Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Militaria => Källor och arkiv => Ämnet startat av: Kristoffer Andersson skrivet 2023-06-03, 20:20
-
Hej,
jag försöker ta reda på information om överlåtande/försäljning av fastigheten Hög 20 (1/4 mantal) (Malmöhus län) som var en del av rusthållet Hög 39. När jag tittar i Rusthållsförändringsförteckningar så är det ett gapp mellan åren 1749 och 1752, se bifogad bild. Försäljningen bör ha skett någon gång mellan 1750 och 1752. När det ser ut som på bilden betyder det att:
1. det inte skett några förändringar de åren
2. volymen har förlorats
3. volymen har ännu inte skannats eller indexerats?
Något tips på andra källor där jag kan eftersöka överlåtandet/försäljningen?
-
Om det är en skattegård, så kolla lagfarts- och uppbudsprotokollet i häradsrättens arkiv. Det kan antingen finns i en egen serie eller vara inbundet i domboken.
-
Om det är en skattegård, så kolla lagfarts- och uppbudsprotokollet i häradsrättens arkiv. Det kan antingen finns i en egen serie eller vara inbundet i domboken.
Tack för tipset. Antar att skattegård = kronogård och det var det dessvärre inte.
-
Om det är en skattegård, så kolla lagfarts- och uppbudsprotokollet i häradsrättens arkiv. Det kan antingen finns i en egen serie eller vara inbundet i domboken.
Tack för tipset. Antar att skattegård = kronogård och det var det dessvärre inte.
Nej, kronogårdarna ägs av kronan medan skattegårdar är självägda. Man betalar skatt istället för arrende, lite förenklat.
-
Se också information i Arkivguiden om uppbuds- och lagfartsprotokoll (http://www.arkivguiden.net/ag08/ag08003.shtml#02) och hur uppbuden fungerade.
-
Eftersom det inte är något glapp i numreringen av volymerna finns det inte någon volym som ännu inte är digitaliserad.
-
Om det är en skattegård, så kolla lagfarts- och uppbudsprotokollet i häradsrättens arkiv. Det kan antingen finns i en egen serie eller vara inbundet i domboken.
Tack för tipset. Antar att skattegård = kronogård och det var det dessvärre inte.
Nej, kronogårdarna ägs av kronan medan skattegårdar är självägda. Man betalar skatt istället för arrende, lite förenklat.
OK, det visste jag inte, tack. Denna verkar dock inte vara något av det.
Se också information i Arkivguiden om uppbuds- och lagfartsprotokoll (http://www.arkivguiden.net/ag08/ag08003.shtml#02) och hur uppbuden fungerade.
Tack för det, ska ta en titt.
Eftersom det inte är något glapp i numreringen av volymerna finns det inte någon volym som ännu inte är digitaliserad.
OK tack. Blev lite osäker för Rusthållsförändringsförteckningar ser likadana ut hos Riksarkivet som hos Arkiv Digital. Tittar man på Jordeböckerna så är de numrerade i följd på AD även om år saknas (som finns att hitta hos Riksarkivet).
-
Riksarkivet har fotograferat det exemplar av jordeboken som finns i Kammararkivet.
Arkiv Digtal har fotograferat det exemplar av jordeboken som finns i Malmöhus läns landskontors arkiv.
Söker du Rusthållsförändringsförteckningar via Riksarkivets söksida hamnar du i Malmöhus läns landskontors arkiv.
Hos Riksarkivet finns alltså inga kopior.
https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wk373jabPqsJRAiVTUpvV2
-
Jordeböckerna, liksom mantalslängderna, upprättades i flera exemplar.
De jordeböcker som finns hos SVAR/Riksarkivet är Kammarkollegiums exemplar, som finns i Riksarkivet (alltså det egentliga Riksarkivet, i Stockholm). Arkivförteckning (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55201/55201.12).
De jordeböcker som finns hos Arkiv Digital är landskontorets (länsstyrelsens) exemplar, som finns i landsarkivet i Lund (som i dag officiellt kallas "Riksarkivet" i Lund). Arkivförteckning (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10899-2/G%20III%20a) (AID a2668).
När det gäller jordeboksgårdarna i Hög, n:r 11 (som nämnts i tidigare inlägg) och 20, så står båda under rubriken Kronogårdar i jordeboken 1754 (s. 739 och 740; AID v371201.b1440.s739).
Det är då alltså bara själva rusthållet som har överlåtits/sålts, alltså rustningsrätten samt häst och mundering.
-
Riksarkivet har fotograferat det exemplar av jordeboken som finns i Kammararkivet.
Arkiv Digtal har fotograferat det exemplar av jordeboken som finns i Malmöhus läns landskontors arkiv.
Söker du Rusthållsförändringsförteckningar via Riksarkivets söksida hamnar du i Malmöhus läns landskontors arkiv.
Hos Riksarkivet finns alltså inga kopior.
https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wk373jabPqsJRAiVTUpvV2
Hej Eva, ja det har du rätt i, det var jag som uttryckte mig felaktigt. Menade det jag hittade hos SVAR.
Jordeböckerna, liksom mantalslängderna, upprättades i flera exemplar.
De jordeböcker som finns hos SVAR/Riksarkivet är Kammarkollegiums exemplar, som finns i Riksarkivet (alltså det egentliga Riksarkivet, i Stockholm). Arkivförteckning (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55201/55201.12).
De jordeböcker som finns hos Arkiv Digital är landskontorets (länsstyrelsens) exemplar, som finns i landsarkivet i Lund (som i dag officiellt kallas "Riksarkivet" i Lund). Arkivförteckning (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10899-2/G%20III%20a) (AID a2668).
När det gäller jordeboksgårdarna i Hög, n:r 11 (som nämnts i tidigare inlägg) och 20, så står båda under rubriken Kronogårdar i jordeboken 1754 (s. 739 och 740; AID v371201.b1440.s739).
Det är då alltså bara själva rusthållet som har överlåtits/sålts, alltså rustningsrätten samt häst och mundering.
Hej Jörgen, tack för info.
Det var 1754 som jag tittade i när jag svarade att Hög 11 och 20 inte var krono- eller skattehemman. Bifogar en bild på hur det ser ut. Om 11 och 20 är kronogård, ska jag tolka det som att alla gårdar i Hög är kronogårdar?
Din sista mening förstår jag inte riktigt, ska jag tolka den som att personen som hade t.ex. Hög 20 inte ägde gården utan arrenderade den av kronan mot ett arrende men att han inte behövde betala någon skatt p.g.a. att han hade ett rusthåll? Då han inte ägde själva gården så gick den ej att sälja utan det han sålde var skattefriheten som rusthållet innebar?
-
På bilden har du strukit under rubrikerna Skattehemman och Kronohemman. Alla gårdar som står under rubrikerna tillhör resp. jordnatur. Det finns alltså bara en jordeboksgård (ett hemman) som är skatte, medan resten alla är krono.
Jordeboksgårdarna i Skånes stora byar har normalt bara ett nummer i jordeboken, medan man på andra håll oftast har namn, t.ex. Västergården och Östergården (med eller utan nummer). En jordeboksgård kunde ha flera brukare, som kunde ha olika stor andel av gården och betalade sin resp. andel av jordeboksskatten.
Jordeboksskatten (den s.k. räntan) var för varje jordeboksgård indelt ('öronmärkt') att användas till ett visst ändamål. Vissa gårdar (endast krono) var indelta som boställen åt kronotjänstemän (officerare, länsmän m.m.), andra (både skatte och krono) betalade en del av tjänstemäns löner (t.ex. en del av landshövdingens lön), en del var indelta som rusthåll o.s.v.
Att rusthållare var skattefria är en vitt spridd myt. Man betalade inte in skatten till kronan, men använde den i stället till rusthållets kostnader. Du kan läsa mer om detta i Båhus Arkivguide: Rusthåll, rotar och boställen (http://bahus.arkivguiden.net/ba04/ba04002.shtml). (Den sidan har rubriken Båhusläns regemente, men rusthållen fungerade i princip på samma sätt vid andra regementen. Dock går sidans länkar till andra sidor med text om delvis speciellt båhuslänska förhållanden, som jordnatur m.m.)
När en skattegård var indelt som rusthåll, så brukar det vid gårdsförsäljning stå att jorden säljs "med dess mundering" eller liknande formulering. Det är då rusthållet som avses. Rustningsrättigheten hade ett ekonomiskt värde, liksom hästen samt soldatens och hästens utrustning som rusthållaren ägde (vapen stod dock kronan för).
En kronogård ägdes av kronan, men själva rusthållet kunde alltså ärvas och säljas. Dock skulle varje ny rusthållare godkännas och också presentera en borgensman som kunde, med sin egen gård som säkerhet, garantera att rusthållaren uppfyllde sina skyldigheter. (En skattebonde som var rusthållare behövde ingen borgensman, han hade ju sin egen gård som säkerhet.)
-
På bilden har du strukit under rubrikerna Skattehemman och Kronohemman. Alla gårdar som står under rubrikerna tillhör resp. jordnatur. Det finns alltså bara en jordeboksgård (ett hemman) som är skatte, medan resten alla är krono.
Jordeboksgårdarna i Skånes stora byar har normalt bara ett nummer i jordeboken, medan man på andra håll oftast har namn, t.ex. Västergården och Östergården (med eller utan nummer). En jordeboksgård kunde ha flera brukare, som kunde ha olika stor andel av gården och betalade sin resp. andel av jordeboksskatten.
Jordeboksskatten (den s.k. räntan) var för varje jordeboksgård indelt ('öronmärkt') att användas till ett visst ändamål. Vissa gårdar (endast krono) var indelta som boställen åt kronotjänstemän (officerare, länsmän m.m.), andra (både skatte och krono) betalade en del av tjänstemäns löner (t.ex. en del av landshövdingens lön), en del var indelta som rusthåll o.s.v.
Att rusthållare var skattefria är en vitt spridd myt. Man betalade inte in skatten till kronan, men använde den i stället till rusthållets kostnader. Du kan läsa mer om detta i Båhus Arkivguide: Rusthåll, rotar och boställen (http://bahus.arkivguiden.net/ba04/ba04002.shtml). (Den sidan har rubriken Båhusläns regemente, men rusthållen fungerade i princip på samma sätt vid andra regementen. Dock går sidans länkar till andra sidor med text om delvis speciellt båhuslänska förhållanden, som jordnatur m.m.)
När en skattegård var indelt som rusthåll, så brukar det vid gårdsförsäljning stå att jorden säljs "med dess mundering" eller liknande formulering. Det är då rusthållet som avses. Rustningsrättigheten hade ett ekonomiskt värde, liksom hästen samt soldatens och hästens utrustning som rusthållaren ägde (vapen stod dock kronan för).
En kronogård ägdes av kronan, men själva rusthållet kunde alltså ärvas och säljas. Dock skulle varje ny rusthållare godkännas och också presentera en borgensman som kunde, med sin egen gård som säkerhet, garantera att rusthållaren uppfyllde sina skyldigheter. (En skattebonde som var rusthållare behövde ingen borgensman, han hade ju sin egen gård som säkerhet.)
Tack för ett informativt inlägg. Om ett (krono)-rusthåll såldes, registrerades det i domboken som en "vanlig" försäljning av en gård?
Du skriver ovan att man var tvungen att ha en borgensman när man köpte ett krono-rusthåll, var registrerades denne? Har inte sett något sådan i Rusthållsförändringsförteckningar.
En liten avstickare, men var det vanligt att hela byar var ägda av kronan?
Gällande Evas tidigare inlägg, så förstår jag nu att det är skillnad på dessa två "arkiv" och volymerna skiljer sig åt en del i antal: https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=jordeböcker&Lan=0&Arkivtyp=Alla&EndastDigitaliserat=true&page=1&postid=Arkis+a09749c2-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fdigitala-arkiv&vol=n&ct=100&inc=2&exp=y&s=Balder (https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=jordeböcker&Lan=0&Arkivtyp=Alla&EndastDigitaliserat=true&page=1&postid=Arkis+a09749c2-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fdigitala-arkiv&vol=n&ct=100&inc=2&exp=y&s=Balder) och https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+314b6715-5fc8-4c7a-bfe2-34aacef533c4&s=Balder (https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+314b6715-5fc8-4c7a-bfe2-34aacef533c4&s=Balder)
Jag hittade i den första länken här ovan Jordeboken för 1740 och där finns en annan ägare till Hög 20 än Mickels broder Wållermar, så ägarskiftet måste ha skett mellan 1740 och 1742 men ändå finns det inte med i Rusthållsförändringsförteckningar... Har inte heller hittat något "backup"-arkiv över dessa så som med Jordeböckerna ovan.
-
Försäljning av ett kronorusthåll hamnade inte i uppbudsprotokollet, eftersom det inte var jorden som såldes (den ägdes ju av kronan). Däremot har jag många gånger sett i domboken (alltså den 'egentliga' domboken) att rätten prövar om någon kan godtas som borgensman för någon annan som övertar ett kronorusthåll.
När det gäller bönderna i jordeboken, så visar det bara vem som brukade gården; det säger inget om vem som var rusthållare. Det behövde alltså inte vara samme person. Jag har många gånger sett att en äldre generation (far ellere svärfar vanligtvis) står kvar som rusthållare när en yngre generation tagit över gårdsbruket - eller tvärtom. Rusthållarna hittar du i generalmönsterrullorna. Det är alltså inte bara ryttarna som är med där.
Visst förekom det att kronan ägde hela byar. Och i Skåne var det också vanligt att hela byar var frälse.