Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Västergötland => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Marinette Bohman skrivet 2021-06-10, 13:50
-
Jag hittade en liten text som lyder;
Detta hushåll får vara kvar
Detta hushåll vill roten inte skifta
Källa;https://app.arkivdigital.se/volume/v20835?image=33
Vill gärna veta vad det innebar
-
Förmodligen någon gräns som flyttades, t ex mellan två rotar, fast jag vet inget om just detta fall.
-
"detta hushåll
står qvar"
"detta hushåll vill
ej Roten hafva skrifna"
Det sista ordet är osäkert p.g.a. den tjocka överstrykningen. Men det borde vara "skrifna" om det ska bli någon mening i texten, inte minst med tanke på att det är överstruket och de får "stå kvar". Förmodligen ville man inte ha dem skrivna här för att de ansågs "vanfrejdade". Se under "Anmärkningar" i nästa hfl (Friggeråker AI:3, s. 46; https://app.arkivdigital.se/aid/v20792.b29.s47 (https://app.arkivdigital.se/aid/v20792.b29.s47)).
-
JA men för mig ser det ut som om de äger hemmanet och i Bouppteckningen ser det också ut som om de äger hemmanet.
https://app.arkivdigital.se/volume/v143612?image=336
-
En rote bestod av ett antal hemman som gjorde saker ihop, främst rustade och bekostade en soldat. Men rotarna var nog inte satta en gång för alltid, utan kunde ändras lite. Och uppenbarligen ville man inte ha med den här familjen i sin rote av någon anledning.
-
Bouppteckningen är efter rusthållaren i Näregården.
Hushållet som roten inte vill skriva där är inhyst i Näregården.
-
Men rusthållaren är far till personen som inte får bo där tydligen.
-
Det fanns många olika slags rotar för olika ändamål.
De militära rotarna var bara en av dessa. Men om denna gård var ett rusthåll, så ingick den inte i en miltär rote. Beridna regementen (rytteri och dragoner) var indelta i rusthåll, medan infanteriregementen (knektar) var indelta i rotar. Dessutom kunde de militära rotarna/rusthållen inte själva bestämma sin indelning.
Men det fanns som sagt andra rotar också, t.ex. var socknarna indelta i rotar för sin verksamhet. Och det är uppenbarligen det som det är frågan om här, eftersom det handlar om kyrkobokföringen.
Om man nu inte ville att den här familjen skulle vara skriven här, så borde det ha varit uppe på sockenstämman. Se om det kan finnas något i protokollen därifrån (om rätt år är bevarade; det finns luckor).
-
Jörgens läsning "detta hushåll vill ej Roten hafva skrifna" ger absolut mening åt texten men den som skrev det slarvade i så fall med grammatiken - det borde varit "detta hushåll vill ej Roten hafva skrifvet".
Alternativet, "detta hushåll vill ej Roten hafva skiftat", skulle möjligen kunna knytas till skiften i Luttra vilket stämmer skapligt med tiden. För socknen finns laga skifteskartor från 1845 och 1851, storskifteskartor från bl a 1827. Mot detta talar att det verkar ytterst märkligt att en gård skulle ligga kvar oskiftad när resten av en by skiftas.
.
-
JA, det är besynnerligt! Petter Pehrssons far Pehr var ryttmästare på Näregården och jag fick för mig att han ägde den men antagligen brukade han den bara . Det som är underligt är att Petter blev dömd för att ha förolämpat och slagit sina föräldrar vid flera tillfällen men ändå flyttade han tillbaks till gården med sin familj flera år innan fadern dog och bodde kvar där tills de flyttade till en annan gård som hette Korvagården strax innan Peter dog. Jag har inte riktigt klart för mig hur det fungerade med gårdarna som inte ägdes av brukarna men det ser ju ut som de gick i "arv" på något sätt eller hur de fick rätt att bruka en gård eller mark när de flyttade.
Hälsningar
Marinette
-
Jörgens läsning "detta hushåll vill ej Roten hafva skrifna" ger absolut mening åt texten men den som skrev det slarvade i så fall med grammatiken - det borde varit "detta hushåll vill ej Roten hafva skrifvet".
Det förekommer ju ofta att en grupp av personer (regeringen, en förening m.m) omtalas som "de", inte "den". Det är ju inte språkligt korrekt, men mycket vanligt. Man tänker då naturligtvis på de personer som ingår i gruppen.
Alternativet, "detta hushåll vill ej Roten hafva skiftat", skulle möjligen kunna knytas till skiften i Luttra vilket stämmer skapligt med tiden. För socknen finns laga skifteskartor från 1845 och 1851, storskifteskartor från bl a 1827. Mot detta talar att det verkar ytterst märkligt att en gård skulle ligga kvar oskiftad när resten av en by skiftas.
Nu ser jag inget t på slutet, bara ett a (med en avslutande 'sväng' som i andra a, t.ex. i slutet av "detta". Och nog ser det ut som ett n före detta a?
Hur som helst har detta inget med lantmäteriskifte att göra. Ingen rote (av något slag) blandade sig i skiften; det gjordes upp mellan jordägarna tillsammans med lantmätaren.
Detta gäller som sagt kyrkobokföringen. Familjen är ju först överkryssad, med den första kommentaren. Sedan är den kommentaren överstruken, och den nya kommentaren ditskriven, alltså att hushållet "står kvar". Och om en by skiftades, så fanns det ju ingen anledning att det skulle påverka på vilka sidor i husförhörslängden de olika gårdarna skrevs; oavsett om en gård flyttades eller inte, så låg den fortfarande inom samma by. Dessutom blandade sig inte roten/sockenstämman i hur prästen lade upp husförhörslängden.
Detta handlar om hurvida de här personerna över huvud taget ska vara skrivna här. Men nu fick de ju till slut "stå kvar".
Det är f.ö. Friggeråker socken, som har en gemensam hfl-volym med Luttra den här perioden.
-
Det är verkligen intressant hur folk flyttade mellan gårdarna i byarna, jag vet inte hur det rent lagligt gick till men det måste väl ändå röra sig om någon sorts arrendeavtal som de hade med ägarna?
-
Det är verkligen intressant hur folk flyttade mellan gårdarna i byarna, jag vet inte hur det rent lagligt gick till men det måste väl ändå röra sig om någon sorts arrendeavtal som de hade med ägarna?
Ja, det är inte så enkelt. Dels skiljde det sig mellan vilken typ av fastighet det var, krono, skatte, frelse eller kyrko, men så skilde det sig också över tid. Det var inte likadant på 1600-talet som på 1800-talet eller idag. Skattehemman var länge det enda folk kunde äga själva, även om det var mycket regler om förtur när det var dags att sälja vidare. Krono, frelse och kyrko arrenderade man, även om det ordet nog inte fanns.
-
Innan nya arrendelagar kom i slutet av 1800-talet fanns ( i olika former) åborätt, se https://sv.m.wikipedia.org/wiki/%C3%85bor%C3%A4tt