Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Uppland => Läshjälp => Harg => Ämnet startat av: Charlotta Colliander Golding skrivet 2020-10-15, 23:19
-
Har jag hittat rätt Maja. Står det att far heter Eric Andersson? Jag blir förvirrad av att namnen står före barnets namn. Vilka är det i sista kolumnen då om den i mitten är faddrarna? Inget namn på modern heller?
Tack på förhand.
-
Du tänker på Maria som föddes 17 september? Ja, fadern hette Eric Andersson och bodde på Allmänningen. Att faddrarna är uppdelade är nog för att de vill ha männen för sig och kvinnorna för sig. Enstaka präster gjorde på det viset, de flesta började ju med att skriva namnet på gudmodern, sedan bönderna, sedan drängarna, sedan hustrurna och sist pigorna. Någon sorts ordning och reda, som kanske bottnar i status? Och att moderns namn saknas är alltid förtretligt för släktforskare, hon var ju ganska viktig vid barnafödslar. Men under den katolska tiden ansågs kvinnor orena de första veckorna efter förlossning och fick inte vara med på dopet. Den sedvänjan hade väl upphört på 1700-talet antar jag, eller var det fortfarande så? Jag vet att i Norge kunde man ännu från slutet av 1600-talet hitta notiser i kyrkböckerna för när kvinnan introducerades till kyrkan igen så där levde i alla fall sedvänjan kvar. Det skulle kanske på något vis förklara varför hennes namn inte stod med i dopnotisen kanske.
-
Ja jag tänkte på Maria i september eftersom hon heter Ersdotter medan övriga Maria det året har andra efternamn och jag letade efter en Ersdotter.
Jag har sett hierarkin på faddrar tidigare men aldrig att föräldrarna skrivits före barnet och att det skrivits två fadderkolumner. Jag forskar mest på Småland annars. Jag vet att katolicismen ökade på 1700-talet när det stabiliserat sig i landet men inte att det var speciellt utbrett för det eller varför det skulle varit vanligt just i norra Roslagen med den traditionen. Däremot är det ju sant att seden med att få gå i kyrkan igen fanns kvar. I just Småland var det vanligt in på 1800-talet men kvinnans namn finns ändå i födelse- och dopböckerna.
-
Wikipedia om kyrktagning: "Under slutet av 1800-talet blev kyrktagningen allt mindre vanlig i Svenska kyrkan, men på bland annat västkusten (https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_v%C3%A4stkust) levde kyrktagningen som allmän sed kvar ända in på 1960-talet."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kyrktagning