Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Socknar => Bohuslän => Landskap => Askum => Ämnet startat av: Ingvar Olsson skrivet 2012-03-29, 17:41
-
Den 6:te december döptes Anna Maja född den 2:a dec.
Föräldrar: Torpare under Stora Backa Elias Nilsson
Hustru Britta Hansdotter 31 år gammal.
Faddrar: Torpare under Stora Backa Måns Johansson och Mattias Andersson
Hustru Christina Johansdotter.
Pigan Chritina Olofsdotter under Stora Backa.
-
Tack Per Liljedal och Ingvar Olsson för hjälpen med uppgifter om Anna Maria (Maja) Eliasdotter.
Det blir spännande att kolla i Genline vem av er som har rätt födelsedatum för Anna Maria.
Mången tack.
Jackie Sjöstrand
-
Jag hoppas få hjälp med att tolka texten i Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:6 sida 15 mål 13 som lyder:
”Lars Wigenßon i Aßleröödh instämpt sin fahrbror Nämdhemd: Nillß Olufßon i Wattersröödh, och tilltahlar honom för Jordhe, Löößen i Aßleröödh, berättandhes att dher wore Twenne bröder och een Syster, Lars Nillß och Jöran Olufs söner och Hillebor Olufs dotter som ägdhe Aßleröödh beståendhe uthi 4 ½ Tunna? skyld medh Ödhegårdhen Lilla Swenneby, Lars war denne Nills Olufßons Fahr fahr och Lars Wigenßons Fahrs Far fahr, och aufladhe 2 Söhner Oluf och Wigen och 3 döttrar, Brytta, anna och Johanna Oluf är Nillßes Fadher och Larßes Fahr fahr, så att dhe äre bägge Jambskylle, förmodar dherföre att för Löößa Lycka medh Nillß i dhen tredie parten som är efter Lars Olufßon på dhett han måtte fåe een fierdings i bruk, efter han har een tolfthepart .. af annatt folck till bruckz: Nillß Olufßon upwyßar een Häradtz domb Dat. d 30 october År :1612. som för mähler att ey fleera män bor på Aßleröödh än 2ne Män, och altså förmodar, efter han är af Eldste brodheren, för Löößa dhen andre Arfwingerne uth, att han kom för een Tredie part, wyßar och medh bref, att han så myckett löst, att han har een full Tredings. dhen han för.. för till bruckz till wåhren, tillbiuder och dhenne sin broersohn Lars som, arfweligen äger een tredie part i Lilla Askum samma sin Tredie part i Aßleröödh om han will updraga honom sin Tredings i Lilla Askum igen till odell och ägendomb, på hwilken händelße Larß då fåer helften i Aßleröödh gårdh; Lars will intet får till Samtyckia, utan påstår att för Löößa Lycka medh sin farbroer i Aßleröödh, så dhe hwar sin firding, och ehuruwell dhen gamble damnen tillåtter icke mehr än 2 åsätter, har lyckwell sedermehra 4. dher påsutit och sigs well närdt, begärer dherföre blifwa dher widh handht häfdher; Resol: alldhenstungdh parterne äre Jämbskyldhe och kunne fåe hwar sin fierdings i bruck. dhe rusta och bägge till sammans för halfwa gårdhen, ty har rätten intet rättare kunnatt finna, än dhe iu bägge måge Löößa Lycka, så att dhe får Lycka bruck.“
1. släktförhållandet
Har jag tolkat detta riktigt?:
Olufs barn: Lars Olufsson, Nils Olufsson, Jöran Olufsson, Hillebor Olufsdotter
Lars Olufssons barn: Oluf Larsson, Wigen Larsson, Brita Larsdotter, Anna Larsdotter, Johanna Larsdotter
Oluf Larssons barn: Nils Olufsson och Wigen Olufsson
Wigen Olufssons barn: Lars Wigensson
2. gårdarna
Vad menas med 'Löösa Lycka' ? Är det gården Lycka som menas?
Var låg Lilla Svenneby? Varför kan inte fler än två bo på Assleröd (damm?)?
3. Egendomsförhållandet
Gäller målet Assleröd eller Lycka? Om Lars Olufsson fick 1/3-del efter sin far Oluf, så fick sonen Oluf Larsson 1/6-del tillsammans med sin bror Wigen Larsson. Och Nils och Wigen Olufssöner fick 1/12-del. Varför är det tal på 1/4-del och 1/3-del? Får man anta att farbröder var barnlösa så deras syskon ärvde deras delar?
Detta bara antyder vad jag inte förstår! Hoppas att någon med lokalkännedom kan hjälpa mej.
Tack på förhand
Agneta
-
Agneta, ett svar finns här: Arkivguidens Forum: Båhuslän: Askum: Assleröd - tingstvist om inlösen av odelsjord år 1699.
-
Jörgen, stort tack för ditt utförliga svar! Det är mycket information - det skall jag studera i lugn och ro.
Har du en gissning vad 'löösa lycka' kan betyda??
Än en gång - stort tack!
Agneta
-
Det står lijcka, inte lycka. Alltså lika, med nutida stavning.
Ställ gärna ev. följdfrågor i Arkivguidens Forum, så får vi alla uppgifter samlade på ett ställe.
-
Ajjjj... den som kan läsa...
Ok, har jag fler frågor gör jag det.
Tack igen.
-
Hej!
Är det någon som känner till föräldrar, födelsedatum och ort för soldaten Olof Bratt och hans hustru Katarina Andersdotter. Dom var bosatta i Klofwan under Bratteby ca 1804-1830. Flyttade sedan till Fibendal under Stora Askum.
Tacksam för svar.
-
Hej!
I Askums sockenlängd SNL:19 1840-1850 sid 42 (Askum Stora Fibendal)finns Olof Bratt f 1772 avskedad soldat och hans hustru Katarina Andersdotter f 1780 samt dottern Anna f 1816. Olof död 1844-02-13 Kan också sökas i Släktdata www.slaktdata.org
Hälsningar Solveig
-
Hej,
känner någon till om det skedde en olycka den 1 december 1832 med en båt antagligen tillhörande Hovenäset? En far i familjen, Anders Hansson, skall ha drunknat med sina två söner Adolf Andersson och Emanuel Andersson. Saknar dessvärre död- och begravningsboken för denna tid men är nyfiken på vad som hände. Vet någon annars hur man kan ta reda på detta.
MVH
Brigitte Truedsson
-
Om olyckan var tillräckligt stor kan det ha skett en sjöförklaring och då finns kanske uppgifterna i domstolarnas arkiv.
I http://www.riksarkivet.se/Sve/Dokumentarkiv/Filer/sjofartskallor.pdf finns följande noterat om sjöförklaring
Sjöförklaring: Sådan skall göras inför rådhusrätt i stapelstad. Anmälan skall göras skriftligt och den skall innehålla en
fullständig avskrift av vad som antecknats i skeppsdagboken rörande olyckan. Om olyckan bedöms som svårare skall rådhusrätten låta sjöförklaringen övergå till sjöförhör. Sjöförklaringar finns för Göteborgs del i Rådhusrättens arkivs 1:a avdelning 1813-1872 (några luckor). Fr.o.m. 1924 återfinns de i 2:a avdelningen och fr.o.m. 1928 ingår protokollen i domboken.
Journaler över anmälda sjöförklaringar finns i 1:a avdelningen (1892-1924) och uppropsbok rörande sjöförklaring i 2:a avdelningen (1923-1927). För övriga stapelstäder återfinns sjöförklaringarna oftast i rådhusrätternas protokoll och domböcker.
-
Har hamnat på en släkt med tilläggsnamnet ”Gris”
Grisarna verkar vara knutna till gården Ödby Nordgård
under 16- 1700-talet.
Men namnet Gris var kommer det ifrån?
Har sett att det i Umeå finns en släkt med detta namn och att det
skall finnas smeder med namnet. Men här verkar det långsökt att
placera in Grisarna från Askum?
Anders Andersson Gris sonen Per Andersson Gris dennes son Lars Persson Gris.
Uppgifter från andar forskare på nätet, Släktdata och
Askum/Tossene sockenlängder 16 och 1700-talet.
Med vänlig hälsning Tommy
-
Hej tommy jag tror det kan vara ett Smednamn gris grijs Heidelberg Tyskland Mvh ronnie
-
Hej Ronny
Jag har sett på smedskivan nr. 8 att det finns smeder med namnet, men att placera
in Askums grisarna där är långsökt i dagsläget.
Men visst, det kan ju vara så att det kommit en smed från Tyskland på 1600-talet?
mvh Tommy
-
Nej du undrade var namnet kom från! Det var nog inte en smed som från Tyskland.
Med Nammnet Griis Grijs Gris det var nog många! Värmland är inte så långt bort från Askum!
-
Hej,
jag söker efter bouppteckningen efter Anders Hansson och hans båda söner Emanuel Andersson och Adolf Andersson boende i Hovenäset. De drunknade alla tre den 1 december 1832. Jag har sökt efter deras bouppteckning men hittar den inte. Hur lång tid efter att en person avlidit hölls en bouppteckning? Kan denna bouppteckning försenats av att det gällde tre personer? Eller hade man varje persons bouppteckning separat? Adolf var 17 år och hans bror Emanuel var 16 år.
Vänligen Brigitte Truedsson
-
Hej Birgitte. Söker du i Arkiv Digital: Tunge,Stångenäs,Sörbygden ,Sotenäs häradsrätt 1830-1833 Bild 1105/sid 2203 så finner du den. Fadern och de två sönerna ingår i denna bouppteckning/
Med vänlig hälsning Margit
-
Hej Margit,
tack för hjälpen att finna deras bouppteckning. Jag har fortsatt med att söka efter bouppteckningar och undrar om någon kan hjälpa mig med ett problem. I Tunge, Stångenäs, Sörbygden och Sotenäs häradsrätt 1852-1854 bild 149 fann jag en bouppteckning gällande en kvinna vid namn Börta Hindriksdotter boende i Hovenäset. Arvingar var två döttrar och en dotterson vid namn Olof Larsson. Jag hade tidigare inte hört talas om denne Olof Larsson och undrar hur jag kan söka mer om honom. Han står som boende på Fykan (om jag förstått det rätt) och har där en förmyndare på Ramsvik Framgård. Den ena dottern har en son som heter Olof men hon är gift med en Anders Hansson så varifrån kom namnet Larsson? Hur kan man nu gå vidare om det inte finns födelseböcker för den perioden man tror han föddes?
Någon som kan hjälpa mig hur man går vidare.
Tack på förhand.
Brigitte Truedsson
-
Hej,
Jag söker föräldrarna till Jakob Olsson från Hovenäs Fiskläge. Han föddes ca 1770. Gift två gånger, nämligen Anna Olsdotter, död ca 1814, och Katarina Nilsdotter, död ca 1844. Vissa uppgifter är hämtade ur Sockenlängderna.
Med vänlig hälsning
Rikard Skillt
-
Hej alla!
Har ett litet problem...
Har två personer som dör i Askum under Ramsviks Stenhuggeri,
Justina Charlotta Larsdotter f. 1838 Bro och dör 19110821 Askum
Kan inte finna hennes boupptäckning.
Samt Anders Kristian (osäker på stavningen) Johansson Mård f.1834 alt f. 1832 (står olika i husförhören) Dör 19140908 i Askum
Kan inte finna hans bouppteckning heller.
Finns det någon som kan tipsa mig,
Tack på förhand
//Ann-Sofie
-
Hej Ann-Sofi
AD= Arkiv Digtial har olika bouppteckningar. Askums bouppteckingar hittar du i Arkivbildare Askum, Tunge Såtenäs och Sörbygden finns mellan åren 1735-1917.
// Ulla
-
Hej Ulla.
Kollade där igår kväll men kunde inte finna något på någon av dem, hur går jag till väga?
Finns det något sätt?
//Ann-Sofie
-
Hej Ann Sofie
Det händer någon sällsynt gång att det lämnas inte in någon bouppteckning till rätten.
//Ulla
-
Om det var ett fattigt hem utan någon egendom att uppteckna gjordes ingen bouppteckning. Inte alls ovanligt.
Du kan ju försöka beställa kopia genom Riksarkivet. Om inte de heller hittar någon gjordes det förmodligen ingen.
https://riksarkivet.se/bestall-uppgifter
-
tack för svar
//Ann-Sofie