har lurat sig själv genom att gården Jon bodde på hette Gummatorp och att man faktiskt felaktigt skapat en Jon Gummesson på gården ! Likaså kanske det inte rör sig om Jon i Gummatorp i alla målen som relaterats, eller så har man återupprepat felet, eller så förekommer det en styvfar trots allt.  vi får forska vidare.
 
Mvh Niclas R.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-26, 19:49
Hej Niklas!
 
Tack för dina värdefulla bidrag. Namnskicket i Värend var förbaskat enahanda vid den här tiden! Jon, Måns, Märta, Karin, Kerstin m.fl. förekom i var och varannan gård. Den nya konstellation Jon Månsson och h. Karin i Gummatorp, som dyker upp 1646 kan väl i och för sig vara en helt annan familj än den föregående. Kanske du kan erinra dig följande mål ur Konga dombok 1616 fritt tolkat:
....Nu framträdde för rätten herr Jöns och bekände att han ... frivilligt sålt ärlig danneman Jon Skräddare i Ramnåsa för:de skattehemman Gummatorp ....och därför uppburit trehundra daler och .....; och hustrun för vängåva ett silverstop om 12 lod. Item har Jon Skräddare givit sina egna syskon, nämligen Sven Månsson, Nils Månsson, Jon Månsson i Tveta på det de ville kunna honom inlösa gården alla tillsammans 20 daler vilka pengar och silver alla dessa för:de bekände sig till fullo nöjda och .......”. Har du möjligen tillgång till en korrekt avskrift av detta? Även här finns svåra tolkningsproblem. Det förefaller ju vara Jon Månssons egna syskon. Var de i så fall kanske halvsyskon med gemensam moder? Var det kanske h. Märta Månsdotter syskon?
 
Din idé om Jon Gummesson som skrivarens egen skapelse har jag faktiskt också varit inne på av samma anledning som du. Kanske det verkligen var så!
 
Den gamle mannen Måns Perssons familj i Dädesjö(?) kan väl hittills ganska säkert påstås se ut så här:
 
A) Måns Persson i Västanåkra, Dädesjö sn?
 
B) Jon Månsson skräddare i Ramnåsa, Dädesjö sn senare Gummatorp, Hemmesjö sn. Son till föregående. Skräddare, bonde och nämndeman. Gift med Märta Månsdotter
Deras barn:
 
B1) Per Jonsson, rådman i Växjö, länsman
B2) Kerstin Jonsdotter, g.m. bruksarrendatorn Nils Nilsson Hane i Lessebo, Hovmantorp sn (bror till rådmannen Måns Hane i Växjö)
B3) Nils Jonsson Gummelius, student i Uppsala
B4) Elin Jonsdotter i Löfås, Hovmantorp sn, g.m. N.N.
B5) Dotter N.N. gift med Erik i Västanåkra, Dädesjö sn
 
Med vänlig hälsning
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2002-01-27, 13:13
Hej Göran!
 
En frälsebonde Måns i Västanåkra, Dädesjö sn nämns 1599 - är detta månne Jon skräddares far?
Jag skickar en fri avskrift av denna längd till andra forskares nytta nedan. Varje rad motsvarar en jordeboksgård - men som i verkligheten bestod av fler gårdsbruk (och bebyggelse!).
 
Hjälpskattelängden för år 1600  som uttogs och uppgjordes för att bidraga till det livländska kriget. Möte och upprättande av längd hölls d. 24 okt. 1599 med Dädesjö prästagäld uti Eke by.
Nämnden som uppgjorde Dädesjölängden bestod av: Håkan i Målajord , Per i Skårtaryd, Sven i Vraneke, Nils Skalle i Näsby, Nils Persson i Ramnåsa, Per Nilsson i Holma, Erengisle i ”Magridzryd”, Börge Lätt i Linnebjörke, Per Månsson ibid.
Närvarande var även länsmannen Nils Gisesson i Drettinge.  Bomärken för alla i nämnden finns på slutet av längden.
 
Dädesjö socken
skattebönder:
Per, Jon, Per i Asby  
Nils Håkan ibid
Jon Håkansson ibid
Nils, Erik ibid
Sven i Näsby
Änkan ibid
Nils Skalle ibid
Jon Persson ibid
Nils Persson ibid
Harald ibid
Simon i Hult
Jon, Per ibid
Måns i Vraneke
Håkan Nilsson ibid
Sven Persson ibid
Änkan i Skruf
Erengisle, Nils i Magridzryd
Jon i Råsen
Gumar i Medelhult
Måns i Heda
Gumar i Björneke
Per Tordsson, Änkan i Linnebjörke
Jöns Börgesson ibid
Sone ibid
Per Skalle ibid
Nils Marquarsson ibid
Sone, Börge ibid
Per, Karl ibid
Börge Lätte ibid
Nils Knutsson i Ramnåsa
Knut ibid
Thore Stett ibid
Bengt ibid
Per, Per ibid
Sven, Per i Båldö
Håkan, Christopher i Betingetorp
 
Skattenybygge:
Thore i Åshult
Jon ibid
Jöns i Pukatorp
Per, Lasse i Kiellehult
Åsle i Holmishult
Per Nilsson i Holma
Jon i Ramnåsa
Gume ibid
Änkan i Näsby
 
Biskopsbönder:
Mats i Björneke
Jöns i Skieppetorp
 
Vadstena klosters bönder:
Änkan i Suddagierde
Per Jonsson i Dädesjö
 
Frälsebönder:
Nils Gisesson i Drättinge  - är länsman, har fritt efter ädle och v. Hans Erikssons sedel på Kalmar slott
 
Jon, Per ibid
Per i Bibbetorp
Måns i Mörkaskog
Måns, Anders i Almesäng
Per i Sjöatorp
Måns i Västanåkra
Nils Månsson i Heda
Sven i Björneke
Gume i Ramnåsa
Per Jonsson i Vret
Jon i Ramnåsa
Nils ibid
Börge i Lilla Vret
 
EKE socken
Skattebönder:
Per Jonsson
Per i Skårtaryd
Håkan ibid
Nils, Lasse ibid
Esbjörn i Spångaberg
Markus i Åreda
Thore, Håkan ibid
Erik Finne ibid
Anders, Håkan i Målajord
Simon i Bijreke
 
Kronotorp:
Olof i Högaskruf
 
Kyrkelandbönder:
Måns i Eke
 
Biskopsbönder:
Jon, Nils i Åreda
 
Kanikebönder:
Erengisle i Igelhult
Seved i Skårtaryd
Nils Persson i Eke
 
Vadstena klosters bönder:
Erik i Eke
 
Frälsebönder:
Erengisle i Skårtaryd
Bengt Persson i Åreda
Nils Sonesson, Per Månsson i Eke
Per Månsson ibid
Per Persson ibid
Håkan i Målajord
Sven Karlsson i Eke
Bo Månsson ibid
Erengisle ibid
Jon i Skårtaryd
Börge Persson i Eke
 
prästen
herr Johan Gumundi
 
Löst mantal:
Mats i Bijhult
 
 
Det fanns även en frälsegård i Dädesjö by (sedermera benämnd västregården) som inte upptas eftersom den räknades ss säteri - jfr den s.k. Dädesjösläkten. Här bodde trol. detta år väpnaren Olof Jacobsson och hans bröder m. familjer. Dessa var barn till kh Jacob Nilsson ohh Sigrid Johansdtr (g. 2)m. kh. Peder  Håkansson).
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2002-01-27, 16:15
Här är en avskrift av målet 1618 (inte 1616!):
 
Konga dombok (GHA) 1618 28/9, f 58v-59v:
Sammadag kom för retta, hederlig och Wellerd man, / Her Jöns i Hofmantorp, och framlade i retta H / K. Mtt alla? wåre Nådigaste Konungz och Herres, / Konung gustaff Adolph Vnderskrifne och förseg- 7 lade Breff, Daterat i Wexiö denn 12. Decemb. / 1616. dee? Jnnehåldh förmäler att K. K. M. af gunst / och Nåder, hafuer Vndt och skäncht, för: de Her Jöns / Magnj i Hofmantorp, et Cronoheman, Nemligen / Gunnatorp i Himmesiö Sochn, i Widerlag för een / Skattegårdh i Wimmerby, som hörde hans hustru / hustru [sic! dubbelskrivet] Märites fader till, och bleff lagder in Vnder / staden Wimmerby, och lijder Hans Konung M.tz / breff i boekstaffuen, som effterföllier: Wij Gu- / staff Adolph medh Gudz Nåde, Sweriges Giötes / och Wändes Vehlkorade Konung och arffurste Stor- / furste till findlandh, Hertig till Estlandh och / We?mannaland etc. Giöre Wetterligit att bref- / uisare och Prestman, her Johannes Magnj hafuer Vnder / Vnderdåneligen gifuit o? tilkienna, att den tidh / Wimmerby blef giordh till enn stadh, lades hans / Suärfaders, som på thenn tidenn ther Kiörke- / herde War, heman i Wimmerby be(m)dh liggande? / i Wimmerby Sochen,  Vnder stadzägorna, och tilsages honom af Wår S. Kier her fader /: högloflig ho? / gudh i Åminnel?e :/ et Annat hemman i Stadenn / igen, Ödmiukeligen för den skull, begärande? att / han något Annat heman, till Widerlag bekomma / måtte, så hafue Wij hans ödmiuka begäran, Nådi- / gast Anfördt och tillåthet som Wij och nu her medh / tillåta, att han för för:de heman må behålla till / Wederlag, et Croneheman Gunnatorp benemdh, / liggiandes Vthj hemmesiö Sochen, i Konunga häradt / medh alla dhes tillägor, Vthj Wåte och Torro, att nöttia / bruka, besittia och behålla för sig, sin hustru, och / begges theras Arffuingar, för deras eget Skatta- / heman, dock mz sådana förordh, att hans hustru / och begges theras Arffuingar, skola Wara förplichta- / de att giöra o? och Cronan ther aff Skat och skuldh. / Han skall och icke fördrifua bonden af Hem- / manet som nu ther opå sitter än å retta / fardag; Förbiude fördenskull her mz alla, / som Wår för Wåra skull giöra och Låtha, at til foga honom / och begges theras arfuinger, ther emot hinder eller / förfång i någon måtte, der huar och enn Weet sig / effter att retta. Datum Wexiö denn 12 Decem- / bris 1616 etc.  Nu framträdde Welbe:te her / Jöns, för retten, och bekiende att han aff frij Wil- / lia och Welbetäncht modh, Så?om och mz sine hustrus / och hennes fränders, goda Jaa och samtöckie, goduilli- / gen sålt och Vplåthet ehrlig daneman, Jonn Skred- / dare i Ramnåsa, för:de Skattaheman Gunnatorp / i Himesiö Sochnn, och derföre Vpburit godt gängze / mynt, Trehundrade daler och Tiugo; och hustrun / för ätlöfuet, enn sölfstop om __12 lodh. Jthem hafuer / Jonn Skräddare gifuet sin egen Söskione, Nem- / ligen Swen Mån?on, Nil? Mån?on, Jonn Mån?on i / Thueta, på thet the Willie Vnna honom Jnlösa går- / den, alla tilhopa Peninger___20 daler : Huilka Peninger och sölfuer, alla de?a för:de bekiende / sig till fulla Nöijo Vpburit och bekommet hafua. / Derföre tingskiötte och afhende her Jöns Magnj, allan / Gunnetorpa gårdh, ifrån sig, sin hustru, och rette / arfuinger, födda och ofödda, och fulkomeligen til- / egnande in Vnder Jonn Skreddare, hans hustru / Märit och begges theras Arffuinger, till Eur- / deligit ägendom etc.
 
Jag skulle tippa på att Jon Skräddare eller hans hustru Märta Månsdotter hade arv till brukningsrätten på Gummatorp och att det är därför de uppräknade syskonen får 20 daler ihop. Denna summan är betydligt mindre än de 320 daler kh Jöns Magni får i betalning.  Dessutom nämns en ätteleva (vängåva) som var ett silverstop på 20 lod till kyrkoherdehustrun.  
I Uppvidinge dombok 1616 30/4 nämns att Jon Skräddare i Ramnåsa var son till Måns Persson, en gammal man. Du nämner att han bodde i Västanåkra - vart kommer denna uppgift ifrån?
 
vad gäller Per Jonsson i Gummatorp så skulle denna vara identisk med borgaren P.J. i Växjö (data redovisade ovan; g. 1)m. Maria Didriksdotter död 1647/48- en dotter av Didrik guldsmed i Växjö, 2) m. Ingrid nämnd i mtl 1650 i Gummatorp, 3)m. Britta Brynielsdtr) - vart framgår detta?  Om detta stämmer, kan Per Jonsson i Växjö ha gift sig till Gummatorp i ett andra gifte? Vart är det som kopplar honom till Gummatorp och Jon Skräddare tidigare än 1650 ?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-27, 18:02
Hej igen Niklas!
 
Tack för ditt fullständiga utdrag ur Hjälpskatterlägden 1600 och det fullständiga domboksutdraget från 1618.  Jag har själv funderat på att Maria Didriksdotter skulle kunna var en dotter till Didrik Guldsmed. Varifrån kommer denna uppgift?
 
1) Västanåkra är bara en gissning, därav mitt frågetecken. Anledningen till att jag nämner denna gård är dels att Per Knutsson i Ramnåsa 1616 säljer skattetorpet  Brantåsa (som inte finns med i din  avskrift av hjälpaskattelängden 1600!) till Jon Skräddare + h.h. Marit i Västanåkra och Håkan i Betingetorp + h.h. Kerstin dels att det fanns en Måns i Västanåkra i den tolvmannaed som Jon Skräddare i Ramnåsa(!) skrapade ihop i till tinget Lenhovda 1616-09-19  (se ovan). Övriga edemän voro: Marcus Ugla i Tofta (som vi tidigare har talat om i disk. om släkten Uggla),  Måns Beet i Skårtaryd, Nils Persson ibid, Håkan i Betingetorp, Per Skiötte i Ramnåsa, Nils Torsson i Ramnåsa, Nils Persson i Ramnåsa, Per Månsson i Ramnåsa, Bengt i Ramnåsa, Jon Erengislesson i Ramnåsa slutligen Jon Skräddare i Ramnåsa (dvs käranden själv).
 
2) Kopplingen Per Jonsson och Gummatorp finns så tidigt som 1641, jfr nedanstående mål från Växjö rådstuga 1641-02-13 då Per Jonsson pantsätter diverse guld och silverföremål. Med detta blir sambandet mellan Per Jonsson i Växjö och Gummetorp överbevisande tydligt.
”Sammadagh presenterade Peder Jönsson her i staden dett sölf:r som hörde till på Gummatorp och lätt werdera som förr ähr upbudet.
- En gammal förgölt hufuddskrantz med 10 (?) uthi, 21 dlr gott mynt lodet weg 40 lod
- Noch en guldring om 1 1/2 (?) knaptt, hördhe i sam summan till
- Noch en ring som guldsmedsdelegaren Claus werderadhe och en liten steen uthi god för 10 dlr.
- Item en kosa om 7 1/2 lod, (?)
Och skall Per Jönsson tilbiuda Målsäganden detta förän han det för yttrande bortsälger”
 
Väntar tacksamt på dina kommentarer. Vore också intressant med ytterligare information om Didrik Guldsmed om du har någon sådan.
 
Med frändliga hälsningar
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2002-01-27, 22:00
Hej Göran!
 
Vad gäller målet 1641-02-13 på Växjö rådstuga så undrar jag om detta gäller som bevis för att koppla Per Jönsson till Gummatorp och son till Jon Skräddare. Det framgår i alla fall att sagde Per (Jonsson trodde jag han hette? men det står Jönsson ovan) i Växjö har tagit panter i form av silver och guldföremål ifrån Gummatorp. I vilken anledning kan man fråga sig? Troligen var det för att någon person i Gummatorp stod i skuld och inte hade reda pengar att betala - eller tolkar jag målet fel? Finns alternativa tolkningar?
 
I Hylt?n-Cavalliusföreningens årsbok (numera omdöpt till Kronobergsboken) 1948 finns en artikel av Paul wilstadius om guldsmeder i Växjö. på sidan 121 står följande:
 
DIRICH GULDSMED (1577)-1621.
Betalar 1575 i tomtören 2 öre och för jord i Västra lyckorna 5 öre. 1580 likaledes 2 öre samt för åker under staden 1 öre 6 pgr. 1586 i tomtören 2 öre samt för åker 1 174 öre. 1596 i tomtören 2 öre smat för 2 åkerlottor 3+1 174 öre. 1606 betalar han 2+4 öre i tomtören (ägde alltså tomter på två ställen i staden) samt för jord 3+1 1/4 öre.
Nämnes som borgmästare 1585 4/10, 1588 5/10 och 1589 7/10, då han jämte borgmästaren håkan jönsson inventerar i hospitalet. Var däremot ej borgmästare 1579 14/10, då en liknande inventering hölls (Vejde), men har titeln ännu 1593.
Var 1593 4-7 april såsom borgmästare bisittare i Bergkvara borgrätt och vittnar då mot en trolös fogde, Jon Persson. Betalade 1600 50 dlr till hjälpskatten.
Levde 1621 14/5, då borgmästaren Hans Bengtsson uppbjöd hans gård 4:e gång, men var död s.å. 23/10, då Hans Bengtsson säljer gården.
Dotter: Maria, som levde 1646, gift med kämnären Peder Jönsson.
Dirich guldsmed var en betydande man och efter honom torde såväl Guldsmedsbäcken som Guldsmedsbron ha blivit uppkallade.  
Namnet Dirich är samma som Didrik.
 
Kan man verkligen koppla kämnären Per Jönsson i Växjö att vara samme som Per Jonsson i Gummatorp?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-27, 23:04
Hej Niklas!
 
Troligen bodde borgaren Per Jonsson inte i staden 1641. Jag tolkar texten i domboken på det sättet att en målsägare, troligen säljaren av den tomt (1:a uppbud 1641-06-08 och 2:a uppbud 1642-07-11)i Växjö som Per Jonsson senare bebygger, får som säkerhet de uppräknade värdeföremålen. Jag tror också att Per Jonsson faktiskt bodde i Gummatorp vid den aktuella tiden eftersom han kanske inte hade någon bostad i Växjö ännu. Så gjorde ju faktiskt också den kände borgmästaren Erland Nilsson.
 
Tycker inte alls det är märkligt att koppla kämnären Per Jonsson i Växjö (kallas i domboken växelvis för Jönsson och Jonsson). Vad vi ju ovedersägligt vet är i alla fall att Per Jonssons svåger vid sidan av rådmansbefattningen också var kämnär i Växjö. Det vore intressant att veta mer om Paul Wilstadius\ källor!
 
Mvh/Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-28, 09:21
Hej igen,  
det var Per Jonssons systerson och inte svåger som blev rådman och kämnär i Växjö. Beklagar felskrivningen. Anledningen till att jag frågar efter Paul Wilstadius källor är en del dåliga erfarenheter. Om jag inte minns fel så har han (utan tvekan?) hävdat att Nils Gummelius fader skulle vara Jon Gummesson, vilket vi väl nu har vederlagt?
Med vänlig hälsning
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2002-01-28, 14:05
Hej Göran!
 
Misstänker att du kommit in på ett felaktigt spår i god tro. Kämnären i Växjö, gift med Maria Didriksdotter, heter Per Jönsson i alla de handlingar jag kontrollerat (mtl + hänvisningarna i domboken) till skillnad ifrån Per Jonsson i Gummatorp [vanligen skrivs dialektalt Joensson för denne]. Per Jonsson i Gummatorp gift med Ingrid är troligen densamme som tidigare, på 1640-talet [har kollat mtl 1645-48] bor med sin hustru Ingrid i Tegnaby by (trol. Arnagården). Denne P.J. i Tegnaby är sexman i pastoratet Hemmesjö-Tegnaby-Växjö(kongadelen) och detsamma är P.J. i Gummatorp, bägge använder sig av samma bomärke - stiliserat P. Den ene försvinner ifrån Tegnaby och den andre dyker upp i Gummatorp, en märklig omständighet som talar för att de är samma person. Ska kontrollera mtl 1648-51 och se exakt när P.J. i Tegnaby flyttade till Gummatorp.
 
Om du inte misstycker ska jag be anbytarvärden flytta diskussionen till en ny rubrik Jon Skräddare i Gummatorp släkt under Småland: efterlysningar  - jag tycker personligen inte att vår diskussion i stort om Gummatorp hör hemma under Dädesjö, det känns felaktigt, även om Jon Skräddare kom ifrån Ramnåsa - vår diskussion har rört sig mer om tiden han flyttat därifrån, varför jag finner det bättre med en egen rubrik.
 
 
frändligen Niclas R.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-28, 17:05
Hej igen Niklas.  
 
Diskussionen öppnades av mig för att söka kartlägga Jöns Månssons anor och inte i första hand hans ättlingaskara. Den viktigaste frågan för mig var att få fram mer information om Jon Månssons far Måns Persson. Vem var han? Spåren leder till Dädesjö där skräddaren Jöns Månsson tidigt tycks ha varit rotad som bonde och nämndeman.
 
Mer sekundärt var att diskutera huruvida rådmannen Per Jonsson i Växjö verkligen var son till Jon Månsson. Jag kände mig själv inte övertygad.
 
Om vi kan klara av den sistnämnda frågan så föreslår jag att diskussionen bibehålls i Dädesjö tills vidare.  
 
Då vill jag återgå till det mål från 1641 som hörde till på Gummatorp och som Per Jönsson her i staden lät värdera. Om jag inte missförstått slutklämmen så var Per Jönsson förhindrad att försälja ägodelarna innan målsägaren först tillbiudits dem (det låter som en säkerhet för ett lån av något slag). Varför skulle han förvara silver i Gummatorp om han nu redan var ägare till det? Mina filmer har återsänts till SVAR så jag kan dessvärre inte kolla min egen avskrift.  
 
Länsman Per Jonsson i Gummatorp (tidigare Växjö?)tycks ha varit väl känd i Växjö av bråket 1651 med Carl Persson om brodern Nils oxar att döma. Den goda Carl Persson, en f.d. borgmästaren, sade sig länge ha varit avundssjuk på länsmannen. Vardan detta? Det ser onekligen ut som om de träffats tämligen ofta. Min tanke var att det framför allt var i Växjö rådstuga som dessa möten ägde rum. En borgmästare som känner avund gentemot en man från landet går inte så bra ihop -se vidare nedanstående lustiga episod.
 
Växjö rådhusrätt 1652-10-09
”Sammadagh kom för Rätta Ländsmannen Pehr Joensson i Gummatorp och klagade at wel:t Carl Persson igår mötte honom i sahl. Erland Nilssons port, sägandes hah hade gammal afwundh til honom och bad honom fåå sig hans kiepp, då wille han det inthet, då slog han åth honom med henderna at hatten gick af och drog i håret, der med gaf han sig undan uthi förstufuwann och (reckte töfwau) efter sinn hatt som blef liggiandes igen i porten, och det berättar Per Joenson, at wel:d Carl Persson tog uthi underfougdens Måns Anderssons suerd, som stod på gården och williat taga det ifrån honom, när han det inthet bekom, hinte han honom uthi förstufwuan och fick honom der i håredt, och afdrogh der något, sedan gaf han sig in uthi Erlands Nilssons bakarestufwa och (?) lade på krokenn, sedan gick wel:d Carl Persson igenom den andre stufueren, igenom förstufueren och uthi stufuann der Per Joenssonn war, och der tog åtter honom i håret och uthi skiägget, då tog Pehr Joansson honom igen i hans håår, wel:d Carl Persson her till swarar, at han skulle gåå till h. Susanna som hade lofwadt byta med honom till 3 Rdr, och gifwa honom till en frälse bonde sölf:r mynt för RiM: som han wisste inthet af Pehr Joensson, då togh honom hans kiepp, och nähr han inthet fick honom, slogh han hatten af honom, och fick honom i håret och drog och när han käpte Per Joansson, då gick Peder in uthi förförstufwuan, då blef han ståendes på gården och de talade med under fougdenn och sedann nähr han skulle gåå in till h: Susanna stodh Pehr Joansson för honom uthi förstufuan, då sade han till honom, står du här will tu inthet gå af wägen och togh honom åtter i håret och drogh, men Pehr Joensson fick i döragrepet och kom in uthi stufuan och han folgde effter och tog honom åter i håredt när han inkom, och då togh Per Joensson honom igenn i hans håår, sedan kom folck och skilde dem ådt, och stellte Carl Perssonn uthi denn andra stufuan, Carl Persson berättar denna ifrigheet war förorsakat af en obligation Pehr Joenssons broder Nicolaous enn studiosus hade uthgifwuit för ett par oxar han bekommit hade af honom uthi Kiöpinge 1648 och hann inthet derföre kan blifwa sin betalning mächtig 20 Rdr och hade Per Joansson warit så benägen till at hielpa honom til sinn betalning af föräldrarna och söskonen som han hade stådt emot, hade han warit betalt.
 
Pehr Joansson her till swarar, att A:o 1651 denn 13 octob. uthi Cronoberg (Borgrätt), hafwer han Praesenteradt Räckningen at han intet hafwer inne medh sigh af hans arf.
 
Niklas, jag kan ha varit i god tro, det kan erkännas, men på synnerligen goda grunder. Per Jonsson i Tegnaby + hustru Ingrid känner jag till, men det är inte belagt att de varit bosatta på Arnagården. Det ska bli spännande att ta del av din genomgång av mantalslängderna.  
 
Jag har också en fråga. Vet du vad en stämpelman i en stad sysslade med under den tid som vi diskuterar?
 
Vänliga hälsningar
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-28, 17:51
Hej Göran!
Jag har tidigare noterat att rådmannen i Växjö kallas Per Jönsson och undrar ochså om han verkligen är identisk med Per Jonsson i Gummatorp.
Har dock inte återfunnit Per Jönsson i mtl Växjö efter 1648.
Mvh Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-28, 18:05
Hej igen!
Per Jönsson bodde i Växjö redan 1640 enligt mtl.
Hälsningar Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-28, 20:04
Hej Annika!
Kan du säga hur länge kämnären Per Jönssons hustru Maria Didriksdotter finns dokumenterad i Växjö?
Mvh/Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: G. Johansson skrivet 2002-01-28, 20:09
Hej igen Annika!
Ursäkta, jag glömde bort att du redan besvarat min fråga ovan.
Mvh/Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-29, 18:10
Hej Göran!
Jag tänker kasta in ytterligare bränsle i Per Jönsson/Jonsson-brasan.
Per Jönsson svor borgared i Växjö 1637 14/3. Löftesmän var Jöns Håkansson och Bengt Månsson.
Samme Bengt Månsson nämns i Växjö dombok 1640 7/4
Sammadagh vpbödh v:tt Bengt Månsson en sölffuerkiedia hörde Jon Månsson i Tegnaby till står i pant för 9 Rikz dlr och 1/2 skålpund Jern -1:a gång.
Denna uppgift kan tas för bevis på att Per Jönsson i Växjö är son till Jon Månsson.
Däremot talar uppgiften från Växjö stads historia del 1:II s. 124. Där sägs att Per Jönsson var rådman 1638-48 1654-62 1667-84.
En Per Jönsson (troligen densamme) finns i mtl Växjö 1653 med hustru Margit 1656 o. 1657 med h. Margareta (samma person).
Per Jönsson sägs ha sonen Jöran Pihl o. dottern Maria Pihl tillsammans med Maria Didrichsdotter.
Maria D. dog ju senast 1648 medan Jöran Pihl levde ända till 1748.
Maria Pihl fick med sin make en son 1689.
Dessa fakta gör att man måste betvivla uppgiften om Maria Didrichsdotter som mor till dessa syskon.
Vidare kan inte Per Jönsson i Växjö vara identisk med länsmannen Per Jönsson i Gummatorp.
Dessutom är det en lite märklig karriär att först vara rådman och sedan länsman. Jag har däremot exempel på motsatsen. En man som varit länsman i Moheda socken blev 1621 borgare i Växjö o. senare borgmästare i samma stad.Mvh Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-29, 20:32
Hej Annika!
 
Det har blivit en inspirerande och givande diskussion av detta. Det var roligt. Vi väntar nu med spänning på Niklas nästa drag.  
 
Per Jonsson, Per Jönsson, Per Joensson och Per Joansson finns i överflöd både i Växjö och på annat håll i Småland på den tiden. Jag slarvar nog lite och kallar dem alla för Jönsson och det är naturligtvis lite dumt.
 
Per Jönsson (d.ä.?) försvinner från Växjöscenen 1648. Då Utsågs Samuel Saltov till rådman i Peder Jönssons ställe (Växjö rådhusrätt 1648-05-03). De två lär ha varit handelskompanjoner.
 
Därefter ser det ut som en yngre(?) Per Jönsson dyker upp i Växjö (kanske den som du nämner Annika, som gift med Merta). 1652-08-11 låter ”H. Susanna Thomaedotter upbiuda 40 dr wärde med något interese uthi Anders Perssons gård för Peer Joensson. Uppå detta protesterar länsdomaren uppå Hans Joenssons wegnar”. Ärendet fortsätter 1652-08-23 då Hans Joensson åter klagar på att Susanne Thomasdotter låtit opbiuda hans fädernesgård, där Anders Persson bor. Per Jönsson som tycks ha varit broder till Hans Joensson var skyldig sal. Erland Nilsson 20 dukater Denne Per Jönsson hade utlovats räntefrihet under 4 år fr.o.m. 1650. Vidare sades att denne Per Jönsson skulle inställa sig under kanngjutareämbetet. 1654-04-06 blir Susanna Thomaedotter tillslagen 1/3 uti Anders Perssons gård för 40 Rdr, som Sanders svåger Per Jönsson ähr honom skyldigh”.  
 
Några år senare återfinns en Per Jönsson som rådman. Denne kvarstår som sådan ännu 1669-12-20! Vem var det?  
 
1663-09-26 figurerar åter Per Joensson i Gummatorp! Enligt domboken framträdde ”Samma dag för rätten sal. Magnus Ulmery creditorer samptellige och ……”. Bland dessa fanns Peder Joensson i Gummatorp som hade 10 dr fordran. Han fick efter skiftet mellan fordringsägarna ut 7:16:8.
 
Kan inget om skillnaderna i samhällsstatus för rådman resp. länsman. En rådman torde väl ha varit något finare än en nämndeman på landet. Tror du trots allt inte att en länsman hade minst  lika hög status. Måns Nilsson Hane, också rådman i Växjö, slutade sin karriär som bonde.  
 
PS
Vem har skrivit Växjö Stads Historia och när. Finns inga källhänvisningar? När man hör författerns tvärsäkra formuleringar så kan jag hålla med om att Per Jönsson i Gummatorp låter helt osannolik. Om dessa kan vidimeras så måste jag ge mig.
 
Vänliga hälsningar
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-29, 20:52
Du skriver ovan Sammadagh vpbödh v:tt Bengt Månsson en sölffuerkiedia hörde Jon Månsson i Tegnaby till står i pant för 9 Rikz dlr och 1/2 skålpund Jern -1:a gång. Avser du 1637 eller 1640?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Annika Davidsson skrivet 2002-01-31, 18:06
Hej Göran!
Uppbudet i mitt senaste inlägg gäller 1640 som det står om du läser vad jag skrivit.
I mtl Tegnaby 1640 nämns en Per Jonsson med hustru Ingridt. Är detta par identiskt med dina anor? Jag tror inte Per Jönsson i Växjö har något med Tegnaby-släkten att göra.
Jag tror dessutom att utsikterna att få veta något om Måns Persson i Dädesjö måste vara små.
Denne man var trol. född senast på 1550-talet. Han var ju gammal 1616.
Mvh Annika
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-01-31, 19:48
Hej Niklas!
 
Per Jonsson var en besvärlig figur. Troligen har du rätt när du säger att han inte var identisk med Per Jönson i Växjö.  Det är ändå något som inte riktigt stämmer med Gummatorparna! Först problemet med Jöns Månsson resp. Jon Gummesson och därefter Per Jönsson resp. Per Joensson.  Ursäkta min envisa tvekan. Tyvärr har jag inte tillgång till mantalslängderna. Det skulle nog behövas en gårdvis noggrann genomgång.  
 
En tanke som jag haft är att Per Jönsson hade en halvbror Per Joensson men det är väl för enkelt - eller kan det vara så illa? Joen i Gummetorp skulle ha ägt Fägerstad Susingsgård! Per Håkansson i Lessebo hade 1602 arv i Fägerstad Susingsgård tillsammans med  flera andra. Bland dem fanns bl.a. bröderna Jon Hane i Väckelsång och Gumme Hane. Jag känner inte till att Jon Månsson skräddare skulle ha haft några intressen där. Däremot bodde Joen Gummesson i Lessebo ( framgår när han 1652 tillsammans med de förra barnen köper 1/2 mtl Lessebo samt i samband med oxaffären i Växjö). De förra barnen kan ha avsett Joen Gummessons styvbarn (=  äldre halvsyskon som 1658 sålde sina andelar av samma Lessebogård till sitt syskon Kerstin Jonsdotter, g.m. Nils Hane i Furuby).  
 
Det skulle hypotetiskt kunna se ut så här om man utgår ifrån Märta Månsdotter:
 
Märta Månsdotter g1 (dombok 1616) med Jon Månsson skräddare. Flyttar från Ramnåsa till Gummatorp (dombok 1616) där han avlider ca 1638.  
Deras barn:  
Länsman Per Jonsson g.m. Brita Brynielsdotter (dombok 1652 m.fl. år samt mtl)
Nils Jonsson Gummelius,  
Elin i Löfås  
Dotter N.N. g.m. Erik i Västanåkra (Dädesjö sn)  
Kerstin Jonsdotter g.m. Nils Hane i Furuby  
 
Märta Månsdotter g2 med Jon Gummesson bördig från Hovmantorp,  g1 med N.N. och g3 med Elin
Inga barn.  
Mannens barn i första giftet:
Per Jonsson g.m. Ingrid (mtl 1642 m.fl.)
Måns Jonsson (mtl Gummatorp 1642)
Dotter N.N. g.m. Åsle i Attsjö dombok 1652)
Mannens i tredje giftet:
Okända
 
Detta är ett sista försök för min del. Hoppas du kan hänga med i svängarna. Sedan är det nog dax att flytta över diskussionen till Jon Skräddares anfäder i Dädesjö. En av de hypotetiska halvsyskonen Per Jonsson kan ha varit bosatt i Växjö.
 
Vänliga hälsningar
Göran Johansson
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2002-02-01, 12:41
Hej Göran!
Har tyvärr inte möjlighet att sammanställa uppgifterna jag har om Per Jonsson - Per Jönsson just nu, men de kommer så småningom. Dock vill jag bara påpeka att namnet Jöns inte är samma namn som Jon, även om de har samma ursprung. Ibland skrivs dock Jönsson utan prickar och man tolkar det som Jonsson. I fallet ovan torde det vara klart att vi har att göra med en Per Jonsson i Gummatorp (tidigare i Tegnaby by; åtm. ifrån 1640 gift med en Ingrid) och kämnären Per Jönsson i Växjö (var faktiskt fortsatt borgare efter 1648 i Växjö, g.1)m. Maria Didriksdtr, 2)m. Margareta). Sistnämnde kämnär pantsatte gods 1641 som hörde Gummatorp till (så står det i domboken!), inte hans egen egendom. Detta gjorde han i egenskap av kämnär. Tydligen hade bonden i Gummatorp satt dessa i pant vid någon skuld/affär i Växjö och nu fick kämnären i uppdrag att ta det i förvar och värdera det, således faller kopplingen med Per Jönsson och Gummatorp.  
I övrigt kallar du Jon Månsson i Gummatorp felaktigt för Jöns Månsson vilket förvirrar. Bonden i Gummatorp hette Jon och inget annat, däremot har vi inte klarlagt om han hette Månsson eller Gummesson/Gudmundsson.
Åter igen vill jag lite styvnackat i all välmening be att vi för över diskussionen till en annan rubrik, för det handlar inte om Dädesjöbor utan om bönder/borgare i Växjö stads omland.  
 
frändligen Niclas R.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-02-01, 18:50
Hej Niklas och Annika!
 
Föreslå gärna en ny plats för diskussionen. Kanske Växjö stad vore bäst?
 
Växjö rådhusrätt 1641-06-08 ”Samma dagh förordnades till stempelmästare uthi Wexiö stad, Peder Jönsson”. Jag gissar att detta motsvarar kämnärsutnämningen. Växjö Stads Historia, Berg & Svalenius sägs dock att han blev kämnär först 1642. I så fall pantsattes gods från Gummatorp (1641-02-13)innan Per Jönsson blivit utsedd till detta ämbete! Rådman blev han i maj 1641. Han tycks inte ha haft något förtroendeuppdrag i staden tidigare av domböckerna att döma.
 
Kan du eller någon annan förklara innebörden av denna slutkläm: Och skall Per Jönsson tilbjuda målsäganden detta (godset) förrän han det för yttrande bortsäljer. Som jag sa så har jag inte kvar domboken så jag kan inte kolla vare sig datum och text. En kämnär hade bl.a. till uppgift att sälja panter som borgarna(!) lämnat för kvarstående skatt - det vet jag - men vad tror du man menar med målsägare ovan? Det kan väl knappast vara den som ägde godset?  
 
Vänliga hälsningar
Göran
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1.2.2002
Skrivet av: Göran Johansson skrivet 2002-02-01, 23:31
Annika, Växjö Stads Historia innehöll förvånansvärt många peronhistoriska upplysningar. Läser den just nu. Jag tror jag förstår vad du menar med författarens uppgifter om rådmannen Per Jönsson. Hans ämbetsperioden var osannolikt lång. Han var kvar i ämbetet hela 46 år och i det avseendet helt unik i Växjö. Men man vet aldrig. Jag är dock nästan övertygad om att författaren har fel. Det handlar säkert om två personer med samma namn. Jag tror därför att den förste Per Jönsson slutgiltigt avgick som rådman 1648. Några år senare invaldes en helt annan Per Jönsson (g.m. en Märta) i stadens råd. Osvuret är dock bäst.
 
Du har också en del uppgifter om Jöran och Maria Pihl. Vilken källa? Du antyder att det måste vara något fel med kronologin. Jag kan bara hålla med.  Maria Pihl sägs vara dotter till rådmannen och måste vara f. före 1639-1640 då Per Jönsson och Maria Didriksdotter (f. före 1606), som man och hustru, köpte en gård i Växjö. Du nämner också att Maria i sin tur fått en egen dotter år 1689, dvs vid en ålder av ca 50 år eller mer, såvida nu inte makarna P.J. och M.D. var barnen Pihls biologiska föräldrar. Har du fler upplysningar om dem?  
 
Växjö genom 100 år är en annan intressant och aktuell Växjöhistorik. Där säger författaren på s. 114 följande:Den 31 maj 1637 infördes specerier till ett värde av 300 daler av Samuel Saltov och hans kompanjon Peter Jonsson...... Denne Peter Jonsson bör finnas i mtl för Växjö och torde väl vara identisk med sedemera rådmannen Per Jönsson. Det lindrar i så fall att t.o.m. Lars-Olof Larsson, som skrivit boken, ibland kan tappa prickar över o-n.
 
Per Jonsson tillhör inte mina förfäder och ej heller Thomas Wedderborg. Jag är bara allmänt intresserad av Växjös borgerskap under 1600-talet. Det är roligt att Danmark är med i samtalen.