Anbytarforum
Metoder & hjälpmedel => Internet => Källor => Arkiv Digital => Ämnet startat av: Erik Stenhols skrivet 2021-07-27, 15:22
-
Var får AD sina uppgifter från?
Flera gånger har arkivuppgifterna varit felaktiga. AD dödförklarar även personer som uppenbart har fått ett dussin barn 7 år efter dödsdatum.
http://www.arkivdigital.se/aid/show/r5.p186957103
Anders Persson f, 1826-01-05 Hällestad.
Dödsdatum 1853.
Källa:
Risinge AI/26 sid 59.
Det som verkligen står i Risinge husf. AI/26 sid 59 är att Anders flyttar 1853 till Gräsviken, han byter gård inom Flasbjörkens ägor.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0017731_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=11278%2C1727%2C3831%2C2263
Han flyttar sedan runt lite bland hus och församlingar och sätter bo med sin hustru sju år senare i grannhuset på samma ägor.
Kan vi verkligen lite på AD? Är det verkligen värt pengarna att söka efter bokstavliga spöken när det står fel i registret?
-
Befolkningen i Sverige (https://www.arkivdigital.se/online/register/befolkningen-i-sverige) är delvis data producerade av lågt betalda indexerare i Kina (tror jag) på kontrakt från MyHeritage, utan kunskaper i svenska, svensk kultur, historia, namnskick ... Att göra det med full kvalitet kostar för mycket, antingen i pengar om man vill att det ska gå fort, eller i tid om man vill att erfarna svenska släktforskare ska göra det. Det finns felläsningar i andra index som AD har också, men inte i riktigt samma omfattning, verkar det.
Ta indexen som en möjlighet att ta genvägar till hållpunkter i dina anors liv, men kontrollera alltid allting! Och gör jobbet att följa dom genom böckerna, även om du är säker på att du har hittat någons födelsenotis, för det förekom faktiskt att prästerna gjorde fel, också ... Dessutom får du en helt annan känsla för deras omständigheter om du gör det.
I det specifika fallet Anders Persson, så har ju den boken en kolumn för flytt- eller döds-datum. Tvillingen Johan, f 1840, i familjen ovanför, har också fått ett dödsdatum av indexeraren, men bara han i hela familjen ...
PS: Om du vill se ett annat exempel, så sök i BiS på födelsesocken Makrilla -- som Möklinta tydligen blir ibland, om man inte vet ... DS
-
Befolkningen i Sverige (https://www.arkivdigital.se/online/register/befolkningen-i-sverige) är delvis data producerade av lågt betalda indexerare i Kina (tror jag) på kontrakt från MyHeritage, utan kunskaper i svenska, svensk kultur, historia, namnskick ... Att göra det med full kvalitet kostar för mycket, antingen i pengar om man vill att det ska gå fort, eller i tid om man vill att erfarna svenska släktforskare ska göra det. Det finns felläsningar i andra index som AD har också, men inte i riktigt samma omfattning, verkar det.
Ta indexen som en möjlighet att ta genvägar till hållpunkter i dina anors liv, men kontrollera alltid allting! Och gör jobbet att följa dom genom böckerna, även om du är säker på att du har hittat någons födelsenotis, för det förekom faktiskt att prästerna gjorde fel, också ... Dessutom får du en helt annan känsla för deras omständigheter om du gör det.
I det specifika fallet Anders Persson, så har ju den boken en kolumn för flytt- eller döds-datum. Tvillingen Johan, f 1840, i familjen ovanför, har också fått ett dödsdatum av indexeraren, men bara han i hela familjen ...
Tack för svar. Jag har varit och rättat i många födelsedatum där man har fått ägna någon timme åt att reda ut vem personen är.
Det finns fler Anders Persson med samma fördelsedatum, men olika län. Ja, det kan vara olika personer då vi har att göra med patronymikon, men eftersom att jag saknar halva Anders liv i AD så börjar jag undra...
Det är inte roligt att ögna igenom hela husförhörslängden när man inte har gårdsnamn :P
Sedan verkar inte AD ha ett bra individindex som Stockholm Stad har. Söker du på rotemannen på Stockholm Stadsarkiv får du följa en och samma individ trots namnbyten hit och dit vid vigsel och andra saker. De har ett individuellt ID på varje person. Det verkar AD sakna. Nu fick jag låsa personsöket på namn, födelsedatum och födelselän.
-
Rotemannen är ett mer påkostat projekt -- bland annat har någon bemödat sej med att göra ett någorlunda smart person-index, som du säger, och kopplat posterna till det. Det är också därför du får betala några hundra (https://www.rotterbokhandeln.se/product.html/rotemannen-3) för att få det fulla indexet ...
BiS, som konrast, har inget sådant -- förutom att hushållen är kopplade. Jag tror (och det är en "educated guess", jag jobbar med sån't här ...) att BiS består av ett (stort) antal textfiler, och ett ElasticSearch (https://en.wikipedia.org/wiki/Elasticsearch)-index över dom ...
Det är inte roligt att ögna igenom hela husförhörslängden när man inte har gårdsnamn
Jag brukar börja med barnens födelsenotiser, leta efter vigslar, dödslar, flyttlängder om man tror dom kommit utifrån eller flyttat bort ... Om det är en man med "ställning", kolla mantalet. Om man behöver skanna husförhörslängden kan det hjälpa att fokusera på en kolumn -- leta efter födelseåret, eller födelseort, t.ex. -- och när man hittar en som matchar, kolla resten av raden.
-
Rotemannen är ett mer påkostat projekt -- bland annat har någon bemödat sej med att göra ett någorlunda smart person-index, som du säger, och kopplat posterna till det. Det är också därför du får betala några hundra (https://www.rotterbokhandeln.se/product.html/rotemannen-3) för att få det fulla indexet ...
Nu finns väl förvisso hela indexet på ssa.stockholm.se/rotemannen. Intet behöver man en skiva för det. Däremot är ju priset betydligt lägre än ADs och då bättre kvalitet, men begränsat utbud då roten är bara för staden.
BiS, som konrast, har inget sådant -- förutom att hushållen är kopplade. Jag tror (och det är en "educated guess", jag jobbar med sån't här ...) att BiS består av ett (stort) antal textfiler, och ett ElasticSearch (https://en.wikipedia.org/wiki/Elasticsearch)-index över dom ...
Fortfarande måste någon källgranska vad som står i indexet. Nu fann jag att samma gubbe verkligen dog 1887-05-10 (enligt husf.), men jag hittar inte gubben i dödboken, märkligt nog. Husf. tillkännager ingen dödsförklaring i en annan församling.
Jag brukar börja med barnens födelsenotiser, leta efter vigslar, dödslar, flyttlängder om man tror dom kommit utifrån eller flyttat bort ... Om det är en man med "ställning", kolla mantalet. Om man behöver skanna husförhörslängden kan det hjälpa att fokusera på en kolumn -- leta efter födelseåret, eller födelseort, t.ex. -- och när man hittar en som matchar, kolla resten av raden.
Tack för tipset!
-
Det värsta med "Befolkningen i Sverige 1820-1947" tycker jag ändå är att man måste stava namnen på exakt samma sätt som den som matat in uppgifterna. Vissa namn kan bara stavas på ett sätt, medan andra kan stavas på flera. Samma med efternamn, där man tex. inte hittar Persdotter om det är inlagt som Persdr. vilket det ibland är. Med vissa namnkombinationer blir det en väldig massa olika sökningar innan man hittat rätt. Sökmotorn på Släktdata till exempel klarar ju att hitta namn även om de är stavade på olika sätt så tekniken finns.
-
Det värsta med "Befolkningen i Sverige 1820-1947" tycker jag ändå är att man måste stava namnen på exakt samma sätt som den som matat in uppgifterna. Vissa namn kan bara stavas på ett sätt, medan andra kan stavas på flera. Samma med efternamn, där man tex. inte hittar Persdotter om det är inlagt som Persdr. vilket det ibland är. Med vissa namnkombinationer blir det en väldig massa olika sökningar innan man hittat rätt. Sökmotorn på Släktdata till exempel klarar ju att hitta namn även om de är stavade på olika sätt så tekniken finns.
Detta är ju något som är ett krav. Med tanke på hur olika stavningskonventioner det finns över 200 år så är det något som bara ska fungera.
-
1. I Rotemansarkivet på nätet saknas ungefär 2.1M poster av totalt 6.4M (https://stadsarkivet.stockholm/hitta-i-arkiven/i-arkiven/rotemansarkivet/) -- för att se dessa behövs skivan. Vet inte om dom är med i BiS, dock? Sökgränssnittet är lite mer avancerat på skivan, också, fast det är sällan det behövs.
2. i BiS: sök med "persd* | pehrsd* | pährsd* | pärsd*" (utan fnuttarna) i efternamnsfältet så får du med många varianter på Persdotter. Alla trick här: https://www.arkivdigital.se/online/preview/register (det är dit knappen/länken Söktips går ...)
Att normalisera alla namnuppgifter är ett ganska stort jobb (vi snackar 152M uppgifter). Jag tänker nog att det är lättare att börja med att se till att normaliserade sockennamn är rätt ...
-
Hmm, att "normalisera" efternamn är väl inte särskilt svårt. Det svåra är att verkligen knyta namnen till rätt individ, men detta bör heller inte vara svårt. Jag kan tänka mig en automatiserad hobbylösning där man använder "uppslagsverk" och listor som man söker av efter de vanligaste variationerna. Har en präst ett annat unikt sätt att skria Persdotter på så får man väl ta och dra dessa manuellt? De lär inte vara mer än nån promille av dina 12 miljoner poster. Men nu är detta inte en programmeringstråd. :P
-
152 miljoner (och med ADs ambition att gå tillbaks till 1800 blir det fler ...) -- och att göra rätt personkopplingar över två "instanser" av en person är lätt i de flesta fall, men varje person är kanske 10 "instanser" i snitt, och med den vanliga 80:20, eller 90:10, -fördelningen så har varje person något som är svårt.
Rotemansarkivets sökfunktion är inte smartare -- det är bara att datasetet täcker ett kortare tids- och platsintervall, och språket är mer enhetligt.
Det vore ju bra om det gick att säga "persdotter" och få alla "pehrsdotter", "persdtr", "pärsd" -- men det betyder bara att någon har skrivit som jag gjorde ovan, fast i koden istället, dolt för vanliga användare ...
-
För övrigt finns Anders Perssons död- och begravningsnotis som #44/1887 i Risinges C:8.
--
Risinge (E) C:8 (1884-1890) Bild 281 / Sida 555 (AID: v39953.b281.s555 (http://www.arkivdigital.se/aid/show/v39953.b281.s555), NAD: SE/VALA/00306 (https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+{f4f99037-e89c-11d4-bbc7-00d0b73e7a8b}&s=Balder))