Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Socknar => Jämtland => Landskap => Stugun => Ämnet startat av: Ulf Alvarsson skrivet 2021-02-22, 10:39
-
Bengt Hemmingsson dog 1694 i Handog, Lit (Z). Enligt boken ”Släktbok från Stuguns Socken” av A.J Hansson 1927 så är Hemming Ivarsson och Karin Bengtsdotter hans föräldrar enlig tabell 32.
Men, enligt Karl Göran Eriksson artikel i JLS-Nytt Nr 75, november 1998 ”Stugusläkter - ett verk med förtjänster och brister Genomgång av några tveksamma uppgifter i A J Hanssons släktbok från 1927” så är det fel. På sidan 8 i JLS-Nytt #75 så skriver han följande:
”Hemming Bengtsson är presenterad i boken ”Släktbok, Stuguns socken” tabell 27 med hustrun Märet Ivarsdotter och endast två barn. Märet var inte från Stugun som uppges, utan från Boggsjö nr 2 i Sundsjö och dotter till Ivar Nilsson och hans hustru Gertrud Bengtsdotter. Av 1697 års dombok framgår att paret hade fem söner och tre (eller möjligen fyra) döttrar. Sönerna var: Bengt Hemmingsson, bonde i Handog nr 4, Lit (hade 4 barn, varav dottern Kerstin blev gift med bonden Nils Johansson i Fjäl), Ivar Hemmingsson, bonde i Krokvåg nr 3, Ragunda (ättlingar: se Familjer i Ragunda s. 77), Peder Hemmingsson, bonde i Stugubyn nr 1 (se tabell 40), Olof Hemmingsson, bonde i Tornäs nr 2, Föllinge och Jon Hemmingsson, bonde i Valla nr 1, Håsjö (hade sju barn, varav döttrarna Märet och Elisabet blev gifta med Jon Pedersson, tabell 55, respektive Matts Eriksson, tabell 61). Hemmings döttrar omnämns tyvärr inte med namn, men av dessa var en gift med bonden Nils Eriksson i Hökbäck nr 2, Lit (hade endast ett barn, Anna). En annan dotter torde ha varit Gertrud Hemmingsdotter (troligen gift med Bengt Eriksson), död 1720 i Lit.”
Är det någon som har sett denna i urkunden ”1697 års dombok” eller har andra källor som styrker något av alternativen?
-
Ragunda tingslags domboksprotokoll för 1697 finns endast bevarat som renovation. Dessa renovationer kunde på sin tid inlånas till landsarkiven av enskilda forskare, vilket min far också gjorde och exerperade. Källan 1998 var alltså dessa anteckningar. Sedermera införskaffade jag de filmade versionerna, vilka så vitt jag vet bara finns som mikrofiche.
På Ragunda ting i december 1697 beviljades Per Hemmingsson i Stugun fasta på sin fars gård om 3 tunnland, som han inlöst från sina syskon Bengt, Ivar, Olof och Jon Hemmingssöner samt Bengt, Nils och Per Erssöner. Dessa tre sistnämnda tillhörde inte syskonen utan var naturligtvis Pers svågrar, även om det inte direkt anges. Också omyndiga Anna Nilsdotter (från Hökbäck) omnämns.
P.S. Beträffande Hemming Ivarsson finns han upptagen i 1645 års mantalslängd i kolumnen för barn till Bengt Hemmingsson, men han torde ha varit måg, eftersom personen inskriven direkt efter honom är "Merrette bendtz dot:". Alltså inte Karin Bengtsdotter som Hansson hävdar i sin Stugubok.
-
Ragunda tingslags domboksprotokoll för 1697 finns endast bevarat som renovation. Dessa renovationer kunde på sin tid inlånas till landsarkiven av enskilda forskare, vilket min far också gjorde och exerperade. Källan 1998 var alltså dessa anteckningar. Sedermera införskaffade jag de filmade versionerna, vilka så vitt jag vet bara finns som mikrofiche
Enligt en äldre arkivförteckning (som finns här hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v442565.b10 (https://app.arkivdigital.se/aid/v442565.b10)) ska hovrättens renovation av Ragunda tingslags dombok för 1697 ingå i vad som då kallades Gävleborgs län 48.
Enligt NAD:s nuvarande arkivförteckning (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/420422/02) för Svea hovrätts advokatfiskal heter den volymen i dag EXIe:3184. Och den finns här hos AD: https://app.arkivdigital.se/aid/v421978.b10 (https://app.arkivdigital.se/aid/v421978.b10)
-
Det var nyheter - tack för det snabba inpasset. Uppgifterna återfinns i länkad volym under § 38 s. 1022f.
-
Lysande!
Stort tack Karl Göran och Jörgen för snabbt svar och med direktlänkar!
I protokollet står dock inte något om hustrun Märet Ivarsdotter och att hon kom från Boggsjö nr 2 i Sundsjö. Den urkunden är jag också intresserad av att hitta om ni har.
-
Den uppgiften framkommer indirekt på Revsunds höstting 1690 § 19 (http://www.fornskrift.se/Avskrifter/Revsunds_domb_1649-1700_4.pdf). Till förmyndare för framlidne Sjul Nilssons i Boggsjö barn förordnades hans syskonbarn, d.v.s. kusinerna Per Simonsson och Per Hemmingsson i Stugun. Sjul var son till Nils Ivarsson i Boggsjö.
-
Tack för svaret och hänvisningen:
Ting 12 - 13 september 1690
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, Volym A I:13, fol.253v-260v
”19. Till Siuhl Nillssons barns Förmyndare i Bogsiö förordnades till Förmyndare effter fadrens ythersta willia och begäran, Peer Simonsson i Stugun och Peer Hemmingsson dersamma-städhes, som är faderens Syskonebarn, huilcke Åligger effter Lagh och Kongl. Maij:ts För-myndare Ordningh at wårda sig om barnssens Interesse och Ägendomb.”
Som jag tolkar texten så är Per S och Per H i Stugun Sjul Nilssons syskonbarn. Då borde väl någon av deras mammor heta Nilsdotter i efternamn? Såvida det inte är halvsyskon med olika pappor. Sjuls faster skulle heta Ivarsdotter.
Har jag tolkat fel?
-
Det som är relevant i detta fall är att Per Hemmingssons mor Märet Ivarsdotter och Sjul Nilssons far Nils Ivarsson måste vara syskon.
-
Det ska kanske påpekas att syskonbarn betyder kusiner.
Syskonbarn är alltså barn till två syskon - inte syskons barn (brorson, systerdotter o.s.v.) som är den felaktiga betydelsen som ordet har fått i dag.
Att Per H och Per S är Siuls syskonbarn betyder alltså inte att de är barn till något av Siuls syskon. Det är någon av resp. Pers föräldrar som är syskon till någon av Siuls föräldrar.
F.ö. förekommer namnet Siul också i Båhuslän. Det är en dialektal form av Sigurd, och borde då rimligen ha uttalats som det stavas, alltså Siul, inte Sjul. (G uttalas som j efter e/i/ä; det hörs kort sagt inte efter i. Och rd blir 'tjockt' L.) Är det annorlunda i Jamtland?
-
Då har jag lärt mig något nytt idag och pusselbitarna föll på plats!
Ja, Siul stavades det oftast. Jämtland var ju under dansk-norskt styre närmare 500 år :-)
Tack!
-
P.S. Beträffande Hemming Ivarsson finns han upptagen i 1645 års mantalslängd i kolumnen för barn till Bengt Hemmingsson, men han torde ha varit måg, eftersom personen inskriven direkt efter honom är "Merrette bendtz dot:". Alltså inte Karin Bengtsdotter som Hansson hävdar i sin Stugubok.
Jag ser det inte som helt omöjligt att skrivaren har blandat ihop patronymikon för Hemming och hustrun Märet, att det ska vara Hemming Bengtsson (identiskt med den som dör 1689 i Stugun) och Märet Ivarsdotter istället för Hemming Ivarsson och Märet Bengtsdotter. Med denna tolkning tycker jag att pusselbitarna faller på plats.
På Stugubyn nr 2 finner vi två stycken Märet Bengtsdotter, som jag tolkar det ena är syster och den andra hustru till Erik Bengtsson. Inte omöjligt men lite märkligt med totalt tre Märet Bengtsdotter på granngårdarna Stugubyn nr 1 och nr 2.